Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fregatt - Fregattacklat - Fregattfågelsläktet - Fregattkapten - Frege, Gottlob - Frei (Fredöy) - Freiberg - Freibergit - Freiburg - Freidank - Freie Bühne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Fregattacklat—Freie Bühne
166
Svenska fregatten ”Camilla”, konstruerad av H. af
Chapman, byggd i Karlskrona 1784. Akvarell av Am
toine Roux.
fart från c:a 20 knop. Liksom korvetterna
er-höllo f. god utrustning för ubåtsjakt och
kraftigt luftvärnsart. av automatkanoner.
Fregattacklat kallas ett fartyg med märsar
och rår på alla masterna.
Fregattfågelsläktet, Fregäta, tillhör fam.
Fregatidae av ordn. storkartade f å
g-1 a r, Ciconiiformes. Kroppen är smärt, näbben
lång och i spetsen hakformigt böjd, alla tårna
förenade med simhud, som emellertid är djupt
inskuren, vingarna mycket långa och spetsiga,
stjärten lång och djupt kluven. Färgen är hos
stora fregattfågeln, Fregata aquila,
svart, metallglänsande. Skelettets ben äro i stor
utsträckning ihåliga och luftfyllda. Hanen har en
röd strupsäck. Fågelns längd är över 1 m
men kroppsvikten endast omkr. 1,5 kg. Alla
arter förekomma vid de tropiska haven och leva
av fisk. De äro utomordentligt skickliga och
uthålliga flygare.
Fregattkapten, officersgrad inom franska samt
italienska, spanska och f. d. tyska marinen med
tjänsteställning närmast motsv.
kommendörkaptens av 2:a, resp. i:a graden i svenska flottan.
Frege, G o 111 o b, tysk matematiker och
logiker (1848—1925), prof, i matematik i Jena,
banade väg för logistiken genom sina
skarpsinniga analyser av begreppen ”funktion”,
”begrepp”, ”definition” och ”implikation” samt av
slutledningsreglerna. F. uppfann även en s. k.
begreppsskrift.
Frei [fräi] (Fredöy), ö nära Kristiansund,
Möre og Romsdal fylke, Norge; 62,5 km2, 1,260
inv. Fiskar- och bondebefolkning.
Freiberg [fräi’bärk], stad i Sachsen, 30 km
s. v. om Dresden, på n. sluttningen av
Erzge-birge; 42,000 inv. Den inre staden, Altstadt,
omges av ringgator och promenader, förr
vallgravar. Här ligga slottet Freudenstein (från
11 oo-talet; nu magasin), den sengotiska
domkyrkan (uppf. 1484—1501 i st. f. den brunna
romanska 11 oo-talskyrkan, av vilken återstår den
berömda Gyllene porten från 1200-talet),
råd
huset (från 1400-talet) m. fl. F. är säte för
Sachsens bergverksmyndigheter och har en
bergsakademi (stiftad 1765). Driften vid de förr rika
silvergruvorna är nu till största delen praktiskt
taget nedlagd. Tillverkning av guld- och
silvervaror, gödningsämnen, maskiner och
precisionsinstrument, textil-, läder- och porslinsindustri.
F. anlades på 1170-talet efter upptäckten av
traktens silvergruvor.
Freibergit [frai-], en silver-antimon-falerts,
som uppträder i malmgångar tills, m. andra
silvermineral.
Freiburg [fräTbork], 1) Kanton och stad i
Schweiz, se Fribourg. 2) F. i m B r e i s g a u,
stad i s. Baden, Tyskland, vid v. foten av
Schwarzwald; 95,000 inv. Gamla staden,
Altstadt, som blev svårt skadad under 2 :a
världskriget, ligger nedanför Schlossberg, kring* den
katolska katedralen, Münster (från
1100—1300-talen; det 116 m höga tornet är världsbekant),
och rådhuset (från 1600-talet; nya rådhuset från
1901). Vidare märkas universitetet (gr. 1457),
ärkebiskopspalatset, förr storhertigligt palats,
den evangeliska Ludvigskyrkan m. fl. F. har
stora bokförlag, textil- och maskinindustri;
handeln omfattar bl. a. vin och trä. F. är knutpunkt
på järnvägen Frankfurt a. M. — Basel;
flygstation. F. blev stad 1120, kom 1368 till
Habs-burg och var 1648—1805 residens för Österrikes
schwabiska besittningar men kom 1806 till
Baden. Den förr viktiga fästningen erövrades
under 1600- och 1700-talen flera gånger av
svenskar och fransmän. Bild se nästa sida.
Freidank [fräi’-] kallas författaren till den
gammaltyska dikten ”Freidanks Bescheidenheit”
(Den fria tankens levnadsvisdom), utg. 1872, en
värdefull samling av både lärd øch folklig
tänke-språksvishet.
Freie Bühne [fräi’a by’na], ty., ”fri
skådebana”, urspr. ett av Otto Brahm 1889 i
Berlin stiftat privat teaterföretag, som för
delägarna framförde stycken av litterärt värde, vilka
på grund av sin naturalism knappast kunde
hoppas på offentligt uppförande. Liknande
sceniska företag uppstodo även bl. a. i Wien och
Stora fregattfågeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
