Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fischer, Adam - Fischer, Albert - Fischer, Alfred - Fischer, Annie - Fischer, Eduard - Fischer, Edwin - Fischer, Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Fischer
526
Fischer, Kaj Adam Matthiesen, dansk
skulptör (f. 1888), medl. av Grönningen, räknas
till de ledande konstnärerna av modern skola.
F. började sin konstnärsbana som målare men
upptäckte vid 25 års ålder, att han var färgblind,
och inspirerades av Johannes C. Bjerg (i Paris)
att slå in på skulpturen. I Paris hade han sitt
huvudkvarter under åren 1913—33, och härifrån
företog han studieresor till Italien, Grekland
och Mallorca. Hans
första mera kända
statyett är ett
expressionistiskt el.
futuristiskt försök
att sammanföra
olika stadier i en
fotbollsspelares
rörelse (Rom 1915),
men senare får
hans konst en helt
annan
formkaraktär, tung och
statisk. Från en av
negerskulptur och
kubism starkt
berörd period omkr.
1918 har F. nått
fram till en mera
organisk syn,
vägledd av antiken, av
Maillol och
Des-piau. I F:s
mästerverk på porträttets
område,
granitbysten av fru Eva La
Cour (i934—36),
förenas
monumen-taltyngd med
känslighet i formen. En
fint avvägd,
”klas
sisk” formbalans äga en kraftig kvinnotorso i
brons (1933) och monumentet över Ove Rode i
fransk kalksten (1936—39). Litt.: Monogr. av
P. Uttenreitter (1936).
Fischer, Albert, dansk patolog (f. 1891),
med. dr vid Köpenhamns univ. 1925; avd.-chef
för vävnadsfysiologi vid Kaiser-Wilhelm-Inst. i
Berlin-Dahlem 1926—32, chef för
Carlsbergfon-dens biologiska inst. sedan 1932. F:s
undersökningar ang. vävnadsodling i dr-avh. ”Tissue
cul-ture” (1925, 3:e uppl., ”Gewebezüchtung”, 1930)
äro av banbrytande art. Han har ytterligare utg.
bl. a. ”Fra bakteriernes verden” (1931), ”Bogen
om kræft” (s. å.; sv. övers. 1936) och ”Biology
of tissue cells” (1946).
Fischer, Alfred, tysk botanist (1858—
1913), prof, vid univ. i Basel 1902—12. Av F:s
anatomiska och mikrokemiska arbeten märkas
ingående studier över silrörens byggnad och
förlopp samt över plasmans struktur. Vid
undersökningar av vedväxternas fysiologi fastställde
F., att reservstärkelsen under vintern omvandlas
till socker för att vid vegetationsperiodens början
återgå i stärkelseform. F :s undersökningar över
tyngdkraftens inverkan på bladens sömnrörelser
ledde till nya uppfattningar och frågeställningar.
F. utförde omsorgsfulla systematiska och
fysiologiska undersökningar av lägre kryptogamer,
främst algsvampar och bakterier.
Fischer, Annie, ungersk pianist (f. 1916),
studerade för Székely och Dohnånyi vid
Budapests musikakad. Redan vid 8 års ålder gav hon
sin första offentliga konsert och vann 1933 den
internationella Liszt-tävlingen i Budapest.
Hennes spel, som kännetecknas av dramatisk styrka,
intelligens och smak och en starkt personlig
inlevelse, har gjort henne till en av samtidens mest
uppskattade pianister. Under nazistockupationen
av Ungern konserterade hon i Sverige.
Fischer, E d u a r d, schweizisk botanist
(1861—1933), prof, vid univ. i Bern 1897—1933.
Med utgångspunkt från sina talrika deskriptiva
arbeten över skilda svampgrupper, främst
rost-och buksvampar samt tryfflar och övriga
underjordiskt levande svampar, lämnade F. väsentliga
bidrag till kännedomen om svamparnas
morfologi och systematik samt gjorde inlägg i
diskussionen om anpassningen, artbegreppet och
andra allmänt biologiska frågor.
Fischer, Edwin, schweizisk pianist (f.
1886), har studerat för Hans Huber i Basel och
Martin Krause vid Sternsches konservatorium i
Berlin, där F. 1905—14 själv var lärare. Han är
känd särsk. som tolkare av Bach, Beethoven och
Brahms och hör till samtidens främsta pianister.
Han har även gjort sig känd som kompositör av
sånger och pianomusik.
Fischer, Emil, tysk kemist (1852—1919).
Han blev 1879 prof, i München, kallades 1882
till Erlangen som ord. prof., 1885 till Würzburg
och 1892 till Berlin.
Redan 1875 hade F.
gjort en upptäckt av
grundläggande
betydelse, då han lyckades
framställa
fenylhydra-zin. Därmed hade F.
nyckeln till
sockergruppens kemi. Först
genom de olika
sockerarternas kombination med
fenylhydra-zin blev det möjligt
att isolera och
karakterisera dem alla samt
fastställa deras
in
bördes släktskap. Snart kunde F. genomföra den
fullständiga syntesen av flera sockerarter. Han
lärde känna viktiga metoder att överföra
sockerarterna i varandra och att framställa en mängd
nya, i naturen ej påträffade. F :s nästa stora
arbetsområde omfattade urinsyregruppen, vartill
fysiologiskt så viktiga ämnen som urinsyra,
koffein och xantin höra. Han fastställde alla
dessa kroppars konstitution, angav metoder för
deras syntes och lyckades slutligen framställa
gruppens gemensamma modersubstans, purin.
Med samma enastående framgång bearbetade F.
sedan äggviteämnena. Genom sina analytiska
Adam Fischer: Tvätterska på
hemväg. Kalkstensstatyett, 1926.
Nationalmuseum, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
