- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
123-124

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frazer, Sir James - Frcs - Fredag - Fredborg, Arvid - Fredegar - Fredegunda - Fredenheim, Carl Fredrik - Fredensborg - Fredenstierna (Schütz), Adam - Fredericia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

123

Frcs—Fredericia

124

Fred^riksborgs slott från n. ö.

nen”, 2 bd, 1925; 1936 utkom ”After moth. A
supplement to the Golden bough”), ett verk,
som övat ett utomordentligt inflytande på
forskningen. Bland F:s övriga arbeten förtjäna
nämnas ”Pausanias’ description of Greece” (6 bd,
1898), ”Totemism and exogamy” (4 bd, 1910),
vartill utkom ett supplement ”Totemica” (1937),
”Folklore in the Old Testament” (3 bd, 1918;
förk. uppl. 1923), ”The belief in immortality”
(3 bd, 1913—24), ”Man, God and immortality”
(1927), ”The worship of nature”, 1 (1926),
”Fasti of Ovid” (5 bd, 1929), ”Myths of the
origin of fire” (1930).

Frcs, förk. av fr. francs.

Fredag, veckans sjätte dag; hette på fsv.
fréadagher (jfr ty. Freitag, eng. friday);
namnet anses betyda ”Friggs dag” och synes vara
en germansk övers, av lat. Veneris dies (”Venus’
dag”; därav fr. vendredi). Fredagen närmast
före påsk var enl. evangelierna Jesu dödsdag.
F. är för muhammedanerna veckans heligaste
dag men ej vilodag.

Fredborg, Erik Lars Arvid, journalist
(f. 1915 8/io), fil. lic. 1942, fil. dr 1951. F. var
Svenska Dagbladets korrespondent i Berlin 1941—
43, utg. av månadstidn. Obs! 1944—47 och är från
1949 Svenska Dagbladets flygande
korrespondent. F. har utg. ”Bakom stålvallen” (i943)>
en skildring från det nationalsocialistiska
Tyskland, och ”Tredje gången” (1948), en
världspolitisk samtidsstudie över relationerna mellan
Stalins Ryssland och västmakterna.

Frèdegar (fr. Frédégaire), det vedertagna
namnet (ehuru icke funnet i källorna) på förf,
till en ”Historia Francorum”, som är särskilt
värdefull för tiden 584—642 (delvis förf:s
upplevelser). Den är utg. av B. Krusch i
”Monumenta Germaniæ historica, Scriptores rerum
Merovingicarum”, bd 2 (1888).

Fredegu’nda, frankisk drottning (d. 597).
Hon var först frilla, sedan gemål till Chilperik
I och tog, bl. a. genom anstiftande av lönnmord,
verksamt del i merovingernas vilda tronstrider.

Fredenheim, Carl
Fredrik, överintendent (1748—
1803). Han var son till
sedermera biskop K. F.
Men-nander, blev adlad F. 1769.
Han blev i Stockholm civil
tjänsteman och
ceremonimästare vid hovet samt 1792
kansliråd. F. vistades i
Italien 1788—91 och utförde
där de första vetenskapliga
grävningarna på Forum
ro-manum. Såsom intendent
över konungens
konstsamlingar (från 1792) ordnade
F. 1794 Kungl. museum i
slottet. Han blev 1795
överintendent och därmed preses
i Konstakademien.
Brevväxlingen med fadern trycktes
1901 av H. Schück. K. F.
Leinberg utgav ”F:s
dagboksanteckningar under en resa till Åbo” (1902; i
Sv. litt.-sällsk:s i Finland förhandi. och
uppsatser, bd 15).

Fredensborg [-bå’r], danskt kungligt slott i
n. ö. Själland, på s. ö. stranden av Esrom sö.
Uppfördes 1719—24 till sommarresidens av
Fredrik IV fritt efter N. Tessin d. y:s första
utkast till Frederiksbergs slott; fick namn efter
den 1720 avslutade freden med Sverige. Fredrik
V utvidgade det betydligt 1752 ff. Stor och
vacker park.

Fredenstierna (före adlandet Schütz),
Adam, ämbetsman och politiker (1685—1772).
Han ingick i Svea hovrätt 1706. Då G.
Gyllen-creutz och P. Ribbing m. fl. 1716 i hemlighet
planlade en ny författning, var F. deras sekr.
Han adlades 1726 och blev 1736 hovrättsråd i
Svea hovrätt. F., söm tillhörde mösspartiet,
inlät sig 1749 på stämplingar med Elisabet av
Ryssland om ett ryskt anfall mot Sverige för
att störta hattväldet. F. blev 1755 justitiekansler,
1758 president i Åbo hovrätt och 1768 i Svea
hovrätt.

Fredericia [freÖa-], stad i Jylland vid smalaste
delen av Lilla Bält; 23,000 inv. Anlädes som fäst-

Fredensborg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free