Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forssner, 3. Gunnar - Forsstrand, Carl - Fors(s)å - Forst (skog) - Forst (stad) - Forstena - Forstenasläkten, släkt - Forster, Albert - Forster, Edward Morgan - Forster, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
F orsstrand—F orster
844
djur företrädesvis lokaliserade sig just till
njurarna.
Forsstrand, Carl Wilhelm, författare (1854
—1928). Han blev fil. dr i Uppsala på en
zoologisk avh. 1886, hade bibliotekstjänstgöring 1884
—92, deltog i A. E. Nordenskiölds
Grönlandsexpedition 1883 och företog som Vegastipendiat
en forskningsfärd till Bermudasöarna 1889. F.
var medarbetare i Svenska Dagbladet 1898—
1925. Av hans arbeten, mest ägnade åt
stockholmsk lokal- och personhistoria, märkas bl. a.
”Sophie Hagman” (1911), ”De tre gracerna”
(1912) och ”Skeppsbroadeln” (1916) samt de
självbiografiska ”Mina Uppsalaminnen” (1922),
”Vid sjuttio år” (1924) och ”Mina
herrgårdsmin-nen” (1928).
Fors(s)å bruk i Näsviken i Hälsingland drev
före 1868 huvudsaki. tegeltillverkning. D. å.
an-lade konsul E. Rasch där ett av Sveriges första
träsliperier, och 1870 uppfördes en pappfabrik
för massans förädling. Bruket äges av Forsså
bruks ab., grundat 1911; aktiekapital 1 mkr;
140 arb.
For st [-å-], ty., skog, åt vilken ägnas skötsel
och tillsyn. F. ingår i flera sv. ord, t. ex.
torstman, en i skogshushållning kunnig
person, och forstväsen, men har alltmer
ersatts av skogs-, — F o r s 11 i g, som har
avseende på skogsväsendet.
Forst [-å-], po. Zasieki, stad i Niederlausitz i
östligaste Tyskland, vid Oders biflod Neisse;
38,000 inv. F. har omfattande textilindustri jämte
metall- och kemisk industri samt i omgivningarna
talrika brunkolsgruvor. Staden ö. om Neisse hör
till det av Polen 1945 annekterade området.
Forstena, urgammal sätesgård i Älvsborgs län,
V. Tunhems socken, vid foten av Hunneberg;
141 har, därav 127 har åker; tax.-värde 146,600
kr. Ägdes på 1500- och 1600-talen av
Forstena-släkten, bl. a. av fältmarskalken Lennart
Torsten-son, som föddes på F. 1603. Minnessten.
Forstenasläkten, svensk frälsesläkt, känd
sedan 1450 och vid introduktionen 1625 uppkallad
efter sätesgården Forstena, utslocknad i början
av 1700-talet. Till ätten hörde bl. a. bröderna
Anders (d. 1605) och Torsten L e
n-nartsson (1561—1631). Den förre deltog
förtjänstfullt på hertig Karls sida i slaget vid
Stångebro 1598, blev 1599 ståthållare på
Älvsborg och över Ny-Lödöse stad, 1600 riksmarsk,
var 1602—03 befälhavare i Livland och stupade
1605 vid Kirkholm. Den senare, far till Lennart
Torstenson, deltog även i slaget vid Stångebro
men på Sigismunds sida, följde efter nederlaget
sin herre till Polen, fick genom broderns
be-medling 1599 tillåtelse att komma hem men
övergick efter några år åter till Sigismund för att
slutl. (1624?) återvända till Sverige, där han
avled.
Forster [få’rstar], Albert, tysk
nationalsocialistisk politiker (1902—48), född i Bayern,
urspr. bankman, anslöt sig 1923 till
nationalsocialisterna och anställdes i deras partiorganisation,
avancerade inom denna och kom att tillhöra den
trängre kretsen kring Hitler. Han invaldes 1930
i tyska riksdagen och sändes s. å. som partiledare
till Danzig. Sedan nazistpartiet I933 vunnit
majoritet i Danzigs representation, fortsatte F.
oförtrutet arbetet med att befästa dess
maktställning; till följd av motståndet från
folkförbunds-kommissarie S. Lester och de tysknationella
dröjde det dock till 1936, innan det totalitära
nazistiska statsskicket helt kunde genomföras av
F., som nu fullständigt bestämde fristadens
politik. F. var Hitler blint tillgiven; han var
övertygad nationalsocialist av radikal läggning.
Under sommaren 1939, då Danzigfrågan blev akut,
trädde F :s namn i förgrunden; de åtgärder, som
han härvid vidtog el. som han lät Danzigs
myndigheter vidtaga, voro alltid inspirerade av
den tyska riksledningen. Kort före 2 :a
världskriget utnämndes F. 23/s 1939 till Danzigs
statsöverhuvud; i denna egenskap kungjorde han på
krigets första dag fristatens anslutning till
Tyskland. Kort därefter blev han Gauleiter över
Dan-zig-Westpreussen. Efter det tyska
sammanbrottet ställdes F. inför en polsk domstol, dömdes
till döden för brott mot humaniteten och freden
samt avrättades 1948.
Forster [få’sta], Edward Morgan,
engelsk författare (f. 1879), studerade i Cambridge,
skrev därpå fyra romaner i ganska rask följd:
”Where ängels fear
to tread” (1905), ”The
longest journey”
(1907), ”A room with
a view” (1908) och
”Howard’s end”
(1910); den sistnämnda
var hans ojämförligt
bästa verk under den
första perioden. 1911
gav han ut en
novellsamling, ”The celestial
omnibus”, 1920
berättelsen ”The story of
the siren” samt 1922
”Alexandria: a histo-
ry and a guide” och 1923 ”Pharos and
Pharillon”, frukter av hans vistelse i Egypten
under 1 :a världskriget, och novellerna ”The
eternal moment” 1928. Efter en tvåårig vistelse i
Indien utgav han 1924 romanen ”A passage to
India” (sv. övers. 1925), hans mest berömda bok.
”Aspects of the novels” (1927) är en intressant
psykologisk analys av hans egen romanteknik.
”Abinger harvest” (1936) är ett urval av hans
essäistik, där han med kvickhet och
livserfarenhet behandlar skilda ämnen. I skriften ”What 1
believe” (1939; sv. övers, tills, m. fyra essäer ur
”Abinger harvest” under titeln ”Credo”, s. å.)
utvecklade han sin demokratiska och liberala
individualism.
Forster [få’sta], John, engelsk
skriftställare (1812—76). Ryktbarast blev F. genom sina
historiska och biografiska verk, bland vilka ”The
life of Charles Dickens” (3 bd, 1872—74; förk.
sv. övers. 1928) torde vara mest känt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
