Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankering - Frankeringsmaskin - Frankfurt (storhertigdöme) - Frankfurt am Main
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Frankeringsmaskin—Frankfurt am Main
4
Frankfurt am Main.
i den äldsta staden, 2 F. under 1300-talet, 3 senare tillkommen bebyggelse,
4 järnväg, 5 parker, 6 skog.
frankerade. Undantag från den allmänna regeln
om frankeringstvång utgöra vissa
slag av försändelser, adresserade till ett antal i
Allmänna poststadgan särsk. angivna
myndigheter m. fl. Dylika försändelser få avlämnas till
postbefordran utan att postavgifterna gäldas vid
avlämnandet. Sådan frankeringsfrihet
gäller även inrikes vanligt brev, brevkort el.
korsband, ställt till korrespondent, som erhållit
medgivande härtill beträffande svarsförsändelser
och skriftligen förbundit sig att utlösa dylika
försändelser. — Betr, försändelser till utlandet
gäller frankeringstvång med undantag endast i
vissa fall för brev el. enkelt brevkort. — Verb-.
F r a n k è r a.
Frankeringsmaskin, apparat för frimärkning
av ett större antal postförsändelser. Maskinerna
äro försedda med räkneverk, som utvisa såväl
antalet frankerade försändelser som portobeloppet.
Användandet av f. medför tidsvinst samt,
framför allt, kontroll på frimärksåtgången. Större
korrespondenter börja emellertid alltmer
övergå till frankostämpling.
Fra’nkfurt [-fort], storhertigdöme, upprättat
1810 av Napoleon för furst-primas K. von
Dalbergs räkning; omfattade utom staden F. delar
av Hessen, Franken m. m. Efter Napoleons
nederlag 1813 upplöstes det åter.
Fra’nkfurt am Main [-fort am mäi’n], stad
i Hessen, i s. Tyskland, vid Main; 524,000 inv.
(1950), ung. Vs katoliker. Redan på 1 oo-talet
e. Kr. befann sig på F:s nuv. plats ett romerskt
militärkastell, och från 793 är namnet historiskt
belagt. 794 höll Karl den store här en
riksförsamling, och under hans efterträdare var F. ofta
säte för riksdagar och synoder. Under
hohen-stauferna gick F. starkt framåt på gr. av livligt
besökta höst- och påskmässor. Genom Gyllene
bullan 1356 stadfästes det sedan 1147 rådande
bruket att här välja konungar. Från 1562
krön
tes alla tyskromerska
kejsare i F. F. blev fri riksstad
1372. Efter en del
oroligheter infördes reformationen
1533. Under 30-åriga kriget
hade Gustav II Adolf här sitt
högkvarter vintern 1631—32.
Staden besattes upprepade
gånger under
revolutionskrigen av franska trupper och
brandskattades svårt. 1806
berövade Napoleon F. dess
självständighet och
överlämnade det till Rhen förbundets
furstprimas, Karl v. Dalberg;
1810 blev det huvudstad i
dennes storhertigdöme
Frankfurt. F. förklarades åter för
fri stad 1815 av
Wienkon-gressen och blev 1816 säte
för Tyska förbundsdagen. I
de tyska enhetssträvandena
spelade det en stor roll; här
sammanträdde 1848—49 det
s. k. förparlamentet och na-
tionalparlamentet; 1866 slöt sig F. till Österrike,
besattes av preussiska trupper och införlivades
18/io 1866‘med Preussen. Den slutgiltiga freden
mellan Frankrike och Tyskland slöts i F. maj
1871. Efter 1 :a världskriget höllo fransmännen
F. besatt en kortare tid 1920.
Den ursprungliga stadskärnan på n.
flodstranden mellan Ober- och Untermainbrücke
utvidgades omkr. 1150; den dåtida stadsmurens förlopp
motsvarade gatuhalvcirkeln med ”Grabengassen”.
På 1600-talet förstärktes fästningsverken med en
bastionsgördel, som efter dess slopande 1806
markeras av boulevarder och planteringar. Dessa
avskilja inre staden från det nyare F., som i
sig upptagit förorter, ss. Bockenheim i n. v. och
Bornheim i n. ö. På motsatta Mainstranden och
mittemot gamla staden, Altstadt, ligger den stora
förstaden Sachsenhausen. 1928 inkorporerades
bl. a. de västerut vid Main belägna Griesheim
och Höchst. österut har staden Offenbach nu
sammanvuxit med F. Dess folkmängd var 1817
endast 41,458, 1939 vid krigsutbrottet 546,649.
Under 1800-talet hade F. blivit medelpunkt i ett
högst betydande industriområde. Helt skonat
under de första åren av 2:a världskriget, var F.
från 1944 en av Tysklands mest bombade
storstäder. Då amerikanska trupper vid påsk 1945
intågade i F., företedde det en bild av tröstlös
förstörelse. De äldre, centrala delarna hade bl. a.
till stor del utplånats. Av det totala
bostadsbeståndet beräknas endast 4% ha undgått skador.
Från den gamla kejsartiden funnos i Altstadt
åtskilliga byggnader bevarade, dock mer. el.
mindre starkt restaurerade. Nära Main ligga
sålunda ännu, ehuru svårt skadade, Saalhof samt
Rententurm, en rest av forna befästningar. De
äldsta kyrkorna, domen, Leonards- och
Nikolai-kyrkorna, byggdes alla på 1200-talet. Av domen
kvarstår det höga, kraftiga tornet, medan
byggnaden i övrigt är ”urblåst”. Nästan helt förstört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
