Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Finland
454
tens allmänna styrelse jämte presidenten
framträder också ett statsråd, bestående av en
statsminister och nödigt antal ministrar, som
visserligen utses av presidenten bland för redbarhet
och skicklighet kända infödda finska
medborgare men böra åtnjuta riksdagens förtroende.
Till den republikanska och demokratiska
principen sällar sig därmed också den parlamentariska.
Den senare är på så sätt särartad, att den i F. —
och det för första gången i historien — baserar
sig icke på sedvanerätt, som tidigare varit
förhållandet, utan på skriven lag.
Republikens president utses av F:s
folk för en tid av 6 år. Valet förrättas av 300
elektorer. Betr, valrätt, valbarhet, valsätt o. dyl.
gälla vid dessa val samma regler som för
riks-dagsmannaval (se nedan). Fördelningen av
elektorerna på skilda valkretsar verkställes av
statsrådet i god tid före valet *den 15 och 16 jan.
Den 15/2 sammankomma elektorerna under
statsministerns presidium för presidentvalet.
Erhåller någon vid detta val, som verkställes med
slutna sedlar, mer än V2 av de avgivna rösterna,
är han vald. I annat fall verkställes omedelbart
nytt val och, därest icke någon härvid erhåller
absolut majoritet, ytterligare val mellan de
två kandidater, som i det andra valet erhållit
största antalet röster. Falla rösterna lika,
avgör lotten. Den förste presidenten utsågs dock
enl. särskild bestämmelse i regeringsformen av
riksdagen, och även senare har man till
förmån för denna frångått bestämmelserna om
presidentval genom särskilda, för ändamålet
utsedda elektorer. Presidenten utfärdar
förordningar i ämnen, som förut äro ordnade genom
administrativa stadganden, beviljar nåd efter
hörande av högsta domstolen, har högsta befälet
över krigsmakten, beviljar främlingar
medborgarrätt, bestämmer om förhållandet till utrikes
makter, för så vitt icke genom ett fördrag
riksdagens konstitutionella rättigheter beröras el. det
gäller krig och fred, i vilka fall riksdagens bifall
erfordras. Han utnämner också en rad i
regeringsformen uppräknade högre ämbetsmän. Sina
beslut fattar han i statsrådet på
föredragning av den minister, till vars ämbetsområde
ärendet hör. Till skillnad från förhållandena i
Sverige utgör statsrådet en självständig,
kollegial myndighet med beslutanderätt i sådana
frågor, som presidenten icke uttryckligen fått att
avgöra på statsrådets råd el. icke genom lag el.
förordning uppdragits åt någon minister i hans
egenskap av chef för något ministerium el. åt
lägre myndighet. Så tillhöra en rad
ämbetsutnämningar statsrådets kompetenssfär. Det har
också att befordra presidentens beslut till
verkställighet, såvida de ej finnas strida mot lag,
då det efter hörande av j ustitiekanslern, som
har rätt att närvara vid statsrådets
förhandlingar, kan anmäla, att verkställighet ej kan
ske. Statsrådets medl. äro för sina
ämbetsåtgär-der ansvariga inför riksdagen. Envar medl. av
statsrådet, som där deltagit i ett ärendes
handläggning, är ansvarig för beslutet, därest han ej
till protokollet uttalat en avvikande mening.
In
om statsrådet har särsk. j ustitiekanslern
sig ålagt att vaka över att intet lagstridigt äger
rum. Presidenten är ansvarig blott för
landsförräderi. Finner j ustitiekanslern el. statsrådet,
att han gjort sig skyldig därtill, anmäles saken
för riksdagen, och därest den med 8/4 majoritet
beslutar åtals väckande, utför j ustitiekanslern
detta inför högsta domstolen.
Riksdagen bildar en kammare, bestående
av 200 personer. Val till densamma förrättas
vart 3 :e år samtidigt i hela landet. Presidenten
kan dock före 3-årsperiodens utgång förordna
om nya val, som då gälla för hela 3 år framåt.
Riksdagsmännen utses genom omedelbara och
proportionella val, och landet skall för sadana
val vara indelat i minst 12 och högst 18
valkretsar. Faktiskt äro de nu enl. vallagen 15, vilka
samtliga äro län el. delar av ett län jämte
landskapet Åland. Fördelningen av mandaten
mellan valkretsarna verkställes av regeringen i god
tid före val av varje lagtima riksdag i förh. till
dessas mantalsskrivna befolkning. Väljaren äger
rätt att rösta på högst 2 personer, varvid den
första i ordningen erhåller 1 röst och den andra
V2, med påföljd att större partier tvingas gå
fram med ett flertal listor inom en och samma
valkrets, samlade inom ramen av ett
”valförbund”. Vid bestämmandet av jämförelsetalen
till-lämpas d’Hondts regel. Alla röstberättigade ha
lika rösträtt. Röstberättigad är envar finsk
medborgare, såväl man som kvinna, som före
valåret fyllt 21 år. Undantagna äro de, som på ett
el. annat sätt, ss. genom omyndighetsförklaring,
lösdriveri under 3 år efter frigivning från
allmänt arbete el. genom brott av olika slag, i de
flesta länders författningar anses el. ansetts
diskvalificerade. Valbar är utan avseende på
boningsorten envar röstberättigad, dock icke vid
aktiv trupp tjänstgörande. Justi ti ekansler, medl.
av högsta domstolen el. högsta
förvaltningsdomstolen kunna ej vara riksdagsmän. Till skydd för
riksdagsmännen i utövningen av deras värv gälla
ung. samma bestämmelser som i Sverige. De
åtnjuta arvode av statsmedel och därutöver
ersättning för resa till och från riksdag. Lagtima
riksdag sammanträder i rikets huvudstad årl.
utan särskild kallelse V2, därest föreg. riksdag
ej beslutat annan dag; och åtskiljes efter 120
dagar, såvida den ej dessförinnan beslutat
åtskiljas el. presidenten förordnat om nya val.
Om sådana kunna också förordnas, medan
riksdagen är åtskild. Urtima riksdag kan
presidenten inom vissa tidsgränser sammankalla och
åtskilja, som han vill. Vid första plenum väljer
riksdagen talman och två vice talmän, varefter
den högtidligen öppnas av presidenten.
Laginitiativ tillkommer såväl president
som riksdag. Presidenten utövar sin rätt genom
avlåtande av proposition till riksdagen. Till varje
lagtima riksdag skall avlåtas proposition,
innehållande förslag till stat för följ, finansår.
Av riksdagsman väckt motion kan vara 1)
lagmotion, innefattande i lagform avfattat förslag
om stiftande av ny el. ändring av gammal lag
el. också förslag till lag i ämne, varom förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
