- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
831-832

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forshälla - Forsia el. forsea - Forsius, Sigfrid - Forskarnas kontaktorganisation (FKO) - Forskarstipendium - Forskningsinstitutet för experimentell fysik - Forslingsskyldighet - Forslund, Albert - Forsmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

831

Forsia—F orsmark

832

Begränsas i n. v. och v. av Byfjorden och
Has-selöfjorden; närmast kusten smärre slätter, inåt
landet fruktbara dalar, längst i ö. skogig
bergstrakt. 2,305 har åker. Egendomar: Sund och
ödsmål. Av fornlämningar finnas
stenåldersbo-platser och stenkammargravar, järnåldersgravar
och stensättningar. Kyrkan är från 1855; i
Djurhult i ö. byggdes ett träkapell 1923—24.
Bildar med Resteröd, Ljung och Grinneröd ett
pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels n. kontrakt;
utgör storkommunen Forshälla.

Fo’rsia el. fo’rsea (eg. försyn, t. ex. gudz
forsea, Guds försyn) var i Sverige under senare
medeltid och början av nyare tid en benämning
på hushållerska, i synnerhet en katolsk prästs
hushållerska el. frilla.

Fo’rsius, Sigfrid Aron, präst, astronom
(omkr. 1550—1624). Han studerade vid
utländska univ. och i Uppsala, deltog i den av Karl
IX 1601 anbefallda kartläggningen av
Lappmarken och föreläste 1608—10 astronomi i Uppsala.
F. var därefter kyrkoherde i Riddarholmens
församling i Stockholm, åtalades av Uppsala
konsistorium för astrologisk vidskepelse, avsattes
och fängslades. Han blev 1621 pastor i Ekenäs i
Finland. Han utgav 1616—23 en rad almanackor
för Stockholms och Åbo horisont, grundade på
självständiga beräkningar och därför av värde
men därjämte enligt tidens sed fulla av
astro-logiskt spådomskram.

Forskarnas kontaktorganisation (FKO)
bildades 1945 genom en omorganisation av
Forskningens b e r e d s k a p s o r g a n i s a t i o n
(FBO), en 1940 konstituerad, frivillig
sammanslutning till främjande av den tekniskt inriktade
forskningen i Sverige med syfte att mobilisera
samtliga svenska forskningsresurser i
beredskapens tj änst. F. sorterar under Ingenj
örsveten-skapsakad. Dess uppgifter bestå väsentligen i 1)
att verka för personlig kontakt mellan svenska
forskare, 2) att till dessa sprida teknisk
information samt 3) att genom kontaktmän i utlandet
inhämta upplysningar rörande tekniska framsteg
och att för enskilda medlemmars räkning
förmedla inköp av instrument o. dyl.

Forskarstipendium, 1927 för docenter vid
Lunds och Uppsala univ. samt Karolinska inst.
inrättat stipendium. F. äro inalles 14 (6 för resp.
Lund och Uppsala, 2 för Karolinska inst.). De
utdelas för en tid av 3 år (kan förlängas, dock
med högst 3 år) och utdelas åt docent, som
”genom utgivna skrifter ådagalagt utmärkt
for-skarbegåvning och intager en verkligt
framstående ställning inom sin vetenskap”. Docent, som
åtnjuter f., är i huvudsak befriad från honom
som docent eljest åliggande skyldigheter.

Forskningsinstitutet för experimentell fysik,
Vetenskapsakad :s fysikaliska
forskningslaboratorium, beläget vid Freskati i Stockholm. Inst.
färdigställdes 1939 och utrustades särsk. med
tanke på de mest aktuella områdena inom
fysiken : atomfysik, särsk. kärnfysik. Sålunda
uppfördes här Sveriges första cyklotronanläggning
(7 MeV). En större cyklotron (25 MeV) har
senare tagits i bruk. Bland övriga stöne
appa

ratutrustningar kunna nämnas kaskadgenerator
för 1,4 MV samt en isotopseparationsanläggning.
Inst:s chef är sedan dess tillkomst prof. M.
Siegbahn.

Forslingsskyldighet, förr skyldighet för
jordbrukande allmoge att till Kronans,
indelningsha-varens el. enskild jordägares upplagsplats forsla
i säd ®. a. naturaprodukter utgående skatt,
tionde, avrad o. dyl. Framfördes räntepersedlarna
icke in natura, ägde räntetagaren i stället njuta
f o r s e 11 ö n. Vid grundskatternas förvandling
i penningar bortföll 1869 f. till staten, vid deras
avskrivning 1900 även f. av tionden.

Forslund, Johannes Albert,
fackföreningsmän, politiker (f. 1881 W4), arbetade först vid
järnbruk och därefter under många år som
konduktör vid Dala—

[-Ockelbo—Norrsundets-]

{+Ockelbo—Norrsun-
dets+} järnväg. Han
anslöt sig tidigt till
nykterhets- och
fackföreningsrörelserna och
blev 1918 ordf, i
Järnvägsmanna förbundet
och i febr. 1936 ordf,
i Landsorganisationen,
vars sekretariat han
tillhört sedan 1922. I
sept. 1936 inträdde han
i P. A. Hanssons 2:a
ministär, där han först
var
kommunikations

minister och sedan från 1938 till ministärens
avgång i dec. 1939 socialminister. F. var led.
av Arbetsdomstolen 1929—36, av
Socialdemokratiska arbetarpartiets styrelse 1932—40. 1931—52
var han led. av F. K. 1940—41 var F. ordf,
i utrymningskommissionen och blev 1943 ordf, i
den då tillsatta j ärnvägskommittén.

Forsmark. 1) Socken i Stockholms län,
Frösåkers härad, intill Öregrundsgrepen av Bottniska
viken, v. n. v. om Öregrund; 86,39 km2, 504 inv.
(1951). Omfattar jämna skogsmarker. 420 har
åker. Kusten är starkt sönderskuren. S. om
kyrkbyn ligger det gamla brukssamhället
Forsmark (230 inv.) vid egendomen F.2),
varunder nästan hela socknen lyder; nu finns
här en kemisk-teknisk fabrik. Cellulosafabriken
i Johannisfors nära Kallrigafjärden är numera
nedlagd; här fanns ännu i slutet av 1800-talet
ett järnbruk, anlagt 1753. Berkinge likaledes
nedlagda järnbruk härstammade från 1630-talet.
Järnmalm bröts i socknen ännu på 1800-talet.
Kyrkan av sten byggdes 1794—1800. Bildar med
Valö ett pastorat i Ärkestiftet, Olands och
Frösåkers kontrakt; tillhör storkommunen Frösåker.

2) Gods i F.i), vid sjön Bruksdammen 16 km
v. om Öregrund, omfattar med underlydande i
Forsmarks, Börstils, Gräsö och Valö socknar
7,965 har, därav 296 åker; taxeringsvärde 991,800
kr (med kvarn och kraftverk). På F. fanns
redan 1570 järnverk med tre masugnar, nedlagt
sedan 1890-talet. En cellulosafabrik, anlagd 1893
—95, nedlades 1932. Slottet är av sten i tre
våningar, byggt 1767—74; det inrymmer rika konst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free