Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fellowship - Feloni - Felräkningspenngar - Felsit - Felsitporfyr - Felslut - Felteori - Felton, John - Feltre - Feluck - Femdagsmedia - Femdomstolar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
F ellowship—F emdomstolar
298
Fellowship [fe’låu/ip], se Fellow.
Feloni (eng. felony, fr. félonie), urspr. brott
mot den en länsherre och hans vasall
ömsesidigt åliggande trohetsplikten. I England
betecknas numera med felony svårare förbrytelse i
allm., till skillnad från å ena sidan treason,
förräderi m. m., å den andra mindre förbrytelser
el. förseelser (misdemeanour, summary offencé).
Felräkningspenningar kunna enl. Statens
allmänna avlöningsreglemente 1948, § .33 (SFS
436/48) erhållas av statstjänsteman, som på
tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd el.
verkställer kontanta utbetalningar av medel. F.
bestämmas enl. av K. m:t fastställda grunder (SFS
564/48, §20) och få icke till en och samme
tjänsteman utgå med högre belopp än 600 kr
per år. F. räknas som löneförmån och skall
beskattas men får icke uppbäras under semester.
Vid vissa kommunala och privata företag
utbetalas f. enl. liknande principer.
Felsit, vulkanisk bergart utan (el. med
enstaka) porfyriska strökorn och vars grundmassa
består av kryptokristallina aggregat av
huvudsaki. kvarts och fältspat.
Felsitporfyr, kvartspor fyr med strökorn av
fältspat och felsitisk grundmassa, vilken stelnat,
innan strökorn av kvarts ha hunnit utskiljas.
Felslut, slutledning i strid mot logikens
lagar, vanl. beroende därpå, att termerna äro
antingen för få eller för många, ehuru detta
till följd av någon flertydighet hos de
använda uttrycken el. dyl. av den slutande
förbises. Äro termerna för få (färre än tre),
uppkommer vad man kallar ett c i r k e 1 s 1 u t
(cir-culus vitiosus, ”skadlig cirkel”, circulus, in
de-monstrando eller in probando, ”cirkel i
bevisföring”, cirkelbevis). Detta beror därpå,
att medeltermen i själva verket är identisk med
någon av de andra termerna, varför den ena
premissen blir identisk med själva slutsatsen, den
andra blir ett identiskt omdöme. Det hela får
därmed någon av formerna
P(M) är P S(M) är P
eller
S är P(M) S är S(M)
S är P. S är P.
Ett exempel på sådant f. erbjuder
åberopandet av en människas eller en urkunds egna
försäkringar om sanningsenligheten av sina utsagor
som stöd för denna sanningsenlighet,
översatsen där är näml, identisk med slutsatsen (allt
vad auktoriteten utger för sanning är sant),
och undersatsen innehåller ingenting annat än
den identiska satsen, att auktoriteten påstår sina
utsagor (det den utgiver för sant) vara sanna.
— Äro termerna för många (flera än tre)
uppstår en quaternio terminorium el. ett
fyrterms-slut, vilket innebär, att medeltermen tages i
skilda betydelser i de båda premisserna, så att
man sluter från 4 termer, t. ex.:
Alla rävar ha svans.
Caj us är en riktig räv.
Alltså: Cajus har svans.
Litt.: A. Nyman, ”Tankefel och tankefällor”
(2:a uppl. 1951).
Feluck på Nilen.
Felteori, se Fel.
Felton [fedtan], John, engelsk officer (d.
1628). Nedstack 23 aug. 1628 i Portsmouth
Karl I:s gunstling hertigen av Buckingham. F.
avrättades 28 nov. s. å.
Fe’ltre, stad i Venezien, n. Italien, 70 km
n. n. v. om Venedig; 6,000 inv. Biskopssäte.
Felu’ck (it. feluca), urspr. ett slags mindre
galär. Tidigare hade f. blott e n mast med
ett latinsegel. Nutida felucker i Medelhavet ha
vanl. två master med fall (lutning) föröver
och stora latinsegel.
Femdagsme’dia, medeltemp. för fem dygn.
Fèmdomstolar (ty. Fe(h) niger ichte, till mhty.
veime, veme, straff, straffdomstol, f. ö. av
omstritt ursprung), vissa medeltida
brottmåls-domstolar i Tyskland (särskilt i West falen),
vilka utgjorde en utveckling av det
fornger-manska rättsväsendet, med en omedelbart av
kejsaren åt dem uppdragen domsrätt i livssaker.
De fingo under den allmänna upplösningen i
Tyskland på 1300- och 1400-talen stor betydelse.
Domsmakten utövades av medlemmarna av
femdomarnas förbund, vilket vann stor utbredning.
Genom den hemlighetsfullhet, med vilken de
om-gåvo sig, och genom sin snabba rättskipning
blevo f. en skräck för mäktiga våldsverkare.
F. dömde i synnerhet över våldtäkt, stöld, rån
och mord. Blev den anklagade fälld, följde
genast straffet (i regel dödsstraff). Infann sig
icke den anklagade, blev han dömd ”in
contu-maciam” (verfchmt). Under tider av laglöshet
voro dessa domstolar till nytta. Men då
domarkåren rekryterades utan nödig urskillning, blevo
f. ofta verktyg för personligt hat och
förföljelse. Före slutet av 1400-talet inträdde en
reaktion, som bröt f:s makt. — Efter 1918 års
revolution i Tyskland ha de där ofta
förekommande politiska morden stundom ansetts
härröra från beslut av ett slags privata f. — Litt.:
P. Wigand, ”Das Fehmgericht Westfalens” (2:a
uppl. 1893); O. Schnettler, ”Die Veme” (1921).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
