Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska språket - Franska stenarna - Franska Sudan - Franska unionen - Franska Västafrika - Fransk konst - Romansk byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Franska stenarna—Fransk konst
102
svenska lexika av F. Schulthess (1932) och J.
Vising (1947), svensk-franska av F. Schulthess
(1921) och T. Hammar (1947).
Franska stenarna, agafyr utanför
Malmölan-det, i n. delen av Nämdöfjärden, Stockholms
skärgård.
Franska Sudan, fr. Soudan frangais, koloni
inom Franska Västafrika, omfattar delar av
Sudan kring övre Senegal och övre Niger samt en
stor del av v. Sahara; 1,192,215 km2, 3,500,000
inv., därav c:a 7,000 vita. Huvudstad är
Ba-mako. Bland övriga städer märkes Timbuktu. F.
är i stort sett ett jämnt platåland; s. delen faller
inom den tropiska savannregionen, n. delen är
stäpp och öken. Klimatet är hett och torrt.
Befolkningen, delvis nomadiserande, räknas till
su-dannegrerna (mandingo, songhay m. fl.) el.
ha-miterna (tuareger, fulbe m. fl.). Jordbruket
lämnar majs, dur ra, ris, vete, bomull och
jordnötter. Irrigationsanordningar finnas vid Niger för
bomulls- och risodling m. m.
(Sansandingdam-men). Förnämsta kommunikationsleden bildas av
Niger och järnvägen Koulikoro—Bamako—Dakar
i Sénégal. — De koloniområden, som nu —
sedan 1920 — kallas franska Sudan, hette åren
1904—20 H a u t-S é n é g a 1-N i g e r.
Franska unionen, fr. L’Union frangaise, se
Frankrike, författning.
Franska Västafrika, fr. Afrique occidentale
frangaise, generalguvernement, omfattande de
franska kolonierna Sénégal, Franska Guinea,
Elfenbenskusten, Dahomey, Haute-Volta, Niger,
Franska Sudan och Mauretanien; 4,279,349 km2,
17 mill. inv. Huvudstad Dakar. F. bildar ett
sammanhängande område längs Senegal och övre
Niger samt når på fem olika punkter fram till
Atlanten, omslutande främmande makters
områden; i n. sträcker sig F. in i Sahara, i ö. till
Tibesti. Kusttrakterna i s. och s. v. samt
berglandet innanför tillhöra det tropiska
regnskogsområdet. Högsta delarna äro trakten kring Mont
Drouplé (omkr. 3,000 m ö. h.), uppbyggt av gnejs
och granit, och platålandet Fouta Djalon (1,230
m), bestående av sandsten och eruptivbergarter.
Vid Senegal, Niger och fram till Tsadsjön
utbreda sig Sudans savanner, och längre mot n.
vidtaga Saharas sand- och stenöknar; berggrun-
”Schejk” från Mauretanien och negerskönhet från
Dakar.
Upplag av jordnötter i Dakar.
den består av äldre sedimentbergarter,
överlagrade av kvartärbildningar, särskilt flygsand.
Klimatet är innanför kusterna samt i bergen
tropiskt och regnrikt; längre inåt land avtager
nederbörden, medan temp. är täml. konstant. F.
bebos av en mängd olika folkslag; till
sudanneg-rerna höra bl. a. mandingo, bambara, djoloffer,
kru, mossi och dahoméer; som hamiter räknas
tuareger, berber, fulbe, haussa m. fl. Européerna
uppgå till 52,000 (mest fransmän). F:s
huvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel;
jordbruket lämnar maniok, jams, durra, hirs, ris samt
åtskilliga industriråämnen: j ordnötter,
palmkärnor, bomull m. m.; boskapsskötseln är bäst
utvecklad i savannområdet. Skogsbruket lämnar
värdefulla träslag och kautschuk. Järnvägsnätet
omfattar 4,352 km. Senegal och Niger trafikeras
av flodångare; Dakar är viktig knutpunkt för
flygtrafiken mellan Europa, Sydafrika och
Sydamerika. De största städerna äro, förutom Dakar
(157,000 inv.), Bamako (70,000), S :t Louis
(63,000), Abidjan (46,000), och Conakry (43,000).
Frankrikes äldsta besittning i F. är Sénégal
(1635). Timbuktu erövrades 1893. 1887 besatte
fransmännen Elfenbenskusten, 1891 Franska
Guinea, 1892 Dahomey. Generalguvernementet F.
upprättades 1904, och däri ingingo då Sénégal,
Elfenbenskusten, Dahomey, Franska Guinea och
Sudan. Sedermera upprättades nya kolonier, som
tilldelades F.: 1919 Haute-Volta, vilken upplöstes
1933 för att återupprättas 1948, 1921 Mauretanien
och 1922 Nigerkolonien. F. styres av en
generalguvernör, som vid sin sida har ett råd.
Kolonierna styras av lieutenants-gouverneurs,
underställda generalguvernören. — Litt.: P. Gourou, ”Les
pays tropicaux” (1947).
Fransk konst. Av frankisk byggnads- och
bildkonst från merovingisk och karolingisk tid
återstår föga. De bevarade kyrkobyggnaderna
förete i alla väsentliga drag inverkan av antik
tradition ; vissa enskildheter i plananordning och
konstruktion röja inflytande från den orientaliska
kupolarkitekturen.
Romansk byggnadskonst. Fr. o. m tiden ornkr.
årtusendeskiftet kan den franska arkitekturens
utveckling studeras på ett större antal bevarade
byggnader. De orientaliska dragen äro särskilt
framträdande i södra Frankrike.
En-skeppiga ”salkyrkor” med tunnvalv eller kupoler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
