Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filippinerna - Näringsliv - Religiösa förhållanden - Litt. - Filippingraven - Filippiska tal - Filippovel - Filippov, Danilo - Filippus (furste) - Filippus (apostel) - Filippus (evangelist) - Filipstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397 Filippingraven—Filipstad 398
baserade på jordbrukets produkter. — F:s
utrikeshandel har genom F :s ställning som
amerikansk koloni till 1946 till största delen
varit inriktad på U.S.A. F :s produkter fingo
tullfritt införas till U.S.A. och vice versa. Den
oavhängiga republiken F. kan givetvis ej räkna
på samma fördelar. Före 2:a världskriget kom
omkr. halva exportvärdet på socker och dess
biprodukter. Därefter följde kokospalmens
produkter (kopra, kokosolja, kokosmjöl m. m.),
guld, hampa, tobak, ananas m. m. Importen
utgjordes huvudsaki. av textilier, järn- och
stålvaror, maskiner samt livsmedel. Exporten hade
1950 ett värde av 332,7 mill. $, importen 356,2
mill. $. — Kommunikationerna
befun-no sig vid U.S.A:s övertagande av. F. i
bedrövligt skick. Visserligen äro förbindelserna nu ej
förstklassiga, men öarna, spec. Luzon och
Vi-sayaöarna, genomkorsas av ett 22,000 km långt
nät av utmärkta vägar. Järnvägarna äro mindre
betydande. Förbindelserna öarna emellan
upprätthållas av små kustfartyg. Genom sitt läge har
F. alltid utgjort en viktig knutpunkt i den
internationella handeln och samfärdseln. Det
viktigaste samfärdsmedlet mellan öarna utgör nu
flyget. F. ha också regelbundna
flygförbindelser med U.S.A., Japan och Indonesien. F:s
största hamnar äro Manila, Iloilo på Panay och
Cebu.
Religiösa förhållanden. Omkr. 80% av
befolkningen tillhör romersk-katolska kyrkan, som på
F. är organiserad med 2 ärkebiskopsstift, 11
biskopsstift och 3 apostoliska prefekturer. 1902
grundades ”independenta filippinska kyrkan”
med en på modern naturvetenskap baserad
radikal inställning till den bibliska traditionen.
Undervisningsväsen. 1949 funnos c:a 3 mill.
elever i omkr. 17,500 skolor. Dessutom funnos
före den japanska invasionen omkr. 500 privata
skolor med c:a 170,000 elever samt 89 högre
privata skolor, däribland University of S:t Tomas.
Det statsunderstödda University of the
Philippi-nes hade 1947/48 c:a 5,400 studerande.
Dessutom funnos specialskolor för kommersiell,
teknisk och agrikulturell utbildning.
Analfabetismen är vitt utbredd; enl. 1939 års siffror
uppgick den läskunniga delen av befolkningen över
10 år till 48,8%.
Litt.: G. A. Malcolm, ”The commonwealth of
the Philippines” (1936); A. Kolb, ”Die
Philip-pinen” (1942); Hj. Bengtsson, ”F. De sjutusen
öarnas värld” (s. å.).
Filippingraven, se Filippinerna.
Fili’ppiska tal, se Filippik.
Filippopel [-å’-], stad i Bulgarien, se Plovdiv.
Fili’ppov, Dan i lo, rysk sekterist,
grundläg-gare av ”gudsmännens” el. ”gisslarnas” sekt (d.
1700). I samband med den allmänna religiösa
oron i Ryssland vid 1600-talets mitt utgav sig
F. för Herren Sebaot själv, i en eldvagn
nedstigen från himlen. I denna egenskap
utfärdade han 12 budord, bl. a. påbjudande nykterhet
och sexuell avhållsamhet. Han predikade
därefter, tidtals förföljd av myndigheterna, sin
lära och samlade kring sig anhängare, ”guds-
människor”. Av dessa dyrkades han som
gudomlig.
Fili’ppus (grek. Fi’lippos), judisk furste (d.
34 e. Kr.), son till Herodes den store. Blev
efter faderns död tetrark över Batanaea,
Tracho-nitis, Auranitis och några andra områden i n.
och ö. Palestina. Han var g. m. Salome,
Hero-dias’ dotter, och förde en lugn regering under
romersk överhöghet.
Fili’ppus, en av de tolv apostlarna. Namnet
förekommer i de synoptiska evangeliernas
apostelförteckningar, men i övrigt ha dessa
evangelier ingen uppgift om honom. Däremot
omtalar Johannesevangeliet honom (1:43 ff., 6:
5 ff., 12: 21 ff., 14: 8 ff.), bl. a. som bördig
från Betsaida.
Fili’ppus (e v a n g e 1 i s t e n F.) hörde till
de 7 diakonerna i den första kristna
församlingen, förkunnade evangeliet i Samarien, var
sedan bosatt i Caesarea ”vid havet” (Apg. 6: 5,
8:5 ff., 21: 8 ff.). Enl. traditionen verkade F.
. därefter i Mindre Asien; i senare tradition
förväxlades han med aposteln F.
Filipstad, stad i ö. Värmland, Värmlands län,
huvudort för Värmlands bergslag, naturskönt
belägen vid Skillerälvens utlopp i sjön Daglösen;
21,68 km2, 6,512 inv. (1951). Stadsprivilegier
utfärdades av Karl IX 1611; staden fick sitt namn
efter dennes son Karl Filip. F. grundades som
handelscentrum för den gruv- och hyttbygd, som
under 1400- och 1500-talen vuxit upp i ö.
Värmland. Ekonomiska intressekonflikter mellan
stadens borgerskap och bygdens bergsmän vållade
stadsprivilegiernas indragning 1695. Från 1720
var F. en köping med bosättningen begränsad,
först till 50, senare till 60 hushåll; 1835
återfick F. sina stadsprivilegier.
F. har under senare år utvecklats till en
ganska betydande industristad. 1949 sysselsatte
industrien vid 23 arbetsställen 958 arbetare. Här
märkas 3 storföretag, ab. Wasa
spisbrödsfa-brik, vars kvarn och knäckebrödsfabrik
sysselsätta omkr. 800 arbetare, Bergslagens stora till
F. förlagda bryggerikoncern, ab. Sveabryggerier,
och Rosendahls fabrikers ab:s bläck- och
kontorsmaterialfabrik. Omedelbart utanför F :s
stadsgräns ligger dessutom ab. Finshyttans bruks
betydande gjuteri och mekaniska verkstad; även
metallindustrien innanför stadsgränsen har en
viss betydelse. F. är den främsta handelsorten
för n. ö. Värmland. Staden har en samskola,
utbyggd med kommunalt gymnasium, och en
bergsskola, stiftad 1830 och upprätthållen genom
anslag av Järnkontoret och staten; lasarett
finnes sedan 1773. Märkliga byggnader: kyrkan
G785), stadshuset, bergmästargården.
Vattenledning sedan 1896 (vattenverket ombyggt 1925),
elektriskt kraftverk i Skillerälven sedan 1887.
Järnvägar: statsbanelinjen,
F.—Hagfors—Karlstad ö. (v. stationen), Mora—Kristinehamn (ö.
stationen). Tidningar: Filipstads Stads och
Bergslags Tidning, (3 ggr i veckan). På översta
kullen av F:s nya kyrkogård vilar i ett 1895
fullbordat gravkapell John Ericssons stoft. —
Utanför F. finnas en av landets bästa skidbackar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
