Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkbad - Folkbank - Folkberedskapen - Folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
F olkbank—F olkbibliotek
726
arnas varmbadhus är i Sverige 2—3. Ännu sakna
nära 6o°/o av landsbygdens folkmängd både
offentliga bad och skolbad inom sina kommuner.
— 1921 stiftades i Stockholm Svenska
föreningen för f., vars uppgift är att utgöra
en central för folkbadspropagandan, lämna råd
och upplysningar i badfrågor, förslag och
ritningar till badhus etc.
Folkbank, se Solidariska bankbolag.
Folkberedskapen, en i Sverige av Statens
in-formationsstyrelse efter uppdrag av regeringen
1940 inrättad inst., vilken utgjorde
informations-styrelsens ”sektion för kulturell folkberedskap”.
F:s uppgift var att i anslutning till den militära
beredskapen bedriva upplysning om landets inre
och yttre läge.
Folkbibliotek, gemensam benämning på de
allmänna bibliotek, som under skiftande namn
(kommunbibi., församlingsbibl., stadsbibl.,
förenings-bibl.) tillhandahålla allmänheten fria lån av
allmänbildande läsning. — Först mot 1800-talets
slut fick bibi.-rörelsen i Sverige starkare fart.
I spetsen för utvecklingen gick vid denna
tidpunkt ett och annat föreningsbibliotek
och donationsbibliotek i de större
städerna. Till dessa hörde Dicksonska f. i
Göteborg, som grundlädes 1861 efter engelsk förebild
och som fick sin egen byggnad 1897, den första
f.-byggnaden i Norden, samt
Folkbildningsförbundets f. i Stockholm (från 1900). Stor
betydelse fingo vissa arter av f., som koncentrerade
sin verksamhet till bestämda sociala skikt el.
intresseriktningar. Hit höra arbetarbibl. (av vilka
minst ett 50-tal tillkommit före 1912, bl. a.
Stockholms arbetarbibl., grundat 1882). Vid samma
tid tillkommo också åtskilliga nykterhetsbibl.
Redan från första början uppställde
studiecirklarnas bibi, för sig målet att ej blott
anskaffa den litteratur, som erfordrades för
studiecirklarnas arbete, utan också till en viss grad
fylla uppgiften som allmänna f. 1902 inrättades
det första studiecirkelbibi., tillhörande
Goodtemp-larorden. Efter grundandet av Arbetarnas
bildningsförbund 1912 reorganiserades
åtskilliga av de gamla arbetarbibl. och skapades
ett stort antal nya i anslutning till förbundets
studiecirkelverksamhet. Senare ha förbund för
bedrivande av bibi.-verksamhet i anslutning till
studiecirkelarbete grundats bl. a. inom olika
nykterhetsförbund, j ordbrukarsammanslutningar samt
religiösa sammanslutningar. — Från 1890-talet
spelade ganska länge studentföreningarna
Ver-dandi och Heimdal en viktig roll, ej minst genom
av dem utgivna bokkataloger.
1905 hade intresset för f.-verksamheten hunnit
sprida sig i så vida kretsar, att man lyckades
utverka de första statsunderstöden.
Ända från denna tid har man kunnat konstatera
en ständig utveckling på f.-området. Starka
impulser från bl. a. England kommo till Sverige
under 1900-talets första decennier direkt samt
genom Danmark och Norge. Vad man vid
studiet av föregångsländernas f. framför allt fäste
sig vid, var bibl:s allmänna syftning att
tillgodose alla arter av studie- och läsintressen (utom
de rent vetenskapliga), deras ändamålsenliga
lokaler, användandet av bibl.-utbildad arbetskraft
med bibl.-arbete som huvudsyssla, de nya
praktiska arbetsmetoderna, öppna hyllupppställningen,
barnavd., bibi.-arbetets anknytning till
bildnings-arbete i alla former, till skolorna o. s. v. Det ena
bibi, efter det andra organiserades i mer el.
mindre nära anslutning till de främmande
förebilderna. Bland de svenska föregångsbibl. vid
denna tid märkas Stockholms barn- och
ung-domsbibl. och Gustav Vasa församlingsbibl. 1912
infördes väsentligt gynnsammare villkor för
statsunderstödens utgående. Samtidigt tillsattes
två bibliotekskonsulenter.
Organisatoriskt voro nyheterna under
1920-ta-let ej stora: sjukhusbiblioteken erhöllo
möjlighet till statsunderstöd, en bibi.-verksamhet
vid marinen organiserades, och en central för
bibi.-verksamheten i landets nordligaste trakter
(Tornedalen) ordnades. — Under tiden
utvecklades f.-rörelsen ganska kraftigt. Antalet bibi,
ökades väsentligt. Bokbeståndet undergick också
en ofta mycket välbehövlig modernisering. En
reglering av statsunderstöden beslöts vid 1929 års
riksdag. Understöd utgår enl. den nya
författningen till kommunala och med dem likställda f. med
dels ett grundunderstöd efter fallande skala, dels
i vissa fall tilläggsunderstöd (för läsrum och
handbokssamling och för lön till kompetent
bibl.-personal, till belopp så avpassade, att det
samlade understödet uppgår till högst samma summa
som ortbidraget). Dessutom utgår understöd enl.
i huvudsak samma grunder till bibi., anslutna till
riksförbund för f.-verksamhet i sammanhang med
studiecirkelarbete. Maximum för samtliga bibi,
i en kommun är 10,000 kr, varav det kommunala
el. därmed likställda bibi, har ”förmånsrätt” till
7,000 kr, alla studiecirkelbibl. sammanlagt till
3,000 kr. En synnerligen viktig nyhet var
beslutet att inrätta centralbibliotek i rikets
samtliga län. Efter danskt mönster utgår
cen-tralbibl.-anslag (sedan 1947 högst 25,000 kr årl.)
till stadsbibl., som åtaga sig att inom resp, län
”supplera de lokala bibi :s arbete genom direkt
och kostnadsfri utlåning av böcker, som behövas
i studiesyfte, genom utsändande av
vandrings-bibl. och genom bibi.-teknisk vägledning”. Som
centralbibi, fungera stadsbibl. i Lidingö, Uppsala,
Eskilstuna, Jönköping, Kalmar, Visby,
Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Halmstad, Göteborg
(Dicksonska f.), Borås, Karlstad, Örebro, Falun,
Gävle, Härnösand, Östersund, Umeå och Luleå
samt stifts- och landsbibl. i Linköping och Skara.
1940 fastställdes bestämmelser för
statsunderstöd till truppförbandsbibl. (högst 1,500 kr per
förband årl.). Under 1940-talet har Svenska
sjö-mansbibl. reorganiserats och verksamheten vid
sjukhus och fängelser kraftigt främjats. 1948
upprättades ett centralbibi, för
tuberkulossjukhusen.
Genom de ökade statsunderstöden har på
åtskilliga håll en synnerligen välbehövlig
reorga-nisation av f. kunnat igångsättas. I betydligt
Ökad utsträckning har anställts personal med
bibl.-arbete som huvudsyssla. Bokbeståndet har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
