Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygkrigshögskolan - Flyglarm - Flygledningen - Flygläkare - Flygmaskin - Flygmedicin - Flygmekaniker - Flygmeteorolog - Flygmeteorologi - Flygmillionär - Flygmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671 Flyglarm—Flygmotor 672
till vilka kommenderas en viss °/o officerare efter
genomgången allmän kurs.
Flyglarm, se Larm och Luftbevakning.
Flygledningen utgöres av chefen för
flygvapnet med underställda Flygstaben,
Flygförvaltningen, inspektionerna för luftbevakningen och den
tekniska tjänsten samt flygöverläkaren.
Flygstaben arbetar på operations-, organisations-,
utbildnings-, personal-, signal-, flygsäkerhets- och
haveri- samt väderleksavd. Till staben höra även
en expedition samt presssektion.
Flygläkare, inom flygvapnet anställda läkare.
Flygvapnets stat upptager en
flygöverläkare jämte ett antal i:e f. och f. av i :a och
2:a graden.
Flygmaskin, gemensam benämning på en
mekanisk, motordriven anordning, förmedelst
vilken människan kan hålla sig svävande i och
förflytta sig i luften. — Flygplanet
kännetecknas av stela, orörliga vingar, s k r u v p 1
a-n e t (helikoptern) av ett propellerformigt,
roterande bärorgan, slagplanet (o r
nithop t e r n) av bärorgan, vingar med slagrörelse,
efterhärmande fågelvingarnas rörelse, r o t a p 1
a-n e t (a u t o g i r o n) av ett propellerformigt,
sj älvroterande bärorgan.
Flygmedicin, vetenskapen om organismens
reaktioner mot påfrestningar, orsakade av
flygning. De aktuella flygmedicinska problemen
sammanhänga i främsta rummet med den mänskliga
organismens bristande förmåga att motstå snabba
förändringar i rörelsehastighet och
rörelseriktning samt med de rubbningar, som uppträda vid
flygning på höjder över 4,000 m.
Flygmedicinsk forskning försöker finna medel
att undanröja el. minska verkan av de
påfrestningar, som flygning medför. Genom olika
åtgärder, bl. a. genom användande av en speciell
skyddsdräkt, som vid behov kan fyllas med luft,
förhindras i stor utsträckning de accelerativa
krafternas ogynnsamma inverkan på
blodfördelningen i kroppen. Genom övertryckskabiner och
inandning av ren syrgas minskas riskerna för
syrgasbrist och luftembolier. — Framför allt
i U.S.A. och England har flygmedicinsk
forskning koncentrerats till laboratorier med väldiga
tekniska och medicinska resurser. Även i
Sverige har en dyl. forskning organiserats.
Ledningen handhas av den under Ecklesiastikdep.
sorterande, 1947 inrättade Statens nämnd för
flygmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet
(Flyg- och navalmedicinska
nämnden). Under denna arbeta tre laboratorer, var
och en i spetsen för ett flygfysiologiskt
laboratorium, f. n. två i Stockholm och ett i Lund.
På dessa laboratorier bedrives dels vetenskaplig
forskning, dels utprövas där den flygande
personalens lämplighet för sitt yrke. Aspiranternas
förmåga att motstå accelerativa krafter kan
undersökas i en s. k. människocentrifug, en
slängkälke, som snabbt kan bringas upp till hög
hastighet. Deras reaktioner vid flygning på stor
höjd studeras i undertryckskammare, en
järnbehållare, där genom sänkning av lufttrycket
be
tingelser, identiska med dem på stor höjd,
skapas. Genom dessa och andra undersökningar
kunna för flygning olämpliga individer utgallras och
flygsäkerheten och prestationsförmågan i såväl
fred som krig ökas.
Flygmekaniker, person, som genom avlagda
certifikatsprov av Luftfartsstyrelsen
auktoriserats att i marktjänst utföra tillsyns- och
reparationsarbeten på angivna flygplanstyper. För att
erhålla mekanikercertifikat fordras 3 å 4 års
praktisk tjänstgöring. Efter godkänd
läkarundersökning och provtjänstgöring ombord på
flygplan kan f. erhålla certifikat, gällande för
tjänstgöring som färdmekaniker. En dyl. f. har till
uppgift att under flygning övervaka motorernas
arbetsförhållande, flygplanets värmesystem och
luftkonditionering m. m.
Flygmeteorolog, meteorolog, som tjänstgör
vid väderlekstjänsten vid civil flyghamn.
Utbildningen är i stort sett densamma som för
meteorolog i allm. För de meteorologer, vilka vid
Sveriges meteorologiska och hydrologiska inst.
utbildas för flygvapnets räkning, äger
aspirant-tjänstgöringen rum vid flygvapenförband.
Flygvapnets meteorologer kallas militärmeteorologer.
Flygmeteorologi, del av meteorologien,
avsedd att tjäna flygningen samt att undersöka
företeelser av betydelse för denna. Vid de större
flygplatserna finnes särskild flygväderlekstjänst,
där synoptiska kartor uppritas och som har till
uppgift att utfärda prognoser, gällande för
bestämda flygrouter el. områden. Förekomsten av
dimma och isbarksbildning innebära de största
riskmomenten för flygning. Problem, som gälla
dessa företeelser, äro därför särsk. föremål för
flygmeteorologisk forskning. Även
siktförhållan-den och molnhöjder bedömas och mätas icke blott
för det direkta behovet, utan dylika
observationer bearbetas också bl. a. för planläggning av
flygrouter och flygplatser. Sådana speciella
bearbetningar falla inom den s. k.
flygklimatolo-gien.
Flygmillionär, benämning inom den civila
lufttrafiken på den pilot, radiotelegrafist el.
mekaniker, som flugit 1 mill. km.
Flygmotor, förbränningsmotor för flygplan.
Konstruerandet av f. erbjuder särskilda
svårigheter på gr. av kravet, att f. skall ha låg vikt
och bränsleförbrukning samt kunna arbeta
tillfredsställande under de med olika flyghöjd starkt
växlande förhållandena i fråga om lufttäthet och
lufttemp. — F :s kylning erhålles antingen med
vätska (t. ex. vatten, etylenglykol) el. med luft.
Vätskekylda f. äro vanl. radmotorer (I-, V-,
W-motorer etc.). Luftkylda f., vilka numera ha
väsentligt större användning än vätskekylda f.,
kunna vara radmotorer men äro i allm. st
järnmotorer. Vid radmotorer uppsamlas kylluft
från propellerns slipström av särskilda
kylluftin-drag, varefter luften fördelas till de olika
cylindrarna med tillhjälp av ledplåtar. Vid st
järnmotorer sitta cylindrarna i 1, 2 el. 4 kransar
kring ett i huvudsak cylindriskt vevhus, och
cylindertopparna och en del av cylindermanteln
sticka ut radiellt. Genom ledplåtar, insatta
mel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
