Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotocell - Fotoelektrisk effekt el. fotoeffekt - Fotofobi - Fotofon - Fotogen - Fotogenkök - Fotogenlampa - Fotogenmotor - Fotograf - Fotografering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Fotoelektrisk effekt—Fotografering
884
Spärrskiktcell.
a metallplatta, som uppbär
halvledaren b, c
kontaktelektrod för det
halvgenomskinliga metallskiktet.
ket tunn,
halvgenomskinlig metallhinna, som tillåter
ljuset att passera
in i selenskiktet.
Mellan
bottenplattan och en mot
metallhinnan
liggande kontaktring
inkopplas en
gal-vanometer, på
vil
ken ett mot belysningen svarande utslag kan
registreras. Genom utbyte av selenskiktet mot
talliumsulfid el. blysulfid kunna infrarödkänsliga
spärrskiktceller erhållas. — F. ha numera
förutom vidsträckta vetenskapliga framför allt en
mångfald tekniska användningsområden, ss.
inom ljudfilm, television, bildtelegrafi, ljustelefoni,
samt användas för larm- och kontrollapparater
av skilda slag.
Fotoelektrisk effekt el. fotoeffekt
benämnes ett fysikaliskt fenomen, som består däri,
att elektroner emitteras från ytan av el.
frigöras i det inre av en kropp, som bestrålas med
ljus av tillräckligt högt svängningstal. Man kan
sålunda skilja mellan en yttre och en inre f.
Den yttre effekten iakttogs av H. R. Hertz
(1887) och W. Hallwachs (1888), medan den
inre effekten redan 1839 observerades i en
elektrolytisk cell av A. C. Becquerel och hos
ämnet selen av Smith och May 1873. — För
fotoemissionen gäller t. ex., att en ökning av
det infallande ljusets intensitet ökar antalet
utgående elektroner utan att de enskilda
elektronernas energi förändras. Om däremot
strålningens svängningstal ökas, erhålla
elektronerna större rörelseenergi. Detta förhållande fick
sin förklaring genom den av Einstein 1905
uppställda fotoelektriska lagen, som
förutsätter, att strålning från en kropp utsändes i
form av bestämda kvanta, ljuskvanta el. fotoner.
Energien hos varje foton (som är proportionell
mot strålningens svängningstal) absorberas av en
elektron i det bestrålade mediet. Om denna energi
är tillräckligt hög, kan elektronen övervinna det
arbete, som är förenat med ett utträde ur mediet.
Eventuell överskottsenergi återfinnes hos den
utgående elektronen i form av rörelseenergi. Då
olika medier representera olika stora värden på
utträdesarbetet, följer härav, att den infallande
strålningen måste överstiga en för mediet
karakteristisk frekvens, för att fotoemission skall
kunna uppträda. — Praktiskt utnyttjande av f.
sker med hj älp av fotoceller. — Litt.: H. Simon
& R. Suhrmann, ”Lichtelektrische Zellen und
ihre Anwendung” (1932).
Fotofobi (av grek, fös, ljus, och fo’bos,
fruktan), ljusskygghet, ett symtom vid många
ögonsjukdomar.
Fotofon [-å’n] (av grek, fös, ljus, och foné,
ljud), en av amerikanerna A. G. Bell och
Sum-mer-Tainter 1880 uppfunnen apparat, medelst
vilken ljudet kan överföras på större avstånd
under förmedling av ljusvågor utan tillhjälp av
ledningstråd. Räckvidden för överförande av
samtal med apparaten inskränkte sig till högst
300 m. Någon praktisk användning har f. aldrig
fått.
Fotogen [-Jé’n], se Petroleum.
Fotogenkök, mindre kokapparat för
fotogeneldning. Antingen uppsuges därvid det flytande
bränslet genom en veke till en brännare, el. också
förgasas bränslet före antändningen och
brän-nes i gasform under lufttillförsel. Av den senare
typen äro de svenska primusköken, som vunnit
spridning över hela världen.
Fotogenlampa, se Lampa.
Fotogenmotor, förbränningsmotor med
fotogen som drivmedel.
Fotograf (av grek, fös, ljus, och gra’féin,
inrista), person som yrkesmässigt bedriver
fotografering. Utbildning till f. förekommer vid
Stockholms stads yrkes- och lärlingsskolors
fotografskola. Vid Slöjdföreningens skola i
Göteborg anordnas kvällskurser för utbildning till f.
En tekniskt-vetenskaplig undervisning i fotografi
ingår även i de ord. kurserna vid Tekniska högsk.
Fotografering, det praktiska förfarandet att
med kamerans hjälp framställa fotografiska
bilder. Den fotografiska bilden framställes med
hj älp av kameran, i princip en Ij ustät låda
med hållare för negativmaterialet,
filmen el. plåten. Mitt emot detta sitter det
fotografiska objektivet, som projicierar en
plan, tvådimensionell bild av motivet på filmen.
Vid f. öppnas och stänges objektivet med en
vanl. för olika tider inställbar, automatiskt
verkande s 1 u t a r e, som oftast är inbyggd i obj
ek-tivet men även kan vara placerad omedelbart
framför filmen i form av en med en springa
försedd rörlig ridå. Inuti objektivet sitter en
ställbar bländare, med vilken obj ektivets
öppning (ljusstyrka) kan ändras och därmed
dess förmåga att samtidigt skarpt avbilda
föremål på olika avstånd från kameran. För att ge
en skarp bild på filmen vid f. på olika avstånd
har kameran avståndsinställning, en
anordning, med vars hjälp objektivet kan
förskjutas framåt och bakåt el. dess brännvidd
ändras (frontlinsinställning). Inställningen av
avståndet och bildens begränsning sker hos
flertalet större yrkeskameror med hjälp av
visir-skivan, en matt glasskiva, som uppfångar
bilden. De flesta amatörkameror för rullfilm kunna
inriktas mot motivet endast med hjälp av en
sökare, medan avståndet får uppskattas. —
Vid bildens exponering måste man
omsorgsfullt avväga den ljusmängd, som passerar
objektivet och påverkar filmen (plåten), genom att
välja exponeringstidens längd och
bländaröpp-ningens storlek med hänsyn till negativmaterialets
känslighet och motivets belysningsförhållanden.
Endast den rätt avvägda ljusmängden, den
riktiga exponeringen, ger ett normalt negativ och
därmed en tekniskt god positiv bild. Alltför kort
exponering ger ett sämre, underexponerat
negativ, och för riklig exponering ger ett
sämre, överexponerat negativ. Exponeringen
(exponeringstiden) blir i hög grad beroende
av motivets belysningsförhållanden samt om mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
