- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
433-434

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Klimatet - Växtvärld - Djurvärlden - Befolknnig och bebyggelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

433

Finland

434

havet 5,5 m/sek. Allmännast
äro s. v. vindar. På grund
härav faller största
neder-bördsmängden innanför
östersjökusten i v. Nyland, där
årssumman i medeltal
överstiger 750 mm. Sjöplatån
har i medeltal 700—550 mm
med maxima i Kumo älvs
område och vid ö. gränsen.
Torrast är det i n. F. med
mindre än 400 mm i n. v.
Lappland. Nederbörden är
relativt jämnt fördelad på
årets olika månader, störst
är den i aug., minst i april:
resp. 13% och 5% av
årssumman. Snötäcket ligger i
s. v. i medeltal 69 dagar,
i mell. och ö. F. 170—180
och n. om polcirkeln över 210
dagar. Sjöarna äro isbelagda
5 mån. (dec.—april) i s.
delarna av sjöplatån, i
Lappland över 7 mån. Lokalt
påverkas klimatet av talrika
sjöar och vidsträckta
mossar. Även skogarna verka
utjämnande på temp. och
luftfuktigheten.

Växtvärld. F. ligger inom
det palearktiska
barrskogsbältet; ovan detta höja sig
endast de högsta
bergstopparna inom Lappland. Tall

och gran jämte björk äro de förhärskande
trädslagen. De mest värmefordrande av de s. k.
ädlare trädslagen finnas endast inom landets allra
sydligaste delar; sålunda följa eken och asken
samt vildapeln s. kusten. Den vanliga almen och
lönnen stanna vid omkr. 62° n. br.: linden
mellan 63° och 64° n. br. Rönnoxeln är inskränkt
till Åland och Åbolands skärgård, oxeln och
idegranen växa endast på Åland, som f. ö. med
sina talrika lövängar och sin kalkrika jordmån
har en vegetation, starkt påminnande om den i
angränsande delar av Sverige. Inom Enontekis’
lappmark ligga landets högsta berg, som äga
många växtarter, främmande för Lappmarken i
övrigt med dess betydligt lägre berg. De
ojämförligt vidsträcktaste skogsmarkerna utgöras av
tall- och granskogar med deras rika lav- och
moss- samt ymniga risvegetation. Av
sumpmarker äro mossar av vitmossa med martall ytterst
allmänna och intaga en mycket stor del av
landets fastmarksareal. De naturliga ängarna med
sin tuvtåtel (Aira caespitosa) och längre ned
Agrostis canina gränsa vanl. till någon av de
talrika sjöarna med deras strandvegetation av
frä-ken, vass och säv samt vattenvegetation av
nate-arter och näckrosor.

Djurvärlden i F. överensstämmer i stort sett
med n. Skandinaviens. Dock betingas av
grannskapet till Östeuropa förekomsten av en del
östliga former, som saknas i Sverige, t. ex. flod-

illern och flygekorren, medan somliga andra på
grund av invandring österifrån gå nordligare i
F. än i Sverige, t. ex. mullvaden, tyska haren
och bland fåglar näktergalen, under det att vissa
i Sverige vanliga arter helt saknas, t. ex.
kattugglan. Av rovdjur äro bjöm och varg numera
undanträngda till landets n. och ö. delar; även
lon, som fortfarande är mer allmän än i
Skandinavien, har betydligt minskats. Egendomlig
är förekomsten av ringlade sälen el. vikaren i
Saima. De många sjöarna äro fiskrika; inne i
landet är fångst av siklöja, i skärgården
strömmingsfisket en huvudnäring för folket;
Österbottens laxfisken äro kända.

Befolkning och bebyggelse. F. indelas i nio
landskap: Egentliga Finland, Nyland, Satakunda,
Tavastland, Savolaks, Karelen, Österbotten,
Lappland och Åland. Av dessa har en stor del
av Karelen 1940 och 1944 avträtts till
Sovjetunionen. Inom F :s politiska gränser faller även
en del av det gamla svenska landskapet
Västerbotten. — Av befolkningen voro 1946 1,956,000
män och 2,096,000 kvinnor. — I språkligt
hänseende fördelar sig befolkningen på två stora
grupper. Enl. folkräkningen 1940 var antalet
finsktalande 3,328,000 el. 90% av befolkningen
och svensktalande 354,000 el. 9,6%. Övriga
språkgrupper äro helt obetydliga: rysktalande
7,200, tysktalande 2,900 och personer talande
lapska 2,345. Under de senaste decennierna har pro-

SVENSKTALANDE

SYDVÄSTRA FINLAND

i °/0 av hela befolkningen 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free