Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fleurus - Fleury (målare) - Fleury, André Hercule de - Fleury, Claude - Flexibel - Flexion - Flexivisk - Flexner, Simon - Flexur - Flian - Flibustiär - Flickan i det gröna - Flick- och samskolelärarnas riksförbund - Flickskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Fleurus—Flickskola
618
Fleurus [flöry’s], ort i belg. prov. Hainaut,
12 km n. ö. om Charleroi; 7,000 inv. Industri och
kolgruvor. Vid F. besegrade 1 juli 1690
fransmännen under marskalken av Luxemburg en
koalitionsarmé och 26 juni 1794 den franska
re-volutionsarmén under Jour dan den österrikiske
härföraren hertigen av Koburg.
Fleury [flöri’], målare, se Robert-Fleury.
Fleury [flörij, André Hercule de,
fransk kardinal och statsman (1653—1743). F.
var son till en skatteuppbördsman och blev
all-moseutdelare hos
Ludvig XIV 1683, biskop
i Fréjus 1698 och
lärare för dauphin,
sedermera Ludvig XV,
över vilken han vann
stort välde. Då L. H.
de Bourbon blivit
premiärminister 1723, fick
F. än större
inflytande, störtade Bourbon
1726 och blev
allrådande utan att ha
premiärministers ställning. S. å. blev han
kardinal. F. styrde
i enväldets anda, tvang jansenisterna till
underkastelse och kväste
parlamentsoppositio-nen. Personligen redbar, skapade han ordning
i finanserna, minskade skatterna och befordrade
näringslivet. F. förde en fredsvänlig
utrikespolitik, i början i samförstånd med R. Walpole i
England. I fortsättningen gick dock F. villigare
med på sin medhjälpare Chauvelins
spanskvän-hga politik. Ett fördrag 1733 med Spanien och
Sardinien var riktat mot Österrike. F.
understödde lamt Stanislaus i polska tronföljdskriget
men förvärvade dock i freden Lothringen för
denne. Mot F :s vilja indrogs Frankrike i
österrikiska tronföljdskriget, under vilket han dog.
— Litt.: P. Vaucher, ”Robert Walpole et la
politique de F.” (1924); A. M. Wilson, ”French
foreign policy during the administration of
Cardinal Fleury 1726—43” (1936).
Fleury [flörij, Cl au de, fransk
kyrkohisto-riker och pedagog (1640—1723). Han började
som advokat men övergick till andliga ståndet,
blev lärare för flera medl. av det kungl. huset,
och 1716 Ludvig XV :s biktfader. Hans
förnämsta arbete är ”Histoire ecclésiastique” (20
bd, 1691—1720; går till 1414). — Monogr. av
F. Gaquère (1925).
Flexibel (fr. flexible), böjlig.
Flexiön (lat. fle’xio), böjning.
Flexivisk (av lat. fle’xio), böjnings-.
Flexner [fle’ksna], Simon, amerikansk
läkare (1863—1946), föreståndare för The
Rocke-feller Institute for Medical Research i New
York 1903—35. F :s viktigaste vetenskapliga
insatser gälla rödsoten och den akuta
barnförlamningen.
Flexür (av lat. flexüra, böjning), en vanl.
genom sänkning uppkommen böjning utan
brist
ning av horisontellt
liggande lager av
sedimentära
bildningar, där de på bägge
sidorna om
flexur-linjen belägna
lag
ren ej undergått ytterligare rubbning. I händelse
av bristning övergår f. till en förkastning.
Flian, biå till Lidan, från Hornborgasjön.
Flibustiär (fr. flibustier, av eng. freebooter
el. boll, vrybuiter), fribytare, dets. som
buckan-jär (se d. o.).
Flickan i det gröna, se Nigella.
Flick- och samskolelärarnas riksförbund
bildades 1945. F. ersatte såväl den förutvarande
Flick- och samskoleföreningen som Sveriges
flick- och samskolors lärarinneförbund och avser
att samla lärare vid statliga, kommunala och
enskilda högre flickskolor, kommunala och enskilda
mellanskolor samt enskilda samskolor till
gemensam strävan för dessa skolors och deras
lärarkårers intressen. Det bestod av lokalförbund
och en centralstyrelse i Stockholm; F. anslöts
1951 till Läroverkslärarnas riksförbund och heter
numera Sveriges högre flickskolors
lärarförbund.
Flickskola. Under 1800-talets senare hälft
uppstodo till följd av det växande kravet på
medborgerlig bildning för kvinnor i de flesta
städer privata f., ofta nog arbetande under stora
ekonomiska svårigheter. Staten beaktade detta
krav först blott genom upprättande av ett
seminarium för utbildning av lärarinnor vid f. (se
Flickskoleseminarium) jämte en övningsskola,
Statens normalskola för flickor. Efterhand
beviljades statsanslag åt de privata f.
Statsanslaget höjdes 1896 och förbands då med vissa
villkor i fråga om undervisning och
organisation, som medförde större enhetlighet hos f.,
vilka med tiden mestadels antogo Normalskolans
typ med ett 3-årigt förberedande stadium och
8 flickskoleklasser. En del f. hade
fortsättnings-klasser av olika art, några
gymnasielin-jer (Lyceum för flickor fr. 1882). Efter 1905
ställdes de statsunderstödda f. under
Skolöverstyrelsens inseende. Läroverksreformen av 1904
ledde till nedläggande av åtskilliga f. Tillkomsten
av de kommunala mellanskolorna efter 1909
medförde krav på fastare kompetensvärde hos
f :s avgångsbetyg. 1909 medgav också K. m :t
ett flertal 8-klassiga f. rätt att utfärda sådant
betyg, medförande samma kompetens som
avgångsbetyg från Statens normalskola. Alltfler f.
sökte skaffa sig denna förmån, vilket
ytterligare befordrade enhetligheten hos f. I praktiken
tillmättes ”normalskolekompetensen” ett icke
oväsentligt högre värde än realexamen. Genom
1927 års skolreform öppnades de flesta allmänna
lärov. för flickor och upprättades några
flick-lärov. av typen 4-årig realskola på 6-årig
bottenskola samt 3- el. 4-årigt gymnasium (i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, senare
ett i Örebro och ännu ett i Stockholm; båda
läroverken där ha numera även 5-årig realskola).
På gr. av reformen nedlades några f.; allmänt
Flexur (F).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
