Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmcensur, biografcensur - Filmindustri - Filmjournalen - Filmjölk - Filmkammare - Filmkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Filmindustri—Filmkonst
406
lända till skada för riksförsvaret. Detta har
framför allt varit fallet under 2 :a världskriget.
Under denna tid blev det också allt vanligare
med interna klubbar, s. k. f i 1 m k 1 u b b a r,
där ocensurerade el. censurförbj udna filmer
kunde förevisas för medlemmarna.
Tilläggsbestämmelser finnas för filmer, som anses
olämpliga för barn under 15 år, vilka stadga
förbud för ”biografbilder, som äro ägnade att
skadligt uppjaga barns fantasi el. eljest menligt
inverka på deras andliga utveckling och hälsa”.
Före 2 :a världskriget hade 64 stater någon
form av censur. I regel är den ordnad i
form av granskning av den färdiga filmen;
för-handscensur förekommer alltså ytterst sällan (i
U.S.A. existerar den dock i utpräglad grad).
För att förhindra el. försvåra införandet av
statlig censur har filmbranschen i vissa länder,
däribland även U.S.A., infört en självpålagd
censur, som arbetar synnerligen effektivt.
Filmindustri. Med filmens konstnärliga
utveckling har följt en betydande industriell
expansion, mest utpräglat i U.S.A. Tiotals
milliarder kr äro investerade i inspelningsföretag,
filmpatent och biografverksamhet, framför allt i
U.S.A., som alltjämt intar en ledande ställning
i fråga om f. Man beräknar världens filmpublik
till omkr. 250 mill. personer per vecka och den
genomsnittliga bruttointäkten till närmare 1
milliard kr för samma tid.
I diktaturländer regleras och kontrolleras f.
genom statliga organ, medan däremot i
demokratiska stater f. är grundad på fri
företagsamhet. — I stort sett kan man indela f. i tre
huvudgrupper: filmproduktion, filmdistribution
och biografrörelse. U.S.A., som svarar för 50%
av världens filmproduktion (före 2:a
världskriget 65—70 %), går i spetsen i
pro-duktionshänseende; närmast följa Sovjetunionen,
England och Frankrike. I regel ligger
filmproduktionen i händerna på kapitalstarka
storföretag. Inspelningskostnaderna för en ordinär
spelfilm i U.S.A. äro i allm. mycket höga.
Storfilmen ”Borta med vinden” kostade 16 mkr, men
bruttointäkterna uppgingo till över 100 mkr. De
billigaste, de s. k. B-filmerna (enklare
äventyrs-filmer och farser av ett slag, som aldrig visas i
Sverige), kosta c:a 700,000 kr.
Inspelningskostnaderna för svensk film hålla sig i regel mellan
250,000 och 400,000 kr. En svensk filmproducent
kan på gr. av språksvårigheterna praktiskt taget
endast räkna med den inhemska marknaden,
möjl. också med de övriga skandinaviska
länderna. Under stumfilmens dagar var emellertid
den svenska filmen en icke obetydlig exportvara.
Filmdistribution. Ung. fram till 1910
distribuerades filmen huvudsaki. genom direkt
försäljning till biografägaren. Det blev
emellertid efter hand nödvändigt att inrätta
mellanhänder mellan inspelningsbolaget och biografägaren.
Därigenom utkristalliserade sig en självständig
distributionsapparat genom s. k. filmbyråer, och
dessa började i stället hyra ut kopiorna.
Biografägaren får således licens på en film, gällande
antingen villkorslöst el. inskränkt till tid och
plats. Flera av de filmproducerande
stormakterna distribuera sina filmer genom dotterbolag till
produktionsbolagen el. genom egna agenturer i
resp, importländer. De svenska
filminspelnings-bolagen distribuera i regel sina filmer genom
egna distributionsavd. och bedriva samtidigt en
livlig import och distribution av utländsk film.
I Sverige äro de största filmproducenterna ägare
till stora biografkedjor, t. ex. ab. Svensk
filmindustri (SF), som äger bortåt 100 biografer,
ab. Europa film och Sandrewkoncemen. En
direkt samhörighet föreligger mellan Svenska ab.
Nordisk tonefilm och biografkedjan
Folkbiograferna.
Biografrörelse. Antalet biografer i hela
världen beräknades 1948 vara c:a 89,000 med 39
å 40 mill. platser. Sverige har c:a 2,500
biografer. De flesta äro permanenta, men det finns
även mera tillfälliga biograflokaler. På
kontinenten är det vanligt med s. k. nonstop-biografer,
som spela utan uppehåll hela dagen, ett
förfaringssätt, som i mindre utsträckning börjat
till-lämpas även i Sverige under senare år. — Litt.:
”Svensk filmindustri 25 år” (1944).
Film journalen, illustrerad veckotidning, utg.
sedan 1919 i Stockholm av Åhlén & Åkerlunds
förlags-ab.
Filmjölk, uppvispad surmjölk, garnerad med
söt el. sur grädde.
Filmkammare, en i vissa länder upprättad
centralorganisation för filmbranschen och alla dess
angelägenheter. I Sverige togs initiativet till en
f. av Sveriges film- och biografmannasällskap
(grundat 1917; namnet 1936 ändrat till
Sveriges biograf- och filmkammare).
I Tyskland inrättades 1933 på initiativ av
propagandaministern, dr Goebbels, R i k s f i 1
m-kammaren (Reichsfilmkammer), direkt
underställd denne. På en internationell filmkongress
i Berlin 1935 bildades på tyskt initiativ av ett
antal europeiska länder Internationella f.
Sverige inträdde i denna från början och
spelade under åren före kriget en stor roll i
ledningen men utträdde 1942.
Filmkonst har existerat föga mer än ett halvt
sekel. Från början betraktades filmen
uteslutande som en enkel form av förströelse, men
efter hand anknöts härtill en viss konstnärlig
målsättning. Det dröjde dock jämförelsevis lång
tid, innan filmen kunde göra anspråk på epitetet
konst. Därtill var den tekniskt ännu alltför
ofullkomlig och dess karaktär av enklare
fritidsnöje ännu alltför påtaglig. Ju mera
tekniken förbättrades och filmproduktionen blev en
storindustri med dess ekonomiska bakgrund,
desto större blevo också möjligheterna för
filmens artister att göra filmen till konst. Så långt
har filmen nått i dag, att man kan säga, att några
väsentliga tekniska problem i stort sett icke
längre förefinnas. En ytterligare utveckling av
de senaste årens uppfinningar inom
kinemato-grafien, ss. färgfilm och tredimensionell film,
kommer naturligtvis att i en framtid öka
filmens slagkraft.
Det vanligaste slaget av film är s p e 1 f i 1-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
