Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flank - Flankera - Flanör - Flapper - Flashspektrum - Flaskgas - Flaskhals - Flaskkurbits - Flat - Flaten - Flatfisk - Flatholmen - Flatlus - Flattera - Flatöboken - Flau - Flaubert, Gustave - Flautando el. faultáto - Flauto - Flavierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Flankera—Flavierna
602
som uppträder försvarsvis, söker stödja endera
el. båda sina f. mot vatten el. svårframkomlig
terräng, f 1 a n k s t ö d, el. också uppställer han
särskilda trupper för flankskydd; genom
intagande av en ställning vid sidan av och i
stort sett jämnlöpande med fiendens
anmarsch-riktning, flankställning, kan han tvinga
den anfallande in i en för honom ogynnsam
an-fallsriktning; den mot fienden vända f. måste då
vara tryggad. Under marsch kan öppen f.
behöva skyddas av flanktrupper.
Flankmarsch utföres med fienden i endera f. och
kräver särskilda trygghetsåtgärder. — F.
benämnes även en tillbakadragen befästningslinj e
för beskjutning av sidoterräng el. för att
be-stryka (flankera) en bredvidliggande linjes
befästningsgrav och framförliggande terräng
till förhindrande av stormning.
2) Veter. F. kallas hos husdjuren den del av
bukväggen, som begränsas av ländkotornas
tvärutskott, sista revbenet och höftknölen. De
rörelser, som utföras vid in- och utandning, kallas
f 1 a n k s 1 a g.
Flankera, se Flank.
Flanör, se Flanera.
Flapper [flä’pa], eng., andunge,
rapphöns-unge; eng. och amerik. namn på käck ung
flicka, ”backfisch”.
Flashspektrum [flä’J-], se Solen.
Flaskgas, gas för uppvärmningsändamål, som
tillhandahålles komprimerad i stålflaskor, för
fastigheter, som icke ha anslutning till
gasverkets ledningsnät, t. ex. i avlägsna förstäder, för
båtar m. m. Stockholms gasverk levererar
flaskor (tuber) med en tomvikt av 75 kg,
innehållande 40 1 lysgas under ett tryck av 150 at, motsv.
6 m3 gas av normaltryck.
Flaskhals (eng. bottle neck) säges inom
näringslivet en näringsgren utgöra, om den på gr.
av brist på arbetskraft, råvara etc. hindrar
bibehållandet el. uppnåendet av avsedd
produktionsvolym inom andra näringsgrenar, trots att dessa
förfoga över tillräcklig kapacitet.
Flaskkurbits, bot., se Cucurbitaceae.
Flat [flät], eng. (eg. plattryckt), mus.,
engelsk tilläggsbenämning på den medelst ett b en
halv ton sänkta tonen, t. ex. d flat = dess o. s. v.
Flaten, sjö med friluftsbad i Enskede,
Stockholm, 7 km s. ö. om Skanstull; o,« km2 22 m
ö. h. F. avrinner till Drevviken och Tyresån.
Flatfisk, populär benämning på flundrefiskar.
Flatholmen, 1906—41 municipalsamhälle i
Klädesholmens sn i Bohuslän, på en liten ö utanför
Tjörn. 1941 hade F. blott 72 inv.
Flatlus, se Löss.
Flattéra (fr. flått er), smickra, försköna.
Flatöboken (isl. Flateyjarbök), en mycket
omfångsrik isländsk handskrift, fordom tillhörig
en bonde på ön Flatö, vid Islands v. kust, nu
i Köpenhamns kungl. bibi. Den är skriven
väsentligen före 1380 och innehåller huvudsaki. Olof
Tryggvasons, Olof den heliges, Sverres m. fl:s
sagor m. m., allt vidlyftigt framställt. I
konunga
sagorna inflickas andra berättelser (s. k. pættir).
F. innehåller även enstaka dikter, ss.
”Hyndlu-Ijoö”. — Uppl. av C.. R. Unger och G.
Vig-füsson (3 bd, 1860—68), fotolitogr. uppl. 1930.
Flåu, ty., matt, trög (om varu- el.
fondmarknad); trögsåld (om vara).
Flaubert [flåbä’r], Gustave, fransk
författare (1821—80). Med undantag av några
ungdomsår i Paris (1840—46, med avbrott) och
några få resor (bl. a. till orienten 1849 och till
Tunis 1858) bodde F. städse på familj egodset
Croisset vid Rouen, oavbrutet sysselsatt med
författarskap. Uppvuxen under romantikens epok,
förblev han romantiker, älskade det österländska,
det hemska, det burleska, färg och form. Men
han tyglade sin inbillning under kravet, att hans
verk skulle vara opersonligt, objektivt och alltså
en spegelbild av det mänskliga själslivet, en
ärlig återgivning av verkligheten. Härigenom blev
F. en av naturalismens grundläggare; hans
första roman, ”Madame Bovary” (1857; sv.
övers. 1883), är en djup och minutiös,
obeveklig analys av vardagsmänniskor och
landsorts-liv, ett starkt och dystert verk. Romantikern,
som i denna roman röjer sig blott genom förakt
och ironi, behärskade nästa bok, ”Salammbö”
(1862; sv. övers. 1885), där händelserna äro
förlagda till Kartago, där arkeologen ibland tar
överhand över romanförfattaren, ett försök att
göra den historiska romanen objektiv.
”L’éduca-tion sentimentale” (1869) däremot är realistisk;
grundvalen är F:s egna ungdomserfarenheter.
Romantisk åter är ”La tentation de Saint
An-toine” (1874), en fantastisk hallucination,
liksom ”Salammbö” byggd på omfattande studier.
”Trois contes” (1877) innehöll
samtidsberättel-sen ”Un coeur simple” (”Ett enkelt hjärta”, 1919),
”Hérodias” från Johannes Döparens dagar och
medeltidslegenden ”Saint Julien l’hospitalier”.
Ofullbordad blev ”Bouvard et Pécuchet”, som
skulle förhåna dumheten. — F:s ”CEuvres
com-plètes. Edition définitive” (18 bd, 1909—12)
innehålla hans betydande korrespondens,
reseskildringar m. m., ”Premières oeuvres” (4 bd, 1914
—20) hans ungdomsarbeten.
F:s tillbakadragna, arbetsfyllda liv slöt i
melankoli och bitterhet. Hans betydelse uppskattades
rätt först efter hans död: språkets och stilens
stränga exakthet, kraft och intensitet,
iakttagelsens finhet, den obönhörligt pessimistiska
uppfattningen av människorna. — Litt.: Utom avh.
av Georg Brändes och en essä av Oscar
Le-vertin monogr. av E. Faguet (1899), L. Bertrand
(1912), A. Thibaudet (1922), R. Dumesnil (1932).
Flauta’ndo el. fl au tå to (av fläu’to, flöjt),
it., ”flöjtaktigt”, mus., vid stråkinstrument använd
beteckning; anger, att stråkdraget bör ansättas
nära el. över gripbrädet, varigenom klangen får
karaktär av flöjtton.
Flau’to, mus., it., flöjt. — F. pi’ccolo,
liten flöjt. — F. trave’rso, flöjttravär,
tvärflöjt; f. dolce, blockflöjt.
Flavierna, romersk kej sardynasti, som
regerade 69—96 e. Kr. Dit hörde kejsarna Vespasia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
