Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farmaci - Farmacie kandidat - Farmakodynamik - Farmakognosi - Farmakokemi - Farmakologi - Farmakopé - Farman, Henri - Farmand - Farnabazos - Farnakes - Farnborough - Farne Islands - Farnese, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
F armaci—F arnese
228
Farmaci (av grek, farmakon, läkemedel),
urspr. liktydigt med apotekarkonst, inskränker
sig numera icke till att endast beteckna konsten
att av insamlade droger bereda läkemedel, ss.
plåster, salvor och siraper, g a 1 e n i s k f., utan
omfattar även framställningen av läkemedel på
kemisk väg, kemisk f., samt handhavandet
av apparater och redskap, som äro erforderliga
för framställningen av läkemedel, teknisk f.
Farmacie kandidat, den, som avlagt farm,
kand.-examen. Se Apotekare.
Farmakodynamik (av grek. fa’rmakon,
läkemedel, och dy’namis, kraft), läran om
läkemedlens verkningar på organismen, såväl den friska
som den sjuka.
Farmakognosl (av grek. fa’rmakon,
läkemedel, och gnösis, kunskap), läran om de organiska,
s. k. enkla drogerna (simplicid) eller de
naturprodukter ur växt- och djurriket, vilka användas
till beredning av läkemedel, deras
härstamning, egenskaper, handelsvägar o. dyl.
Behandlingen av de s. k. oorganiska drogerna tillhör
kemin.
Farmakokemi, se Farmaceutisk kemi.
Farmakologi (av grek. fa’rmakon, läkemedel,
och lo’gos, lära), läran om läkemedlen i
vidsträcktaste omfattning, innefattar farmakognosi,
farmaceutisk kemi, farmaci, toxikologi,
farmakodynamik (se dessa ord) och
receptskrivnings-konst.
Farmakopé (grek. farmakop6ii’a,
läkemedels-beredning, lat. pharmacopoè’a’), eg. föreskrifter
för beredning av läkemedel, i vår tid en för
apotekarna gällande redogörelse för viktigare
läkemedel, som skola finnas på apoteken. F.
innehåller uppgifter om preparatens kemiska och
fysikaliska egenskaper, föreskrifter om deras
prövning och sammansättning samt metoder för
deras beredning och förvaring m. m. Fordom
skrevs f. på latin men avfattas numera oftast
på vederbörande lands eget språk, med
bibehållande dock av de latinska benämningarna på
läkemedlen. Av Svenska farmakopén
(Pharmacopoea svecica) utkom i :a uppl. 1775,
2:a 1779, 3:e 1784, 4:e 1790, 5:e 1817, 6:e
1845, 7:e 1869, 8:e 1901, g:e 1908, io:e 1925
och n:e 1946. De fyra senaste uppl. äro
avfattade på sv. Svenska farmakopén utarbetas av en
permanent farmakopékommitté och utgives av
Medicinalstyrelsen, sedan den stadfästs av K. m:t.
För att åvägabringa överensstämmelser i olika
länders f. hölls 1902 i Bryssel en internationell
konferens, vars förslag ledde till en
överenskommelse 1906 mellan ett tjugotal stater om
lika-lydande föreskrifter för ett antal häftigt
verkande läkemedel.
Farman [eng. utt. fä’man, fr., utt. farma’n],
Henri, engelsk-fransk flygare,
flygplans-konstruktör (f. 1874). F. var urspr. konstnär,
idkade samtidigt olika slags sport (bilsport
m. m.) och började 1907 på allvar ägna sig
åt aviatiken. Med ett av honom konstruerat
biplan, försett med en 50 hkr motor, slog
han i okt. s. å. dåv. rekorden genom att
flyga 770 m. Under de följ, åren gjorde han
flera uppmärksammade flygningar. 1909 började
F. själv konstruera flygplan och grundade tills,
m. sina bröder Maurice och Dick F. i Billancourt
utanför Paris den världsberömda flygplanfirman
Avions H. et M. Farman, vars
verkstäder länge voro de största inom denna bransch
i Europa. Vid dessa tillverkades ett stort antal
flygplantyper med tillhörande motorer.
Farmand, norsk ekonomisk tidskrift, grundad
1891, utg. i Oslo med ett nummer i veckan,
behandlar huvudsaki. handelspolitiska, finansiella
och nationalekonomiska frågor.
Farnaba’zos, persisk satrap (ståthållare) över
Mindre Asiens norra landskap under senare delen
av 400- och början av 300-talet f. Kr. Under de
sista åren av peloponnesiska kriget (från 412 f.
Kr.) understödde han spartanerna och gjorde dem
bl. a. den tjänsten att röja den landsflyktige
Alkibiades ur vägen (404). I det på Kyros d. y:s
uppror och död följande kriget mellan Persien
och Sparta förmådde F. storkonungen Artaxerxes
att utrusta en flotta under atenaren Konons
befäl; den besegrade Spartas flotta vid Knidos
(394). Därmed hade F. hävdat Persiens välde
över de grekiska städerna i Mindre Asien.
Farna’kes (lat. Pha’rnaces) Mithridates den
stores son, som anstiftade ett uppror mot sin
fader och bragte denne att begå självmord för att
ej bli utlämnad till romarna (63 f. Kr.).
Pom-peius belönade F. med att erkänna honom som
härskare över Bosporanska riket. Efter
Pom-peius’ nederlag vid Farsalos (48) trodde F. tiden
vara kommen att återvinna sin faders hela välde.
Han blev dock i grund slagen av Caesar vid
Zela (47). Därom avgav denne sin bekanta
rapport ”Veni, vidi, vici” (Jag kom, jag såg, jag
segrade). F. flydde till Bosporanska riket, där
han s. å. stupade i strid mot en upprorisk
ståthållare.
Farnborough [fä’nbara], stad i eng. grevsk.
Hampshire, nära Aldershot; 22,000 inv., med
slottet F. Hill, 1881—1920 residens för
exkejsar-innan Eugénie. I den av henne byggda kyrkan
S :t Michael ligga Napoleon III, Eugénie och
kejsarprinsen begravna. Vid F. stort flygfält,
tillh. Royal Air Force.
Farne Islands [fä’n åFlandz], Fern
Islands, grupp av 17 små klippöar, tills. 0,3 km2,
utanför Northumberlands kust, England. På
den största, Fern el. Farneön, levde den
helige Cuthbert. Fridlysta fågelberg.
Fame’se, italiensk furstesläkt, känd sedan
11 oo-talet, urspr. från Etrurien, där den ägde
slottet F. nära Orvieto. G i u 1 i a F. blev
älskarinna till sedermera påven Alexander VI.
Hennes bror Alessandro F. blev 1534
påve (se Paul III). Dennes oäkta son, den
tyranniske Pierluigi F. (d. 1547), fick 1545
hertigdömena Parma och Piacenza. Han blev
far till hertig Ottavio F. (reg. 1551—86),
som äktade Karl V:s oäkta dotter (se Margareta
av Parma). Om deras son Alessandro F. se
nedan. Släkten utdog på manssidan 1731. Om
Elisabet F., drottning (1692—1766), se Elisabet,
Spanien 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
