Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feber - Febergummiträdet - Febermedel, febernedsättande medel, antipyretiska medel - Feberterapi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Febergummiträdet—Feberterapi
275
temp. F. är framför allt en stegring av
värmebildningen. Men även den fysikaliska sidan av
värmeregleringen är engagerad. Kroppen försöker
under f. att genom maximal utvidgning av
blodkärlen, den allmänna hudrodnaden, samt ökad
svettbildning avhjälpa temp.-stegringen. Den
fysikaliska värmeregleringens funktioner kunna även
förlamas, t. ex. under feberfrosskakningarna.
Huden är då blek och ofta kall trots
temp.-för-höj ningen. Sannolikt åstadkommes retningen av
de värmereglerande centra vid f. av kemiska
ämnen, äggviteämnen (albumoser), som icke
härstamma direkt från infektionssjukdomarnas
bakterier utan från dessas
ämnesomsättningsproduk-ter, som cirkulera i blodet och nå hjärnans
febercentrum. Man kan experimentellt framkalla
f. med en massa olika ämnen, särsk.
art-främ-mande äggviteämnen, som insprutas i blodet.
Även åtskilliga av kroppens egna substanser, t. ex.
blod, som efter en större blödning i kroppens
vävnader åter uppsuges, kunna framkalla f. F.
kan uppstå på rent nervös väg. Vissa nervösa
barn lida av för hög temp. Sjukdomar i
hjärnan (inflammationer, blödningar) kunna
framkalla stegrad kroppstemp. Man kan t. o. m.
genom hypnos påverka värmeregleringen och
därmed åstadkomma såväl temp.-stegring som
motsatsen. Redan Hippokrates ansåg, att f. var ett
ändamålsenligt led i kroppens försvarsprocesser,
d. v. s. vid läkning av sjukdom. Bakterier
försvagas och dö vid upphettning, men huruvida
verkligen f:s stegrade kroppstemp. inverkar
försvagande på de sj ukdomsalstrande bakterierna i
kroppen måste anses i hög grad ovisst. Stegrad
temp., som åstadkommes experimentellt genom
skada på hjärnan (värmesticket), har icke visat
någon gynnsam inverkan vare sig på sjukdomens
förlopp el. på kroppens förmåga att alstra
motgift. F:s gagnande el. skadliga inflytande på
sjukdomarnas förlopp måste t. v. anses som en
öppen fråga från rent vetenskaplig synpunkt. I
allm. kan f. betraktas som ett gynnsamt tecken
i så måtto, att starkt försvagade individer (gamla
människor) icke reagera med f., när de bli sjuka.
Detta betyder i allm., att kroppen är så
höggradigt nedsatt, att den icke orkar reagera med
f. När man upptäckte läkemedel med
temp.-ned-sättande verkan, ansågs det rationellt att till
varje pris nedsätta f. hos sjuka; denna
uppfattning har förändrats, sedan man insett, att
nedsättning av temp. icke gynnsamt påverkar
sjukdomen. Den vid f. förhöjda temp. är som sådan
icke skadlig för kroppen. I samband med f.
har man som andra symtom på sjukdomen
allmän sjukdomskänsla, mattighet, hudrodnad,
ökning av puls- och andningsfrekvensen och
svettsekretionen. Det viktigaste symtomet är en
stegring av ämnesomsättningen. Kroppens
förbränningsprocesser äro i medeltal 20—50 °/o stegrade
och vid svårare akuta f.-attacker ända till 80 °/o.
Detta gäller alla slag av f.-sjukdomar. I främsta
rummet förbrännas kolhydraterna i kroppen,
vilket medför en minskning av leverns
glykogen-förråd och innebär en skadlig inverkan på detta
organ. Särsk. stark är även stegringen av äggvite-
276
ämnenas omsättning i kroppen. Denna stegrade
omsättning förorsakar det allmänna kraftförfall,
som långvariga f. alltid åstadkomma. Sedan
gammalt använder man för studiet av f.-typerna
vid olika sjukdomar temp.-kurvor, baserade på
regelbundna dagliga mätningar. Feberkurvorna
äro ofta bestämmande såväl för diagnos som för
prognos av sjukdomen. Med febris continua
menar man en f., som utan större variationer
under en längre tid håller sig konstant. Sådan f.
brukar förekomma vid nervfeber. Febris
remit-tens åter är ett uttryck, som man använder, då
temperaturkurvan visar oregelbundna toppar.
Insättandet av en dylik febertopp brukar gå hand
i hand med frossbrytning, under det att
försvinnandet av feberstegringen sker under svettning.
En dylik remitterande feber brukar
karakterisera blodförgiftning (sepsis), och
frossbrytningen samt febertoppen utmärka, att en ny
mängd bakterier kommit ut i blodet. Med i
n-termitterande feber menar man en f.,
vilken kännetecknas av febertoppar, som
återkomma med regelbundna mellanrum. Dylik f.
ser man vid malaria. F. kan falla antingen
småningom (lysis) el. på en gång (cnsis). Dylikt
kritiskt temperatur fall karakteriserar en del
sjukdomar, t. ex. lunginflammation. — På gr. av
den stegrade näringsomsättningen vid
febertillstånd är det synnerligen viktigt, att febersjuka
tillföras tillräcklig näring, något som det
syndats mycket emot i gamla tider. Dieten bör
bestå av lättsmält kost med högt näringsvärde.
Patientens behov av vätska i form av svala
drycker bör tillgodoses.
Febergummiträdet, se Eucalyptus.
F ebermedel, febernedsättande
medel, antipyretiska medel (lat.
antipyrè-tica, antifebrilia), medel, som nedsätta den vid
feber sjukligt stegrade kroppstemperaturen
antingen genom att nedsätta
ämnesomsättningen och därmed värmebildningen i kroppen el.
genom att öka blodflödet till huden och därmed
värmeförlusten från kroppsytan. Det senare
torde ske genom en förlamande verkan av f. på
det s. k. värmecentrum (se Feber), som
leder till vidgande av hudens blodkärl och
svettning. Till den förra gruppen av f. räknas kina,
till den senare aspirin, antipyrin, antifebrin m. fl.
f. F. användas numera vida sparsammare än förr.
Det är ingalunda nödvändigt el. nyttigt att
alltid söka pressa ned febertemperaturen så mycket
som möjligt. Dennas stegring synes ofta kunna
vara ett organismens vapen mot smittämnena,
och alltför rikligt bruk av f. kan medföra
kollaps. Numera användas f. mot mycket hög och
långvarig feber samt för att skänka lindring
och ro.
Feberterapi, behandlingsmetod, varvid man
utnyttjar de biologiska verkningarna av förhöjd
kroppstemperatur. I en grupp för sig står
härvid malariabehandlingen vid paralysie générale.
F. har i övrigt med viss framgång använts vid
många allergiska sjukdomstillstånd, särsk.
ast-ma. Slutl. har f. använts vid vissa
sinnessjukdomar, särsk. schizofreni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
