Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filostratos, Flavius - Filov, Bogdan - Fils - Filsand - Fils de France - Filspån - Filt - Filter - Filterpress, filtrerpress - Filtrat - Filtrering - Filtrerpapper - Filtrost - Filtrum - Filtsjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Filov—Filtsjuka
420
tillhörde en tid kejsarinnan lulia Domnas lärda
omgivning i Rom. Han efterlämnade bl. a. en
romanartad levnadsteckning i 8 böcker över
undergöraren Apollonios från Tyana, i viss mån
ett motstycke till evangeliernas skildring av Jesu
levnad, samt kortfattade biografier över sofister,
talare och retorer under titeln ”Bioi sofiston”.
Filov [-åf], Bogdan, bulgarisk
vetenskapsman och politiker (1883—1945). F. blev prof, i
arkeologi och konsthistoria vid Sofias univ. 1920
och var internationellt erkänd specialist på
forn-bulgarisk konst och kyrkoarkitektur. Han blev
1938 undervisningsminister, bildade i febr. 1940
en regering med klart tyskorienterad
utrikespolitik och övertog i april 1942 själv även
utrikesministeriet. Efter konung Boris’ död blev F. i
sept. 1943 medl. av regentskapsrådet. Han
avsattes vid Bulgariens kapitulation i sept. 1944,
dömdes till döden i jan. 1945 av en folkdomstol
och avrättades.
Fils [fis], fr., son. — Dumas fils, Dumas,
sonen, el. Dumas d. y.
Filsand, estnisk fyrplats med
livräddningsstation på den utanför ösels v. kust belägna ön
Filsand.
Fils de France [fis da frä’s], ”Frankrikes
son”, beteckning för de forna franska
konungarnas legitima söner.
Filspån, se Fil.
Filt, ett genom sammantryckning, gnidning,
klappning el. borstning, under inflytande av
värme och fuktighet frambragt tyg av djurhår,
vanl. fårull för finare och nöthår för grövre
produkter. Sammanhållningen hos godset, f i
1t-n ingen, beror på beskaffenheten hos vissa
däggdj urshår, som på ytan äro försedda med små
fjälliknande utväxter, vilka gripa in i varandra
(filta sig), då håren hoppressas. F. framställes
i en mängd kvaliteter till olika ändamål, ss.
hattar, tofflor, skosulor, isolerings- och
underläggs-plattor (takfilt, förhydningsfilt, maskinfilt). •—
Filt kallas även en del vävnader, som genom
valkning och ruggning fått en filtliknande yta
(t. ex. de flesta säng- och resfiltar).
Filter (plur. =), filtrum, silduk.
1) Fys., se Filtrering.
2) Optik, se Ljusfilter.
3) Radiotekn., en kombination av vanligtvis
spolar och kondensatorer, med vars hjälp ett
önskat frekvensområde kan utväljas el. borttagas
ur en växelströmskälla, innehållande olika
frekvenser. Om f. tillåter frekvenser upp till en
viss övre gräns att passera, benämnes det 1 å
g-passfilter, medan ett högpassfilter
har motsatta egenskaper, d. v. s. medger passage
endast för höga frekvenser ned till en viss undre
gräns. Ett bandpassfilter kommer till
användning, då ett mer el. mindre smalt
frekvensområde el. -band önskas. Avses däremot
elimi-nering av ett frekvensband, användes ett b a n
d-spärrfilter. Inom radiotekniken användas
ofta som band (pass) filter för ett relativt smalt
frekvensband två resonanskretsar, vilka kopplas
induktivt el. kapacitivt till varandra. Genom
variation av kopplingsgraden kan storleken av det
erhållna frekvensbandet (bandbredden) regleras.
— Då krav på mycket smala frekvensband
föreligger, kunna i bandfilter resonansegenskaperna
hos en kvartskristall utnyttjas (s. k.
kristallfilter).
Filterpress, filtrèrpress, apparat för
filtrering av vätskor i industriell skala.
Benämningen press härrör från att den tillförda
vätskan hålles vid övertryck. En f. består av
ett ofta stort antal parallellkopplade
filtrerings-element, som sammandragas till en liggande
stapel. Vid ramfilterpressar bestå
elementen av vanl. 4-kantiga gjut järnsramar, vars
sidor täckas med filterduk. Ramarna hållas
åtskilda medelst räfflade plattor, varvid till
ramarna tillopp och avlopp från räffelplattorna äro
anordnade, t. ex. i hörnen i form av
genomgående borrningar. En snarlik anordning är
kammarpressen, som närmast är avsedd
för klarfiltrering av lösningar, varför
slamka-paciteten här är relativt obetydlig. Vid
kam-marpressar finnas inga egentliga ramar utan
endast räffelplattor, varvid filterduken är fästad
vid varje plattas mitt medelst en förskruvning.
Lösningen inkommer centralt genom denna och
avgår längs räfflorna mot kanaler i platthörnen.
Inom industrien användas även
kontinuerliga filter (typ Oliver, Wolf m. fl.).
Filträt, vätska, som gått igenom ett filter.
Filtréring, ett slags silningsförfarande,
varigenom en vätska el. gas renas från uppslammade
ämnen, resp, svävande partiklar. F. sker medelst
ett filter av något poröst material (filtrerpapper,
jute- el. bomullsväv, ett skiktat sandlager el. dyl.).
Dricksvatten filtreras vanl. medelst sandfilter,
varvid sandbädden uppbygges i flera skikt med
uppåt allt finare korngradering. — Filterverkan
sammanhänger med att den avskilda substansen
bildar bryggor över filtrets öppningar, så att
även partiklar, som äro långt finare än dessa
öppningar kvarhållas. — För f. av vätskor i
industriell skala användas filterpressar. På
laboratorier begagnas i regel filtrerpapper och
tratt, varvid denna vanl. är invändigt räfflad.
En typ av laboratoriefilter, där filtratet hålles
vid undertryck medelst en luftpump, kallas
n u t s c h. Med ultrafilter förstår man
en semipermeabel, vanl. keramisk platta med
sådan porositet, att även kolloida partiklar med
viss minsta storlek kvarhållas.
Filtrerpapper, olimmat papper, som är
avsett att användas till filtrerändamål. Bästa
sortens f. (för kemiska analyser o. dyl.) består
av ren cellulosa med ytterst ringa halt av
oorganiska beståndsdelar. Vid fullständig förbränning
uppstår av sådant f. så gott som ingen aska.
Filtrost, namn på rostsvampen Cronartium
ribicola, särskilt dess på vinbär och andra
Ribes-arter uppträdande stadier.
Filtrum, dets. som filter.
Filtsjuka, sjukdom hos potatisplantan,
förorsakad av svampen Hypochnus solani. Denna
bildar dels vid stjälkbasen ett filtartat, gråvitt
hölje av basidiebärande mycel, dels på knölar
och utlöpare svartbruna, hårda skorpor
(”lack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
