- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
423-424

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fin de siècle - Findus - Fine - Fine Gael - Fineman, Carl Olof - Finering - Fines herbes - Finess - Fingal - Fingals grotta - Fingera - Fingerad räkning - Fingeravtryck - Fingerblomma - Fingerborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

423

Findus—Fingerborg

424

Fingals grotta.

nas yttringarna av det utlevade och nervöst
överdrivna hos den västerländska överkulturen
vid 1800-talets slut.

Findus, se Konservfabriken Findus.

Fi’ne, it., mus., slut, ett tonstyckes avslutning;
i satser med dacapo beteckning för det ställe,
där man vid omtagningen skall stanna.

Fine Gael [gäl], irländskt politiskt parti, se
Irländska republiken.

Fineman, Carl Olof, pedagog,
läroboksförfattare (.1792—1863). Han ledde 1821—59
undervisningen efter växelmetoden i Stockholms
allmänna barnskola. Hans läroböcker, i flera
ämnen de första, som utgåvos för folkskolan,
behandla räkning, elementär geometri, svensk
rättstavning, innanläsning och språklära.

Finéring, se Finbränning.

Fines herbes [finz ä’rb], fr., ”fina örter”,
kryddväxter; särskilt i kokkonsten om en
blandning av persilja, schalottenlök, körvel, dragon
m. m., finhackad och tillsatt med smör.

Fine’ss (fr. finesse), finhet; skicklighet,
sinnrikhet; sinne för fina åtskillnader; fin skiftning
el. nyans (i t. ex. ett språk, en konstart).

Fingal [fihjgal], namnet på hjälten i Ossians
sånger av J. MacPherson.

Fingals grotta, strandgrotta på s. stranden
av den lilla ön Staffa vid Skottlands västkust.
Grottan har en 35 m hög och 13 m bred ingång
samt sträcker sig 69 m inåt. En bädd av i
sex-sidiga pelare förklyftad basalt underlagras av en
mindre motståndskraftig tuff, i vilken grottan
utgrävts av Atlantens bränningar, som
underminerat basalten. Grottans botten ligger även vid
ebbtid en eller annan m under vattenytan.
Väggarna i grottan bildas av basaltpelarna.

Fingera [firjgè’-] (lat. fi’ngere, bilda),
upp

dikta, hitta på, låtsa,
föregiva el. antaga som verkligt.
Jfr Fiktion.

Fingerad räkning (it.
co’nto fi’nto), räkning, som
ibland vid
kommissionsaffä-rer uppgöres av
kommissionä-ren för att giva
kommitten-ten grundval för hans
priskalkyler.

Fingeravtryck, ett numera
i de flesta länder använt
medel att identifiera
brottslingar m. fl. Av ålder brukas f.
i Indien och den övriga
Orienten, bl. a. i Kina, vid
undertecknande av skriftliga
bekännelser inför domstol
m. m. Systemet att medelst
f. identifiera brottslingar,
kallat daktyloskopi,
har i senare delen av
1800-talet upptagits inom Europa
och där närmare utbildats av
W. J. Herschel och Francis
Galton samt E. R. Henry.
Metoden infördes i Sverige
1906 samt utgör numera här ett fast led inom
rättsvården. Enl. k. kung. 1947 skall f. tagas
av varje häktad person samt i vissa fall även
av för brott misstänkt, anhållen person, t. ex.
om han vägrar uppgiva namn, hemort el.
födelseort el. därom lämnar uppgifter, vilka kunna
misstänkas vara falska. För förvaring,
registrering och klassificering insändas f. till statens
kriminaltekniska anstalt. Avtrycken tagas, av
polis- el. fängelsemyndighet, på så sätt, att
insidorna av båda händernas distala fingerleder
tryckas mot en för f. särsk. fastställd blankett,
sedan de belagts med trycksvärta. Systemet
grundar sig på den iakttagelsen, att
fingertoppshu-dens linjer och deras vindlingar praktiskt taget
aldrig visa full överensstämmelse hos två
individer och hos varje individ förbli oföränderligt
desamma livet igenom. Linjerna antaga kring
mittpunkten av de yttersta fingerledernas insidor
formen av tydliga figurer, som kunna
hänföras till olika typer eller mönster i form
av bågar, som från vågrät sträckning höja
sig mot fingerändarna, eller slingor,
inlagda mellan bågarna och utlöpande åt endera
sidan, el. virvlar, bestående av ringar utan
utlöpare, o. s. v. Antalet hudlinjer är även
vägledande. — Litt.: C. A. Chroona, ”Om
fingeraftryckssignalement” (1910); H.
Söderman & E. Fontell, ”Handbok i kriminalteknik”
(i930).

Fingerblomma, dets. som fingertoppsmönstret.

Fingerborg, topp- el. ringformat
fingertopps-skydd med smaländan buktigt tillsluten och helt
el. delvis räfflade el. ”prickiga” ytor, varmed
nålen vid sömnad skjutes genom tyget. Sadel
-makare, skräddare och skomakare använda en f.
utan botten, kallad s y r i n g. F. utföras vanl.
av metall, celluloid el. dyl. Under grekisk och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free