Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Flygplan
684
Fig. 3. Vinge i skalkonstruktion av lättmetallplåt (beklädnadsskalet avlägsnat).
välvda översida, där luftens strömningshastighet är
störst. Fackverkskonstruerade f. ha
innerförstag-ning i form av distansrör och diagonalstag (fig. 2)
samt klädas med duk, som spännes och ges
täthet genom bestrykning med celluloidfernissa och
färg. F. i skalkonstruktion ha utom balkarna även
till vingbeklädnaden fästade längsgående
förstyv-ningar (fig. 3). I vingarna äro numera ofta
bränsletankarna placerade. De kunna vara av s. k. integral
typ, d. v. s. två tankväggar bildas av vingarnas
duraluminbeklädnad. — Kroppen har till
uppgift att bereda plats för besättning, passagerare
och gods. I kroppen äro infästade vingarna, de
längst bak placerade stj ärtstyrverken samt vid
en- och tremotoriga f. även motorn.
Förarplatsen, som tidigare var öppen, är numera även på
mindre f. försedd med en till kroppen anslutande
huv. Kroppens tvärsnittsform bildas av spanten
och är vid moderna
f. närmast oval.
Kroppar utföras i [-fackverkskonstruk-tion-]
{+fackverkskonstruk-
tion+} (ofta svetsat
stålrörsfackverk, fig.
4) el.
skalkonstruktion, då
beklädnadsskalet har
längsgående förstyvning-ar. På passagerar-f.
värme- och
ljudisoleras kabinen, vilken
på mycket stora f.
kan vara utförd i
två däck. Vid f.,
avsedda för flygning
på hög höjd, där
luftmotståndet blir
Fig. 2. Vinge i
fackverkskon-struktion av trä.
mindre, förekomma tryckkabiner, som äro
lufttäta och där lufttrycket och
syrgasmäng-den medelst kompressoranläggning hållas
konstanta, oberoende av höjden. Eljest måste vid
flyghöjder över 3,500 m passagerarna utrustas
med syrgasmasker. — Styrverken bestå
av stjärt- och vingstyrverken, vilka
samtliga i princip uppbyggas som en vinge. Stj
ärtstyrverken utgöras av höj dstyrverk, bestående
av stabilisator och höj droder, vilka äro
horisontella ytor, samt sidstyrverk, bestående av fena
och sidoroder, vilka äro vertikalt placerade.
Både ett enda till kroppen fäst sidstyrverk och
dubbelt dylikt, placerat ett i vardera
stabilisatorspetsen, förekomma. Stabilisatorn, i vars
bakkant höj drodret genom roderlager är fästat,
utgör stabiliseringsyta för f:s vridning omkring
tväraxeln (reglerar längdläget). På samma sätt
är fenan, som i sin bakkant har det
gångjärns-ledade sidorodret, stabiliserande och dämpande
yta vid vridning kring höj daxeln (reglerar
kursläget). Vingstyrverket bildas av skevrodren, som
utgöra en rörlig bakre, oftast yttre, del av
Fig. 4. Kropp uppbyggd av svetsat stålrörsfackverk.
Cirklarna markera viktiga knutpunkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
