Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filippinerna - Växt- och djurvärld - Befolkning - Historia - Författning och förvaltning - Rättskipning - Vapen och flagga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393 Filippinerna 394
landets och de närmast detta liggande stora
öar-nas. Sålunda saknas orangutang, noshörning,
tiger och björnar. Många intressanta former
finnas dock t. ex. pälsfladdrare och spökdjur. I
fråga om havsdjuren tillhöra F:s kuster de
rikaste i världen.
Befolkning. Den övervägande delen av F :s
befolkning utgöres av s. k. filipinos. Därtill
komma sammanlagt ett par hundra tusen
kineser, japaner, amerikaner, spanjorer m. fl. Till
filipinos räknas hela den infödda befolkningen.
F :s urbefolkning, negritos, som antagl. urspr.
befolkat alla de större öarna, äro nu
undanträngda till de mest svårtillgängliga delarna av
Luzon, Negros, Panay och Mindanao. De
tillhöra en dvärgras (aeta) och ha rödbrun till
svartbrun hudfärg samt småkrulligt hår. Deras
antal är c :a 25,000. I kulturellt hänseende stå
de på samlarstadiet. De egentliga filipinos
tillhöra den malajiska folkgruppen. De äro
uppdelade i en mängd stammar, bland vilka
återfinnas de mest skilda kulturstadier. De mest
högtstående äro tagalerna på s. Luzon. C :a 90 °/o
av filipinos äro kristna. Den största av de
kristna stammarna är visayas på Visayaöarna och n.
Mindanao med c :a 7 mill. Därnäst komma
tagalerna med c:a 4 mill. De senare ha gjort
anspråk på att vara det ledande folket på öarna
och ha genomdrivit, att tagala blivit ett av den
nya republikens officiella språk. De andra båda
officiella språken äro engelskan, som talas av
c:a 5 mill. människor på F., samt spanskan (0,5
mill.), som är de bildade filipinos’ språk.
Sulu-öarna, s. Palawan och v. Mindanao befolkas
av en muhammedansk stam, som spanjorerna
kallade moros. Bland de hedniska filipinos
märkas särsk. igoroterna på Luzon.
Huvudmassan av F :s befolkning bor på
landsbygden och består till största delen av
självägande bönder. Befolkningstätheten är mycket
olika inom ögruppens olika delar och även inom
varje ö. På Luzon t. ex. uppvisar centralslätten
en befolkningstäthet av 164 inv. per km2, medan
öns ö. delar äro mycket glest befolkade. — F :s
största städer äro Manila (1,025,000 inv., 1948)
och Baguio (29,000 inv.) på Luzon, Zamboanga
(103,000 inv.) och Davao (111,000 inv.) på
Mindanao, Cebu på Cebu (168,000 inv.) och
Iloilo på Panay (110,000 inv.).
Historia. F. upptäcktes 1521 av Magalhäes,
togos 1564 ff. i besittning av spanjorerna och
fingo sitt namn efter Filip II. Långsamt
utbreddes det spanska väldet, talrika munkar
införde den katolska läran och förvärvade stora
jordområden. Under 1800-talet vaknade en
frihetsrörelse, även riktad mot munkväldet, vilken
1896 ledde till ett framgångsrikt upprör under
ledning av Emilio Aguinaldo. Under
spanskamerikanska kriget 1898 tillintetgjorde amiral
Dewey i Manilabukten vid Cavite en spansk
flotta, och i freden s. å. övertogos F. av U.S.A.
LTpproret fortsatte emellertid, och fientligheterna
slutade först 1902. Landet gick efter föreningen
med U.S.A. i ekonomiskt och kulturellt avseende
framåt med stora steg, och de amerikanska
myn
digheterna beviljade F. en vidsträckt
självstyrelse. Den filippinska självständighetsrörelsen
fortsatte emellertid och möttes fr. o. m. 1920-talet
av en växande förståelse från U.S.A :s sida.
1934 antog den amerikanska kongressen den
s. k. Tydings-McDuffy- akten, enl. vilken
ögruppen skulle utgöra ett dominion och dess
självstyrelse omedelbart utvidgas för att efter 10
år avlösas av fullt oberoende. En ny författning
gavs 1935. S. å. valdes M. Quezon till F :s
förste president. Under 2:a världskriget blevo
F. krigsskådeplats och voro sedan maj 1942
helt i japanernas händer. Medan den ord.
regeringen med president Quezön och v. president
S. Osmena, som vid den förres bortgång 1944
övertog presidentposten, slog sig ned i
Australien, läto japanerna proklamera F. som
oberoende stat öch etablerade en marionettregering
under J. Laurel. Dennes dagar voro räknade,
när amerikanarna 1944—45 återerövrade F. och
återinsatte regeringen Osmena. Följ, år
förvandlades så F. till en självständig republik;
både i ekonomiskt och militärt avseende behöll
dock U.S.A. vissa betydande rättigheter. Detta
framkallade ett visst missnöje, och Osmena
avgick s. å. som president. Den i hans ställe valde
E. Roxas, som intog en mot U.S.A. mer
eftergiven hållning, avled 1948 och efterträddes av
v. president E. Quirino.
Författning och förvaltning. F :s författning
tillkom 1935 i samband med att F. genom en
överenskommelse med U.S.A. konstituerades som
stat. Den har undergått förändringar 1940 och
1948. År 1946 erhöllo F. i enlighet med 1934
givet löfte full självständighet. Enl. densamma
tillkommer den verkställande makten en president,
som väljes för 4 år och kan omväljas en gång.
Som ersättare har han en vicepresident och som
medhjälpare 11 ministrar i spetsen för var sitt
ministerium. Folkrepresentationen är fördelad på
två kamrar, senaten och representanthuset, med
resp. 24 och 100 medl. Rösträtt åtnjuta både
män och kvinnor, som fyllt 21 år och kunna
läsa el. skriva spanska, engelska el. en inhemsk
dialekt. — F. utanför huvudstaden äro
uppdelade i 48 provinser, därav 9 s. k.
specialprovinser. I spetsen för dem står en
generalguvernör, som utses genom folkval utom i 4
specialprovinser, där han utses av presidenten. Vid
sin sida har han ett provinsråd och en
skattmästare. Som primära enheter finnas 936 municipier
med en folkvald borgmästare och ett
municipal-råd i spetsen. -
Rättskipning. I lägsta instans döma 16
underdomstolar. Härutöver finnes en
appellationsdom-stol (hovrätt) samt en högsta domstol, vars
led. utses av presidenten.
Vapen och flagga. Vapen: Blått med
sköldhuvud i rött, belagt med 3 femuddiga stjärnor,
ställda 1 och 2. Det hela belagt med sköld,
delad: 1) rött med torn, 2) lejon med fiskstjärt.
Sittande ovanpå skölden, örn med utbredda
vingar. Nedtill språkband med republikens namn.
–■ Flagga: Med stången som bas går en vit
spets, belagd med en gul sol i mitten och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
