Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fort el. fäste - Fort, Paul - Fortaleza (Ceará) - Fortbildningskurser - Fort-de-France (Fort Royal) - Fort Dodge - Forte - Fortel - Fortepiano - Fortescue River - Fortescue, ätt - Fortezza (Franzensfeste)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Fort—Fortezza
848
stridsfort. Ett f. av betong utgöres vanl.
av en stor ryggkasern, ofta i flera våningar,
inrymmande expeditioner, förläggningslokaler, kök,
kraftcentral, förråd av alla slag m. m.
Stormfriheten tillgodoses genom en 8—12 m bred och
6—io m djup grav, flankerad från i-
konter-eskarpgallerier, uppställda lätta pjäser el.
kulsprutor. Ryggraven försvaras ofta från en kaponjär,
el. också kan den
brytas
bastions-artat. Konter-eskarpgallerierna
stå medelst
underjordiska gångar i förbindelse
med f:s inre. På
fältvallen samt på
eskarpen
anläggas stormhinder.
I Sverige ha
i allm. anlagts
bergfort, vilka
ge fullständigt
skydd för i hål-
rummen befintlig besättning. I berget
nedspräng-as stormgravar, vilka omge det kvarstående
bergmassivet, i vilka hålrummen insprängas.
Såväl lätta kanoner och kulsprutor som
observationsplatser skyddas av pansar. Omedelbart före
i :a världskriget frångingo tyskarna
fortkonstruktionen och byggde s. k. gruppbefästningar,
varvid f:s olika försvarsanstalter utbreddes över en
större yta. På
gr. av
erfarenheterna från i :a
världskriget
övergick man under
1920-talet till
befästande av
vissa zoner.
Befintliga f. utnyttjades
efter
modernisering som
stödjepunkter i
bakre ställningar
samt stridsled-
ningsplatser för högre befälhavare. I st. f.
stora f. ingingo i systemet fasta punkter, utförda som
små f. (fig. 3) med kulsprutor och
observationsplatser under pansar, försedda med
traditorbatteri-er, s. k. Bourgeskasematter, med huvudsaklig
uppgift att flankera framför och bakom närliggande
f. Efter 2 :a världskriget torde den typiska
fort-konstruktionen med djupa, stormfria gravar helt
komma att överges, enär man alltmera övergått
till ett system, där skyddsrum och stridsställningar
till försvar av pansarhinder och minor utspritts
över stora ytor (ytförsvar). De svenska
bergforten torde alltjämt ha en uppgift att fylla.
Fort [får], Paul, fransk skald (f. 1872).
F. tillhör symbolismens efterföljare; hans lyriska
samlingar (”Ballades franqaises”, 38 vol., 1897—
1937) i rytmisk, delvis rimmad form vittna om
stark fantasi, originell uppfattning, intensiv
naturkänsla och brokigt ämnesval. Han har även
Fig. 3.
P skyddsrum för granatkastare,
C Bourgeskasematt, F
konteres-karpgalleri, O observationstorn,
T torn för kulsprutor el.
snabb-eldspjäser, TF torn för
snabb-eldspjäs för flankering.
skrivit dramatiska krönikor. Monogr. av G.-A.
Masson (1922).
Fortaleza [fortale’za], ofta kallat Cearä,
huvudstad i staten Cearä i n. ö. Brasilien, på
den öppna kusten, vid järnväg; 182,000 inv.
Oskyddad redd. Ny uthamn vid Ponta de
Mu-curipe 10 km österut. Export av bomull, socker,
kaffe, hudar och skinn. Flygstation.
Fortbildningskurser, kurser, som avse
fortsatt utbildning för lärare vid skilda slag av
skolor. Kostnaderna för dessa kurser bestridas i
allm. helt el. delvis av allmänna medel. Dylika
kurser i flera olika ämnen ha anordnats för
lärare vid allmänna lärov., seminarier, folkhögsk.,
sinnesslöanstalter och framför allt för lärare vid
folk- och småskolor.
Fort-de-France [få’r-da-frä’s], förr Fort
R o y a 1, huvudstad på fr. ön Martinique i
Västindien; 60,000 inv. Utmärkt hamn. Juridisk
läroanstalt.
Fort Dodge [fåt dådø], stad i lowa i U.S.A.
vid Des Moines River no km n. n. v. om staden
Des Moines; 25,000 inv. Viktig järnvägsknut;
rika fyndigheter av gips samt lera och kol.
Forte [få’-] (förk. f), it., mus., starkt
motsats till piano, svagt. — F o r t i’s s i m o (förk.
ff), mycket starkt; mezzoforte (förk. mf),
halvstarkt.
Fortel [få’-] (förvrängning av ty. V or teil,
fördel), boktr., redan uppsatta typer o. dyl., som
sät-taren ånyo kan begagna (ss. kolumntitlar,
signatur, rubriker) och som han därför efter formens
uttryckning lyfter upp i ett ”skepp”
(fortel-skepp).
Fortepia’no, it. (eg. ”starkt-svagt”), mus. 1)
Instrument, se Pianoforte. — 2)
Föredragsbe-teckning (förk. fp), angivande, att en ton el. ett
ackord skall anslås starkt, de följande svagt.
Fortescue River [få’tisskjö ri’va], flod i n. v.
Västaustralien, utfaller i Indiska oceanen s. v.
om Kap P res ton; nära 400 km lång.
Fortescue [få’tiskjö], engelsk adelsätt. Sir
John F. (d. omkr. 1476) blev 1442 överdomare
och 1461 den landsflyktige Henrik VI :s kansler.
Som lärare för dennes son prins Edvard skrev
han en berömd avh. i dialogform, ”De laudibus
legum Angliæ” (tr. 1616). F :s ”On the
gover-nance of the kingdom of England” (senast utg.
1885) är den äldsta sammanfattande
framställningen av engelsk statsrätt. Andra medl. av ätten
äro Hugh F. (1783—1861), som 1839—41 var
lordlöjtnant på Irland, Chichester
Samuel F., Baron Carlingford (1823—98),
liberal politiker och medl. av olika liberala
ministärer, och Sir John F. (1859—1933), 1905—26
bibliotekarie i Windsor Castle, bekant genom sina
krigshistoriska arbeten, främst ”A history of the
Brittish army” (13 bd, 1899—1930), ”Wellington”
(1925) och ”Marlborough” (1932).
Fortezza [fårte’tsa], sedan 1919 italiensk,
förut under namnet Franzensfeste,
österrikisk gränsfästning i Sydtyrolen i Eisackdalen.
F., anlagd 1833—38 och sedan flera gånger
moderniserad, utgjorde skydd för den viktiga
knutpunkten vid Verona—Brennerbanan, där förbin-
Fig. 2. Mindre fort med
annexbatteri.
b ammunitionsrum, c skyddsrum,
d grav, e—g kasern, F eldlinje,
R skydd, G grav, D taggtråd,
A annexbatteri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
