Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flagga (flagg) - Flaggadjutant - Flaggjunkare - Flaggkadett - Flaggkapten - Flaggkonstapel - Flaggkorpral - Flagglina el. sejnfall - Flaggman - Flaggning - Flaggrätt - Flaggskepp - Flaggspel - Flaggstyrman - Flaggunderofficer - Flagrant - Flagstad, Kirsten - Flahault, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Flaggadjutant—Flahault
592
De lagenliga proportionerna på den svenska
national-och handelsflaggan (t. v.) samt örlogsflaggan.
i vilket fall den skall vara tretungad.
Örlogsflaggan skall föras på arméns, marinens och
flygvapnets fartyg, båtar och flygplan, när de föras
av militär befälhavare, vidare på deras
byggnader, läger och övningsplatser, vidare på
fästningar samt på byggnad, upplåten till stab,
truppförband el. militär utbildningsanstalt. Konungen
och med hans tillstånd medlem av konungahuset
föra tretungad f. med eller utan rikets vapen
och använda även sådant tecken i den
tvär-skurna f. Vid marinen för därjämte fartyg, på
vilket konungen (el. drottningen) är ombord,
kungl. f. med stora riksvapnet
och kungl. vimpel över på masttopp.
Kungl. f. med lilla riksvapnet föres
på masttopp av fartyg, ombord på vilket annan
kungl. person embarkerat.
Örlogs- och handels flaggorna äro i många
länder olika. I ett fåtal länder finnes särskild
na-tionalflagga, men oftast är denna densamma som
handelsflaggan.
I äldre tider hade örlogs fartyg sina f. och
standertar ”blåsande” på skeppssidorna, på
masttopparna och rånockarna; sedermera fördes f.
på flaggspel akterut, vilket även ännu i allm.
är brukligt utom för tacklade fartyg under
gång, som föra f. under aktersta gaffeln.
Till national flaggor räknas även gösen,
vilken på örlogsfartyg, i regel endast till ankars,
hissas på ”gösstaken” i förstäven. Gösen nyttjas
jämväl, i brist på ”lotsgös”, som signal för att
tillkalla lots samt som konsulatflagga. Gösen
utgöres av unionsmärke, där sådant finnes, eller
av samma märke som i flaggans övre inre fält
el. också, som i Sverige efter unionsupplösningen,
av vanlig f. (örlogs-), men oftast i mindre
storlek.
P a r 1 a m e n t ä r f 1 a g g a, vit f., som
hissas eller visas i strid till tecken på
fientligheternas tillfälliga upphörande och
underhandlingars inledande. — Röda korsets f. är
fyrkantig med ett rött kors på vit botten.
Under vanliga förhållanden skall f. vara
hissad ”i topp”. Som tecken på sorg vid dödsfall
och begravningar flaggas ”på halv stång”, d. v. s.
f. hissas ung. till hälften. — Flagg i s c h a u
kallas en vid mitten hopbunden f., hissad av
fartyg i nödställd belägenhet. — Vid hälsning
med f. sänkes f. under en kort stund och hissas
därefter åter. — Litt.: E. Hägg, ”Konsten att
flagga” (1937)! T. Lenk, ”Svenska f :s
uppkomst och äldsta historia” (i ”Sv. flottans
historia”. 1, 1942), ”Svenska f. efter 1700” (därst, 2,
1943).
Flaggadjutant, sjöofficer av kaptens el.
löjtnants grad, tjänstgörande som adjutant hos
befälhavare över sjöstyrka.
Flaggjunkare, underofficer (motsv.
fanjunkare) vid kustartilleriets art.-, signal- och min-,
ekonomi- och musikavd.
Flaggkadett, högsta graden inom marinens
kadettkår.
Flaggkapten, kommendör, el.
kommendörkapten, vilken tjänstgör som stabschef hos
befälhavare över sjöstyrka.
Flaggkonstapel, underofficer (motsv.
fanjunkare) inom flottans ekonomiavd.
Flaggkorpral, högsta manskapsgraden inom
marinen. F.-graden infördes 1926, då den ersatte
underofficer av 3 :e graden. Sedan 1942 är
f.-graden ställd på avskrivning. Befordran sker i
stället direkt från furir till underofficer av 2 :a
graden.
Flagglina el. s e j n f a 11, tåg, varmed
flaggor och signaler hissas och nedhalas.
Flaggman, se Amiral.
Flaggning. Vid högtidliga tillfällen (på
örlogsfartyg å paraddagar) hissas på fartyg 1
i-t e n el. stor f. Vid den förra hissas
na-tionalflaggor på masttopparna, vid den senare
dessutom signalflaggor på från för- till
akterstäv sträckta linor (”gölingar”). På segelfartyg
föras ofta även signalflaggor från masttopparna
till relingarna över rånockarna.
Flaggrätt (fr. droit de pavillon), rätt för ett
fartyg att som synligt tecken på sin
nationalitet föra den stats (national-) flagga, vilken
fartygets ägare tillhör.
Flaggskepp, fartyg, varifrån en högste
befälhavare över en sjöstyrka utövar befäl.
Flaggspel, stång, varpå flagga hissas;
vanligast förekommande f. är det akterut befintliga,
avsett för nationalflaggan.
Flaggstyrman, underofficer (motsv.
fanjunkare) inom flottans däcksavd.
Flaggunderofficer, underofficersgrad (motsv.
fanjunkare) inom marinen med
specialbenämningarna flaggstyrman,
flaggjunkare m. m., alltefter den yrkesavd. vederbörande
tillhör.
Flagra’nt (lat. fla’grans, brinnande), påtaglig,
tydlig. — In flagra’nti (crimine), nlat., på bar
gärning.
Flagstad, Kirsten Malfrid, norsk
operasångerska (f. 1895). Hon utbildade sin
sopran-stämma för bl. a. G. Bratt i Stockholm. Efter
att på olika scener i Oslo ha uppträtt
omväxlande som opera-, operett- och revyartist var F.
1928—30 engagerad vid Stora teatern i
Göteborg och framställde där framgångsrikt bl. a.
Aida, Desdemona i ”Otello” och Tosca jämte
många operettpartier. Senare har hon med stor
framgång uppträtt i Bayreuth, på Metropolitan
i New York och Covent Garden i London
(Isolde m. fl. Wagnerpartier).
Flahault [flaå’], Charles Henri Marie,
fransk botanist och växtgeograf (1852—1935),
professor i Montpellier 1883—1927. Bland F :s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
