- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
867-868

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foster, Sir Georges - Foster, Sir Michael - Foster, Stephen Collins - Fosterbarn - Fosterbarnsinspektör - Fosterbjudning - Fosterfördrivning - Fosterföräldrar - Fosterhem - Fosterhinnor, fosterhöljen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

867

F oster—F osterhinnor

868

ordentligt ivrig imperialist och spelade som sådan
en stor roll för Canadas militära ansträngningar
under i :a världskriget.

Foster [få’sta], Sir Michael, engelsk
fysiolog (1836—1907). Han verkade 1883—1903 som
prof, i fysiologi i Cambridge. F. är mest känd för
sin framstående lärarverksamhet och som förf,
till ”Textbook of physiology” (1876), ett
standardarbete inom den fysiologiska litteraturen.

Foster [få’sta], Stephen Collins,
amerikansk poet och tondiktare (1826—64). F. var
autodidakt och lärde sig sin konst av negrerna,
vilkas karakteristiska tonfall och rytmer (t. ex.
synkoperna och the blue third), spirituals, han
utnyttjade i egna sånger. F. var en bohem, och
han dog i misär efter en olyckshändelse. Medan
han själv blott tänkte på den tillfälliga förtjänst
han kunde få genom att sälja sina sånger, gav
hans förläggare ut dem i milliontals ex. och
förtjänade förmögenheter på hans genialitet.
Bland hans mest kända sånger märkas ”My old
Kentucky home”, ”Oh! Susanna!”, ”Old Uncle
Ned”, ”Nelly was a lady”, ”Old black Joe” samt
den kanske mest populära, ”Old folks at home”.
— Litt.: H. V. Milligan, ”S. C. F.” (1920).

Fosterbarn. Intill 1917 var i Sverige f:s
familj erättsliga ställning icke närmare reglerad i
lag. Genom adoptionslagen 1917 (nu
föräldra-balken, 4 kap.) blev det möjligt att upptaga
barn som eget med den verkan, att förhållandet
mellan adoptant och f. (adoptivbarn) fick i allt
väsentligt samma innebörd som mellan naturliga
föräldrar och barn. På gr. av bestämmelser i
föräldrabalken, 6 kap. kan i särskilda fall
föräldramakten, vårdnaden, av domstol överflyttas
på en utomstående, t. ex. då båda föräldrarna äro
döda. Beträffande andra slag av f. än
adoptivbarn och sådana, som stå under särskild
förmyndares vårdnad, finnas inga bestämmelser av
familj erättslig natur. Deras ställning regleras av
den sociala lagstiftningen, särsk. 1924 års
barna-vårdslag, genom vilken tillsynen av f:s vård
överflyttades på barnavårdsnämnden. Med f.,
som sålunda stå under barnavårdsnämndens
särskilda tillsyn, förstås enl. lagen alla barn under
16 år, som fostras i annat enskilt hem än hos
föräldrarna el. särsk. förordnad förmyndare,
vilken har vårdnaden om barnet. För att såsom
f. mottaga barn under 1 års ålder fordras
tillstånd av barnavårdsnämnden. Äldre barn få ej
mottagas förrän en vecka efter anmälan till
nämnden, som skall, såvida den ej äger
noggrann kännedom om hemmet, ofördröj ligen låta
undersöka detsammas beskaffenhet.

Fosterbarnsinspektör, person, som av
barnavårdsnämnd utsetts att å nämndens vägnar öva
tillsyn över fosterbarn och fosterhem. Fr. o. m.
1946 ha f. blivit obligatoriska överallt. F. skola
dels kontrollera barnets vård i fosterhemmet, dels
vid behov göra framställning hos
barnavårdsnämnden om att barnet skall komma i åtnjutande
av lämplig undervisning el. yrkesutbildning.
Större kommuner ha heltidsanställda f., men i de
flesta fall innehas uppdraget som bisyssla av
distriktssköterskor el. andra.

Fosterbjudning, barnmorskornas uttryck för
fostrets läge under havandeskapet och
förlossningen.

Fosterfördrivning (abo’rtus provocätus). I
straffrättslig mening föreligger f., när fostret
med konstlade medel uppsåtligen bringas om
livet i andra fall, än då åtgärden förklarats tillåten
vid prövning i den ordning, som stadgas i lagen
17/e 1938, med ändringar 23/s 1941, 12/e 1942 och
17/ä 1946, om avbrytande av havandeskap.
Föremålet för f. är ett foster alltifrån det
ögonblick, då det befruktade ägget vidfästes
livmodern, till födelseaktens början. Straffet för f. är
olika, allteftersom åtgärden vidtages av kvinnan
själv el. av annan och i sistnämnda fall
strängast, då f. sker utan kvinnans vilja. Även försök
till f. är straffbart. För åtal mot kvinnan själv
fordras numera tillstånd av riksåklagaren;
anstäl-les åtal, kan kvinnan frias från straff, när
omständigheterna äro synnerligen mildrande. — I
våra dagar har f. ofantligt ökat i frekvens bland
såväl gifta som ogifta. Man beräknar antalet
illegala f. i Sverige till minst 20,000 årligen —
som jämförelse kan nämnas, att antalet ingrepp
enligt lagen om avbrytande av havandeskap 1947
var 3,540. En stark stegring har senare inträtt;
antalet legala aborter var nämligen 1948 4,585,
1949 5,5°3 och 1950 5,889. Följderna av f. äro
betydelsefulla både för nativiteten och ur
medicinsk synpunkt. Enär f. är belagd med straff,
utföres den i hemlighet av kvacksalvare, som
sakna insikter i anatomi och aseptik. Följden är
ett stort antal olyckor i form av skador,
infektioner och èödsfall. — Som
fosterfördrivnings-medel brukades förr allehanda medikamentösa
medel. Numera framkallas f. nästan uteslutande
genom direkta ingrepp på livmodern.

Fosterföräldrar, se Fosterbarn och Adoption.

Fosterhem, i svenskt rättsspråk sådant enskilt
hem, vari fosterbarn mottagits mot ersättning.

Fosterhinnor, fosterhölj en, benämnas
de tre hinnor, serösa hinnan, amnion
och a 11 a n t o i s, vilka hos de högre
ryggradsdjuren (kräldjur, fåglar och däggdjur)
uppkomma kring fostret (se fig. 1 vid
Fosterutveckling). Nämnda djur kallas därför Amniota,
till skillnad från de lägre ryggradsdjuren
(fiskar och groddjur) som sakna f. och
kallas Anamnid (fig.). Ytterst omgives fostret hos
kräldjur och fåglar av den serösa hinnan och
innerst av amnion. Denna, den s. k.
amnion-säcken, fylles med en äggvitehaltig vätska, i
vilken fostret hålles svävande och därigenom
skyddas för ensidigt tryck. Från bakre delen
av ändtarmen hos fostret anlägges allantois som
en säckformig utbrytning, vilken växer ut
mellan amnion och den serösa hinnan. Allantois,
som är rikt försedd med blodkärl, utgör ett
viktigt organ under fosterlivet. Den tjänstgör näml,
både som andnings- och näringsorgan. Från den
gulan omgivande äggvitan uppsuges den näring,
som tillföres fostret. Hos kloak- och pungdjur
äro f. utbildade på samma sätt som hos kräldjur
och fåglar, men hos övriga däggdjur, vilkas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free