Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flamländsk konst - Flammad klinga - Flammarion, Camille - Flampunkt - Flamsk - Flamskvävnad - Flamskyddande - Flamsteed, John - Flamugn - Flanagan, Edward Joseph - Flandern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
Flammad klinga—Flandern
598
också David Teniers d. y. (1610—90),
Flanderns flitigaste och godmodigaste
genremålare. Djupare i färg och mera levande i
ljusdunkel är Adriaen Brouwers (omkr.
1605—38) av holländarna influerade genremåleri.
Som samtidens förnämste djurmålare framträdde
jämte Rubens Frans Snyders (1579—1657)
och Jan Fy t (1611—61). Inom stilleben och
blomstermåleri intogo flamländarna länge den
förnämsta platsen i Europa; Jan Davidsz
de Heem (1606—83) är här det förnämsta
namnet.
Flammad klinga, svärds- el. dolkklinga med
våg- el. flamformigt smidd egg, även kallad
f lamberg el. flamberge, efter
egennamnet på det svärd, som tillhörde den av Ariosto
besjungne riddaren Renaud de Montauban. F.
användes på såväl parad- som fäktvapen över
hela Europa på 1500—1600-talen.
Flammarion [ flamarjå’], C a m i 11 e, fransk
astronom och skriftställare (1842—1925). Han
ingick 1858 som elev vid astronomiska
observa-toriet i Paris. F. är
mest bekant genom
sina förträffligt skrivna
populärvetenskapliga
framställningar, vilka,
översatta till många
språk, i ej ringa mån
bidragit att väcka ett
mer allmänt intresse
för astronomien som
vetenskap. Av F :s
skrifter väckte i
synnerhet ”La pluralité
des mondes habités”
(1862; ”Bebodda
verldar”, 1866) stort
upp
seende och översattes till en mängd språk,
så även ”Les mondes imaginaires et les
mondes réels” (1864; ”Fantasiens verldar och
verklighetens verldar”, 1867) och ”Dieu dans
la nature” (1866; ”Gud i naturen”, 1868), ”Les
merveilles célestes” (1865; ”Himlens under”,
1870), ”Astronomie populaire” (1880; ”Populär
astronomi”, 1895—97, 3 :e uppl. med titeln
”Stjärnorna”, 1926), ”Uranie” (1889; ”Urania”,
1890), ”La fin du monde” (1893; ”Världens
undergång”, s. å.) m. fl. Bland F:s vetenskapliga
arbeten må framhållas ”Astronomie sidérale.
Ca-talogue des étoiles doubles et multiples” (1878)
och ”La planète Mars et ses conditions
d’habita-bilité” (2 bd, 1892—1909). Med stöd av en
privat donation inrättade F. 1887 ett eget
obser-vatorium i Juvisy i närheten av Paris. Han
stiftade 1887 den populärvetenskapliga Société
astronomique de France.
Flampunkt, den lägsta temp., vid vilken en
vätska avger en antändbar gas.
Flamsk, dets. som flamländsk.
Flamskvävnad, den inhemska
haute-lisseväv-nad av hemslöj dskaraktär, som, utgående från
Gustav Vasas flandriska väveri och även annan
1500-talsimport, slagit rot i svenska bygder från
Skåne upp till Jämtland. Länge och starkt har
Flamskvävnad från Västbo hd, Småland.
konsten levat kvar i Småland, särskilt i Västbo
härad, och angränsande trakter av
Västergötland och Halland. I s. v. Skåne idkas den
alltjämt och skiljer sig där genom sina kraftiga
färger samt ofta bibliska o. a. figurala motiv
från den allmännare djur- och växtstiliserande
genren.
Flamskyddande, se Brandsäker.
Flamsteed [flä’mstid], John, engelsk
astronom (1646—-1719). Han utnämndes 1676 till
astronomer royal och direktor för det av Karl II
1675 inrättade observatoriet i Greenwich. F.
sysselsatte sig huvudsaki. med den praktiska
astronomien och förbättrade såväl instrument
som observationsmetoder. Han anses som en av
sin tids skickligaste observatörer.
Observations-resultatet samlades i två postuma verk,
”Historia coelestis Britannica” (1725) och ”Atlas
coelestis” (1729). F :s före 1685 utförda
månobservationer anlitades av Newton, då denne
utvecklade gravitationsteorien.
Flamugn, se Ugn.
Flanagan [flä’nagan], Edward Joseph,
amerikansk katolsk präst (1886—1948), jur. dr
1941. 1917 grundade F. i Omaha, Nebraska,
Fader F:s pojkhem för hemlösa pojkar. Med hjälp
av donationer kunde han efter en tid inköpa ett
landområde 16 km v. om Omaha, där den s. k.
pojkstaden, Boys Town, växte upp och allt
fler pojkar utan hänsyn till ras el.
trosbekännelse togos om hand. F :s princip i det
pedagogiska arbetet var, att brottsliga barn icke skulle
straffas utan behandlas med kärlek och
vänlighet.
Flandern, landskap mellan Nordsjön ock
Scheldemynningen, mellan prov. Artois i
Frank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
