Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskolans Vän - Folkskolans årsbok - Folkskoleseminarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Folkskolans årsbok—Folkskoleseminarium
ka folkskolans vänner, med program ”den
svenska folkskolans utveckling på kristendomens grund
och i kristlig anda” utgavs i Stockholm 1884—
87 med rektor J. F. Lundgren som red. Tidn.
utgavs därefter i Göteborg under red. av K.
Åkesson 1888—1929 och A. Magnusson 1930—35,
sedan dess i Strängnäs av Edv. Aspling 1935—
44 och R. Fjeldstad fr. o. m. 1944. F.
förvandlades 1888 till veckoblad men har sedan 1941
endast utkommit med 1 nr varannan vecka.
Folkskolans årsbok utges sedan 1921 av
Sveriges folkskollärarförbund. Ärsb. innehåller
officiella uppgifter rörande folkundervisningen,
skolans myndigheter, undervisningsanstalter,
skoldistrikt och lästider, kommunala skolledare,
lärarutbildningen, skolförfattningar, prejudikat,
lö-nebestämmelser m. m. samt uppsatser i aktuella
skolfrågor.
Folkskoleseminarium, läroanstalt för
utbildning av lärare och lärarinnor för folkskolan. —
På grund av föreskrift i 1842 års
folkskolestadga upprättades detta och följ, år de första
statliga seminarierna. Utbildningskursen, till en
början allenast ettårig, utvidgades 1862 till treårig
och 1878 till fyraårig. Från olika håll
betecknades den svenska folkskollärarutbildningen kring
sekelskiftet som mycket otillfredsställande såväl
teoretiskt som praktiskt. 1906 förordnades en
särskild kommitté, sedermera kallad
Folkundervis-ningskommittén, med uppdrag att förbereda en
omorganisation av lärarutbildningen. Ny
semina-riestadga med undervisningsplan utfärdades 1914
på grundval av kommitténs 19 u avgivna
förslag. Genom denna stadga skärptes
inträdesford-ringarna vid f., infördes nya undervisningsämnen,
utvidgades lärokursen, förändrades
undervisningsmetoderna och förbättrades den
praktisk-pedago-giska utbildningen. I flera ämnen fordrades för
inträde ung. realskolans kurser. Nya ämnen voro
ekonomilära och ett främmande språk, tyska el.
engelska. Särsk. kursen i naturkunnighet
ökades starkt. Hushållsgöromål jämte kvinnlig slöjd
blevo obligatoriska vid de kvinnliga f. och
förenades i ett ämne: husligt arbete. Man införde
större frihet i studierna och gav ökad plats åt
självständighet och självverksamhet i elevernas
arbete. Övningsskolorna utbyggdes och fingo
flera avd. Nya tidsenliga byggnader uppfördes vid
de flesta f. För att råda bot på den brist på
folkskollärare, som uppstått vid denna tid, infördes
parallellklasser (”dubbelseminarier”), ett par
privata f. erhöllo statsunderstöd, och dessutom
anordnades i-åriga kurser för studenter vid flera
f. Kravet på f.-lärarnas kompetens höjdes, och
deras löneställning förbättrades; fr. o. m. 1919
ombildades ämneslärarbefattningarna vid f.
(ad-junkturer) till lektorat med huvudsaki. samma
kompetensfordringar och löneplacering som för
lektorer vid högre allmänna lärov.
Folkundervisningskommittén hade räknat med
ett årligt behov av 1,000 folkskollärare, men när
man i början av 1920-talet nådde upp till denna
examinationssiffra, visade det sig, att
barnantalet i skolpliktsåldern började gå kraftigt tillbaka,
varför det uppstod överflöd på lärare. Den
kraf-NF VII — 25
770
tiga reducering av examinationssiffrorna, som
blev nödvändig, hade djupgående följder för f :s
organisation. De i-åriga studentavd., vilkas
antal under läsåren 1921—23 hade stigit till 7,
började indragas och upphörde helt efter några
år; de privata seminarier, som erhållit
statsunderstöd, undandrogos dessa och nedlades; en
rad av de statliga f. omändrades till
småskolese-minarier (Härnösand, Landskrona, Skara,
Växjö); en del lärarplatser indrogos el. vakanssattes
(” seminariedöden” ).
För översyn av f.-organisationen tillsattes
1932 en sakkunnigkommitté, som 1935 framlade
förslag till reformer av f. På grundval av detta
förslag beslöt riksdagen 1936, att en
genomgripande omorganisation av f. skulle börja under
1937. Seminariernas antal skulle enl. beslutet vara
10, därav 6 dubbelseminarier, vilka nu skulle
bestå av en 4-årig linje och en 2-årig linje för
studenter, och 4 enkelseminarier, som endast
hade den 4-åriga linjen. F. i Göteborg, Lund,
Umeå och Luleå skulle motta både manliga och
kvinnliga elever (samseminarier), f. i Uppsala,
Linköping och Karlstad endast manliga elever
(manliga seminarier) och de i Stockholm,
Kalmar och Falun endast kvinnliga elever (kvinnliga
seminarier). Studentlinje upprättades vid f. i
Uppsala, Göteborg, Linköping, Lund och Umeå.
Vid f. i Falun inrättades en särskild, 2-årig linje
för utbildning av småskollärarinnor till
folkskollärarinnor (småskollärarinnelinje). 1937
utfärdades en ny, ännu gällande stadga för f., som bl. a.
tillmötesgick kraven på utvidgad frihet i
studiesättet och på närmare anknytning av f. till
läroverken. Inträdesfordringarna på den 4-åriga
linjen skulle i stort sett motsvara realskolans
lärokurser, men särskild inträdesprövning skulle
anordnas. Engelska gjordes till obligatoriskt ämne
med högt timantal, tyska och franska infördes
som frivilliga ämnen. Den praktisk-pedagogiska
utbildningen förstärktes väsentligt, och fysisk
fostran fick ökat utrymme. Som villkor för
inträde på studentlinje uppställdes särsk.
kvalificerad studentexamen samt godkända
inträdesprov i musik, slöjd och muntlig framställning.
Den nya organisationen hann emellertid icke
helt genomföras, förrän inskränkningar åter
måste vidtas. Genom provisoriska åtgärder
inställdes snart den 2-åriga kursen för
småskollärarinnor i Falun och minskades de 2-åriga
studentkurserna till antalet för att 1941 upphöra.
I själva verket visade det sig, att den ökning
av nativiteten, som hade börjat under slutet av
1930-talet men som icke beaktats av ansvariga
skolmyndigheter, krävde stark ökning av
lärarpersonalen vid den egentliga folkskolan. För sent
insåg man 1943, att en allvarlig lärarbrist
omedelbart stod för dörren. Studentkurserna
återuppto-gos 1944. En 1945 tillsatt sakkunnigkommitté,
som beräknade den aktuella bristen på
folkskollärare till omkr. 700 och förutsåg ett årligt
behov av 2,000 nya folkskollärare mot mitten av
1950-talet, föreslog en extraordinär utökning av
examinationen vid f. Samtliga f. började
utnyttjas till hela sin kapacitet, varvid parallellklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
