Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Figaro, Le (tidningar) - Figaro, Stockholms - Figaros bröllop - Figeholm - Figgis, Darrell - Fight - Figig - Figl, Leopold - Figner, Vera Nikolajevna - Figrelius, Edmund - Figueras - Figuig, Figig - Figur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373 Figaro—Figur 374
Noèl och Jean Schlumberger. Wladimir
d’Ormes-son var under många år utrikesred. Den litterära
veckotidn. Le littéraire, grundad 1946, övertogs
fr. o. m. 1947 av F. och fick då titeln L e
F. littéraire.
Fi’garo, Stockholms, ill. litterär
veckotidning 1844—47 med bidrag av A. Blanche, G.
H. Mellin, O. P. Sturzen-Becker m. fl.
Fi’garos bröllop, komedi och opera, se
Beau-marchais och Mozart.
Figeholm, köping i ö. Småland, Tunaläns
härad, Kalmar län, vid Kalmarsund, 13 km n. n. ö.
om Oskarshamn; 7,24 km2, 755 inv. (1951). En
presspanfabrik tilhör ab. Figeholms bruk.
Hamnen består av en yttre och en inre bassäng med
resp. 5,3 och 4,0 m vattendjup; tullexp. och
lots-plats. Tax.-värde å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 193,000 kr, å annan fastighet
1,763,900 kr; till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst: fysiska personer 1,548,890 kr, svenska
ab. 97,630 kr (1950). F., som blev egen
köpings-kommun 1878, tillhör Misterhults förs, och ingår
i storkommunen Misterhult.
Fi’ggis, D a r r e 11, irländsk författare (1882
—1925). F., som skrev lyrik, romaner och
litteraturkritik, har författat en del arbeten om sitt folks
historia och frihetskamp: ”The Gælic State in the
past and future” (1917), ”The historic case for
Irish independence” (1918), ”The economic case
for Irish independence” (1920), ”Irish
constitu-tion explained” (1922).
Fight [fåit], eng., fäktning, strid;
boxnings-kamp. — Fighter [fai’ta], tävlande med
utpräglad kampvilja.
Figi’g, oas, se Figuig.
Figl, Leopold, österrikisk politiker (f. 1902),
urspr. lantbruksingenjör, blev 1934 dir. för
Böndernas riksförbund. Som antinazist häktades F.
vid Anschluss 1938 och hölls 5 år i
koncentrationsläger. Sedan han i maj 1943 satts på fri
fot, arbetade han som byggnadsingenjör men var
i hemlighet verksam i den illegala
bondeorganisationen. I okt. 1944 häktades han åter men
befriades april 1945 av ryska trupper. Han
återinsattes på posten som dir. för bondeförbundet,
utnämndes i maj s. å. till landshövding i
Nieder-österreich och blev i dec. s. å. förbundskansler
i egenskap av ledare för folkpartiet, i vilket
bondeförbundet ingår som integrerande del.
Fi’gner, Vera Nikolajevna, rysk
revolutionär (1852—1942). Hon tillhörde en urspr.
baltisk adelssläkt, studerade medicin i Zürich, slöt
sig till den revolutionära rörelsen och var en av
ledarna i Narodnaja volja. 1884 dömdes hon till
dödsstraff, mildrat till livstids fängelse i
Schlüs-selburg. 1904 fick hon lämna fängelset och kunde
1906 emigrera men återvände under 1 :a
världskriget till Ryssland. Hon har bl. a. skrivit dikter
och intressanta memoarer; på sv. finnes ”Natt
över Ryssland” (1927).
Figrèlius, Edmund, se Gripenhielm.
Figueras [figä’ras], stad i n. ö. Spanien, prov.
Gerona; 16,000 inv. N. v. om F. ligger det gamla
kastellet San Fernando, som förr ansågs som
en nyckel till Spanien.
Figuig [fra. utt. figyi’g], F i g i g, oas i
marockanska Sahara, vid Algeriets gräns; omkr.
12,000 inv. Vackra palmlundar och livlig
byteshandel. Genom F. går järnvägen
Oran—Co-lomb-Béchar.
Figür (lat. figüra, gestalt, form),
kroppsbild-ning, en persons gestalt; en människa med
avseende på hennes utseende; avbildning,
illustration ; tecknad, målad el. snidad bild; bestämd
följd av danssteg.
1) (Log.) Slutledningarna indelas med
avseende på medeltermens ställning, och de olika
arterna kallas figurer. Aristoteles antog tre f.,
den fjärde tillskrives Galenus, varför den också
kallas ”den galenska f.”. De olika figurernas
karaktär framgår av följ, schema (varvid S
betyder slutledningens subjekt, P dess predikat och
M medeltermen) :
1234
M-P P-M M-P P-M
S-M S-M M-S M-S
S-P S-P S-P S-P
1 :a f., där sålunda medeltermen (M) står som
subjekt i översatsen och som predikat i
undersatsen, har betecknats som
subordinations-seriens f., då de olika slutledningstermerna el.
begreppsomfången här stegvis underordnas
varandra. Av Aristoteles angavs den som den
fulländade slutledningen; till den kunna genom vissa
logiska grepp samtliga slutsätt el. modi i övriga
f. återföras. Den är tillika den enda f., som
medgiver allmänt jakande slutsatser av typen:
Alla S äro P. 2:a f. med medeltermen ställd som
predikat i bägge satserna, har kallats distink-
tionens el. skiljemärkets f. Ur 1 :a
erhålles den genom logisk omvändning av
översatsen; den möjliggör endast nekande slutsatser
av typerna: Inga S äro P, el. några S äro icke
P. 3:e f., med medeltermen som subjekt i båda
satserna, ger exemplets f. och framgår ur
den 1 :a medelst logisk omvändning av
undersatsen. Här blir slutsatsen alltid endast partikulär,
av typen: Några S äro (resp, äro icke) P. Den
4 :e f., framställer ett synnerligen konstlat
tankeläge men kan, även den, återföras till den
naturliga och klara uppställningen i 1 :a f. Slutsatsen
blir antingen partikulärt jakande el. universellt,
resp, partikulärt nekande. — I ”Die falsche
Spitzfindigkeit der vier syllogistischen Figuren”
(1762) utdömer Kant de 3 sista f. och särsk.
starkt den 4:e såsom innebärande idel
förkonstling och omvägar för tanken. — Litt.: H.
Larsson, ”Logik” (3:e uppl. 1920); A. Nyman, ”Kants
väg” (1919), ”Rumsanalogierna inom logiken”
(1926), ”Tankefel och tankefällor” (2:a uppl.
1951).
2) (Fys.) Se Chladnis klangfigurer och
Lich-tenbergska figurer.
3) (Geom.) En geometrisk yta, begränsad av
en el. flera linjer; en teckning till förtydligande
av ett geometriskt el. matematiskt bevis.
4) (Mus.) Varje notgrupp, som uppkommit
antingen genom uppdelande av en väsentlig not i
flera mindre, vilka tillsammans motsvara den för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
