Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygfyr - Flygfyrled - Flygfält - Flygförband - Flygförvaltningen - Flyghavre - Flyghud, Flyghunden - Flygindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667 Flygfyrled—Flygindustri 668
Fyrarna äro ofta försedda med s. k. zenitglas,
genom vilka en viss mängd av ljusströmmen
kastar sitt sken mot zenit. Genom att zenitglasen
givas olika färger finnes möjlighet att lättare
avgöra vilken f., som observeras. Vid fasta
flygleder ha strålkastarna ofta en oscillerande
rörelse, som markerar själva flygleden. På smärre
flygplatser el. på flygplatser i närheten av
flygled användes fast f. med klippljus, som sprider
sitt sken runt horisonten. Ljusstyrkan i dessa är
c:a 30,000 normalljus. Radiofyrar bestå av
en radiosändare, som arbetar på en bestämd
frekvens (våglängd) och som utsänder
radiovågen ant. runt horisonten (rundstrålande radiofyr)
el. i en viss el. vissa bestämda sektorer (riktad
radio fyr). För att kunna använda sig av radio fyren
måste flygplanet vara utrustat med en
flygradio-pejlstation, vars pejIrams plan inställes vinkelrätt
mot flygplanets längdaxel. Flygradiopej
Istationen är försedd med anordning, som på ett
instrument (anflygningsinstrumentet) el. i en
hörtelefon angiver flygplanets kursavvikelse i förh.
till rätt kurs. — En speciell art av f. utgöra
landningsfyrarna, som skola möjliggöra
landning under dåligt väder el. mörker.
Flygfyrled, enl. internationellt vedertaget bruk
utefter en luftfartsled utplacerade roterande
ljusfyrar på ett inbördes avstånd av i medeltal 30 km.
Fyrens ljusstyrka uppgår till c:a 2 mill.
normalljus. Den har ofta en oscillerande rörelse i
fyrledens riktning. Vid medelgod sikt är den synlig
på 35 km avstånd. Betydelsen av f. har minskats
genom radioteknikens utveckling.
Flygfält, del av flygplats, avsedd för
luftfartygs start och landning.
Flygförband benämnas inom svenska
flygvapnet efter sin storlek. Som regel gäller följ,
indelning: rote består av två flygplan;
grupp består av fyra flygplan (två rotar);
division består av divisionsstab och två el.
tre grupper samt reservgrupp; flottilj består
av flottilj stab och 3 divisioner, i fred
tillkommer därjämte som regel en division; eskader
består av eskaderstab samt 2 el. flera
flottiljer. — Divisionen indelas i flygstyrka och
markstyrka. Flygstyrka är den del,
som är avsedd att uppträda i luften, d. v. s.
flygplanen med besättningar, markst yrka
är den del, som avses för verksamheten
på marken: för flygverksamhetens bedrivande
och materielens skötsel. För verksamheten på
flygvapnets baser finnas förutom flygförbandens
egna markstyrkor särskilda basförband. —
F. indelas med hänsyn till vederbörlig
flygplantyps egenskaper och förbandens avsedda
uppgifter i följ, flygslag: tunga, medeltunga och
lätta bomb förband, tunga och lätta attackförband,
jaktförband (dag- och nattjakt), torped-, min-,
spaningsförband (fjärr-, armé- och
marinspaning), transport-, sambands- och
räddningsför-band. I Sverige göres indelningen i
attack-(tunga och lätta), jakt- (dag- och nattjakt),
spaningsförband och flygtransport förband, övriga
uppgifter, ss. min- och torpeduppdrag, kunna
ingå som specialuppgifter i annat flygslag.
Flygförvaltningen utövar under K. m:t i
tekniskt och ekonomiskt avseende högsta ledningen
av och uppsikten över flygvapnet med dess
förband. Befälet över F. utövas av chefen för
flygvapnet, som till sitt förfogande har en souschef
(generalsperson). F. omfattar en materialavd., en
intendenturavd., en flygfältsbyrå och en civilbyrå.
Materielavd. omfattar förutom centralexpedition
flygplan-, vapen-, motor-, utrustnings-, normalie-,
anskaffnings- och verkstadsbyråerna, elektriska
byrån, försvarets robotvapendepå samt
inspekti-onskontoret, försökscentralen och centrala
flyg-materielkontoret.
Flyghavre, ett ogräs i havre (se d, o.).
Flyghud, Flyghunden, se Fladdermöss.
Flygindustri avser tillverkning av flygmateriel,
i första hand flygplan och motorer. 1909
byggdes det första svenska flygplanet i Landskrona
av O. Ask och Hj. Nyrop. 1914 övertogos Asks
verkstäder av E. Thulin och ombildades därvid
till Thulins aeroplanfabrik, vilken i huvudsak
byggde franska flygplan. 1919 nedlades
Thulin-verken. 1913—17 pågick flygplantillverkning vid
Södertälje verkstäder under ledning av C.
Ceder-ström och G. von Porat. Nordiska aviatik-ab.
bedrev under Cederströms ledning tillverkning av
flygplan vid Tellusborg 1916—18. 1921 startade
den tyske marinflygaren och ingenjören C. C.
Bücker Svenska aero-ab. på Lidingön. Bolaget
upphörde 1932, och en del av dess konstruktioner
såldes till ab. Svenska j ärnvägsverkstäderna i
Linköping, som 1930 upptogo flygplantillverkning.
Flygplan på licens av Junkerstyp ha även
tillverkats vid ab. Flygindustri i Limhamn 1925—35.
Ab. Götaverken i Göteborg samt E. Sparmans
flygverkstäder tillverkade under åren efter 1933
ett mindre antal flygplan. Flygplan ha även
tillverkats vid flygvapnets centrala verkstäder på
Malmen och i Västerås. 1937 bildades, huvudsaki.
av ab. Svenska j ärnvägsverkstäderna i Linköping
och ab. Nydqvist & Holm i Trollhättan (numera
tillhörande Boforskoncernen), en stor
sammanslutning, ab. Förenade flygverkstäder, för
flygplantillverkning i större skala. 1939 sammanslogos
flygplanverkstäderna i Linköping (AS JA) och
Trollhättan till ett storbolag, Svenska aeroplan
ab. (SAAB), som inför 2:a världskriget åtog sig
att täcka flygplanbehovet i samband med
flygvapnets uppbyggnad. Som resultat härav ha
framkommit bolagets egna konstruktioner:
störtbomb-och spaningsflygplanet B 17, tvåmotoriga
bombflygplanet B 18 och jaktflygplanet J 21, vilket
också tillverkas i reaktionsversion. 1940—44
konstruerade och tillverkade flygvapnet i egen regi
vid Flygförvaltningens flygverkstad, Ulvsunda,
även jaktflygplanet J 22, och 1942 upptogo
karossfabrikerna ab. Hägglund & söner,
Örnsköldsvik, tillfälligt tillverkning av skolflygplan (Sk
25) på licens. Redan mot slutet av 2:a
världskriget började SAAB planera för civil
tillverkning och har framställt ett tresitsigt
sportflygplan ”Safir” och det tvåmotoriga trafikflygplanet
”Scandia” med plats för 24—32 passagerare.
Bolagets senaste militära produkt är det reaktions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
