Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferlin, Nils - Ferm - Ferman, firman - Fermanagh - Fermat - Fermat, Pierre de - Ferment - Fermi, Enrico - Fermiers généraux - Fermor, Wilhelm - Ferna - Fernald, Merrit - Fernambucoved - Fernández, Juan - Fernández, Lucas - Fernandez, Ramon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Ferm—F ernandez
328
visor” samt 1951 ”Kejsarens papegoja”. Flera
av F:s dikter ha tonsatts av Gunnar Turesson,
Lille Bror Söderlundh och Josef Briné. 1942—
46 innehade F. Frödingsstipendiet. F., som
alltifrån skoltiden i suveränt förakt för vanlig
borgerlig livssyn levde som bohem, från debutåret
en observerad figur i de stockholmska artist- och
journalistkvarteren, gifte sig 1945 och lämnade
huvudstaden för att bosätta sig på ett torp i
Stockholms närhet. Från 1948 bor F. i
Roslagen. — Som’ diktare har F. bl. a. lärt av
Frö-ding, Oscar Stjerne, Dan Andersson och
stormaktstidens poeter, Lucidor och Wivallius, samt
den egentliga folkvisan. Hans dikter äro ofta
starkt subjektiva, burna av en personlig livssyn,
som vuxit fram ur hans läggning och
upplevelser. — Litt.: A. Häggqvist, ”F. Ungdomsåren”
(1942).
Ferm (fr. ferme, av lat. firmus, fast),
skicklig, rutinerad; rask, kvick. — Subst.: f e r m
i-t e t,
Fermän, firman, pers., ”befallning”,
betecknar inom muhammedanska länder en av furstlig
person utfärdad skriftlig order.
Fermanagh [fämä’na], grevskap i s. v.
Nordirland, kring Ernesjöarna; 1,691 km2, 55,000 inv.
Huvudstad: Enniskillen (5,000 inv.). Jordbruk
och någon hemindustri.
Fermät (it. ferma’ta, stillastående), mus.,
anger ett dröjande utöver notens tidsvärde; vid
taktstreck liktydigt med en längre paus.
Fermat [färma’1, Pierre de, en av
Frankrikes största matematiker (1601—65). F. var
jurist och från 1631 parlamentsråd i Toulouse.
F: s särskilda intresse inriktades vid läsning av
Bachets ”Diophantus” på talteorien, och de
glänsande upptäckter, som han gjorde på detta
område, finnas mestadels nedkastade som
randanteckningar i marginalen på denna bok. Sålunda
återfinner man där den berömda Fe r mats
stora sats, vilken utsäger, att ekvationen
xn _j_jn = 2n icke kan satisfieras av tre hela
tal på x, y och z, när n är större än 2.
Satsen, som hittills icke kunnat vederläggas, har
heller icke kunnat bevisas generellt men har
vunnit ryktbarhet dels därigenom, att en tysk
matematiker utfäste ett pris på 100,000 Rmk åt den,
som först lyckades bevisa satsen, och dels
därigenom, att F. påstod sig ha funnit ett enkelt
bevis för denna.
Ferme’nt (av lat. fervère, jäsa, sjuda), dets.
som enzym; i överförd betydelse: jäsningsämne,
pådrivande kraft.
Fe’rmi, Enrico, italiensk fysiker (f. 1901),
prof, i Rom 1927. F. har i en serie arbeten av
såväl teoretisk som experimentell natur lämnat
viktiga bidrag till atomfysikens utveckling. I
sina teoretiska arbeten har han bl. a. behandlat
■den s. k. hyperfinstrukturen hos atomernas
spek-trallinjer samt utvecklat en ny statistisk mekanik
på kvantumteoretisk grundval, som uppkallats
efter honom (f e r m i s t a t i s t i k). F. har även
utvecklat en teori för ^-strålningen från
radioaktiva element. Jämte flera medarbetare har F.
utfört omfattande experimentella undersökningar
rörande radioaktiva
grundämnen,
framställda genom
bombardemang med
neutroner, och upptäckte
därvid kärnreaktioner
vid långsamma
neutroner. För dessa senare
undersökningar erhöll
F. nobelpriset i fysik
1938. — Sedan 2 :a
världskriget har F.
varit verksam i U.S.A.
(sedan 1945 prof, vid
University of
Chica
go) och där varit en av förgrundsfigurerna
under arbetet med atombombens framställning.
Fermiers généraux [färmje’ $enerå’], fr.
(sing. fermier général), generalförpaktare,
personer, som i Frankrike före den stora
revolutionen uppburo de flesta indirekta skatterna och för
denna rättighet enl. arrendeavtal betalade staten
visst årligt belopp. Detta uppbördssystem (”la
terme générale”) urartade på 1700-talet och
avskaffades 1791.
Fe’rmor, Wilhelm, greve, rysk general
(1704—71). Deltog i krigen mot Turkiet (1736
—39) och Sverige (1741—43). Under sjuåriga
kriget blev F. 1758 ryssarnas överbefälhavare,
vann smärre framgångar men led 25 aug. s. å.
mot Fredrik II nederlaget vid Zorndorf och
avgick kort därefter.
Fema, se Färna.
Fernald [fä’nald], Mer rit Lyndon,
amerikansk botanist (f. 1873), prof, vid
Harvard-univ. 1915, direktor för Gray Herbarium
sedan 1937. Framstående systematiker och
växtgeograf, har F. inlagt stora förtjänster om
utredandet av den nordamerikanska florans
historia under och efter istiden.
Fernambu’coved, se Färnbock.
Fernåndez [-na’ndäj)], Juan, spansk
upptäcktsresande (1536—före 1604). Han upptäckte
1563 de efter honom uppkallade Juan F e
r-nandezöarna, vilka han efter 1572 förgäves
sökte kolonisera. 1574 upptäckte F. öarna San
Felix och San Ambrosio. Under en längre resa
i Stilla havet 1576 skall han enl. en osannolik
uppgift ha funnit såväl Påskön som ett fastland,
vilket antagits vara Nya Zeeland el. Australien.
Fernåndez [-na’ndä])], L u c a s, spansk
dramatiker (omkr. 1500), betraktad som en av spanska
teaterns grundläggare. Några av F :s verk
utgå-vos i ny uppl. 1867.
Fernåndez [-nädä’s], Ramon, fransk
kritiker av sydamerikansk härkomst (1894—1944). F.
debuterade med ”Messages” (1926), vari han som
lärjunge till Brunschvicg och kardinal Newman
studerade förhållandet mellan litteratur och
moral. ”De la personnalité” (1928), ”Moralisme et
littérature” (1932; jämte J. Rivière) och
”L’hom-me est-il humain?” (1936) utbygga dessa
synpunkter till att omfatta den samtida politiken. I
anslutning härtill formulerade F. ett
uppmärksammat nyhumanistiskt program. Av hans hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
