- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
219-220

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faran för godset - Faran över - Farao - Farao (hasardspel) - Faraoråtta - Farbenindustrie Aktiengesellschaft - Fardag - Fardhem - Fardume träsk - Farel, Guillaume - Farensbach, 1. Jürgen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219

Faran över—Farensbach

220

el. ”stå risken” för godset), har mest
uppmärksammats vid köp, där det alltså gäller, huruvida
säljaren skall, om det sålda godset förstörts,
förkommit el. försämrats, gå miste om sin
köpeskilling el. proportionell del därav el. tvärtom
köparen måste, trots vad som inträffat, betala
hela köpeskillingen. Även vid arbetsbeting,
pantförskrivning m. fl. avtal kan motsvarande fråga
förekomma. Den gamla, av de romerska
rätts-lärarna uppställda regeln periculum est emptoris
(faran är köparens), d. v. s. att köparen
alltifrån köpslutet står faran, en regel, som jämväl
i svensk rätt har gammal hävd, gäller fortfarande
vid köp av fast egendom. Däremot övergår,
vid köp av lös egendom, först i och med dennas
avlämnande (till köparen själv el. till en
fraktförare) faran på köparen. Dröjsmål å köparens
sida föranleder dock farans övergång till honom,
även utan att godset avlämnas. Den
omständigheten, att säljaren efter köpslutet står f., anses
icke hindra, att äganderätten till godset
tillkommer köparen.

Faran över, se Luftbevakning.

Farao, benämning på de fornegyptiska
monarkerna; härleder sig från fornegypt. per’aa, ”det
stora huset”, en beteckning för det kungl.
palatset el. regeringsbyggnaden i Egypten. Sedan Nya
riket brukades per’o för att beteckna monarken
själv och blev slutligen en så vanlig formel, att
den av hebréerna och assyrerna närmast
uppfattades som ett slags egennamn på de egypt.
konungarna.

Färao (jfr föreg.), ett slags hasardspel med
kort, där en spelare håller bank och spelar mot
de övriga.

Faraoråtta, se Ichneumon.

Farasänöarna, Farsanöarna, en grupp
korallöar i s. delen av Röda havet, 40 km
utanför kusten av Asir, till vilket de politiskt höra.

Farbenindustrie Aktiengesellschaft
[fa’rban-indostri aTtsiangazäl/aft], I. G.
(Interessen-Gemeinschaft), före 2:a världskriget Tysklands
största industrikoncern och en av världens största
truster, bildad 1925 genom sammanslagning av
ett flertal kemisk-tekniska firmor. F. har drivit en
synnerligen omfattande tillverkning av framför
allt färgämnen, sprängämnen, läkemedel,
syntetiska flytande bränslen, konstsilke och cellull,
fotografiska artiklar, syntetisk kautschuk (Buna),
konsthartser och syntetisk ammoniak. F:s
tillgångar uppskattades till 6 milliarder mk, antalet
anställda var 250,000 och bruttoförsäljningen
över 3 milliarder mk. Efter Tysklands
sammanbrott 1945 kom ung. hälften av anläggningarna
att ligga i östzonen och hälften i västzonen.
Enl. det allierade kontrollrådets beslut upplöstes
kartellen, och alla dess tillgångar beslagtogos av
ockupationsmakterna. Vissa anläggningar
ned-monterades, framför allt rena krigsindustrier,
andra bortflyttades som skadestånd. I östzonen
torde 40 °/o av all utrustning ha bortförts, resten
drives av ryska bolag, och av deras produktion
uttages mellan 50—90’% som skadestånd. I
västzonen har man reducerat det antal anläggningar,
som skola uttagas som skadestånd. Även sönder-

slagningen av de större enheterna till mindre har
upphört, och reorganisationen är i full gång.
Varumärket I. G. Farben har förbjudits.

Fardag, avflyttningsdag el. viss kalenderdag,
till vilken dels enl. lag (1907 års
nyttjanderätts-lag), dels sedvanemässigt avflyttning från
fastighet plägar förläggas. A r r en d a t o r s f.
är sålunda 14 mars el., om den dagen är söndag,
följ. dag. Vid jordbruksarrende har dock
avträdaren att 14 dagar förut upplåta hälften i
fastighetens hus åt tillträdaren. Avtalsvis kan
bestämmas, att annan dag skall vara f., liksom
ock huruvida uppsägning måste föregå
avflyttningen. I vissa fall (t. ex. då fastigheten sålts)
kan påyrkas avträde å tidigare f. än från början
avtalats, näml. f. närmast efter 6 mån. från
uppsägningen (s. k. ”laga f.”), undantagsvis (vid
avtalsbrott) redan f. närmast efter uppsägningen.
Hyresgästs f. är 1 april el. 1 okt. (om
denna dag är sön- el. helgdag, närmast följ,
söckendag); även i hyresavtal kan annan f.
bestämmas. Senast kl. 12 på f. skall den
avflyttande hyresgästen hålla lägenheten tillgänglig för
den inflyttande. Bostadslägenhet, som
innehåller mer än ett rum, skall till hälften hållas
tillgänglig dagen förut kl. 12 (om den dagen är
sön- el. helgdag, i stället kl. 8 å f.). Mellan
uppsägningen och f. skola regelmässigt minst 3
mån. förflyta; efter denna regel avgöres, vilken
f. som för en hyresgäst blir ”laga f.” — Vid
annan fastighetsinnehavares avflyttning tillämpas,
om frågan gäller jordbruksfastighet, ovannämnda
regler för arrendatorer, samt, beträffande annan
fastighet, reglerna för hyresgäst (så numera i
viss mån även beträffande prästgård, som skall
avträdas efter tjänsteinnehavarens dödsfall).

Fardhem, socken i Gotlands s. härad,
Fard-hems ting, strax n. v. om Hemse; 20,34 km2, 348
inv. (1951). Når med sydspetsen inom
Mäster-myr och har f. ö. skog och smärre slätter. 966
har åker. Kyrkan är en av öns 17 absidkyrkor
med dess äldsta korbyggnad (noo-talets förra
hälft). Tornet från omkr. 1230. Reliefomfattad
portal. F. bildar med Linde och Loj sta ett
pastorat i Visby stift, Södra kontraktet; tillhör
storkommunen Hemse.

Fardume träsk, sjö (4 km2) på n. ö. Gotland;
frivilligt fridlyst av markägarna 1937; rikt
fågelliv.

Farel [-ä’l], Guillaume,
fransk-schweizisk reformator (1489—1565). Han studerade i
Paris och vanns för reformationen.
Förföljelserna mot de franska protestanterna gjorde
honom landsflyktig. I Basel kpm han under
påverkan av Oecolampadius. Efter en disputation
i Bern (1528) fick F. i uppdrag att utsträcka
sin verksamhet till hela v. Schweiz och
genomdrev där flerstädes avskaffandet av den katolska
mässan, i Neuchåtel 1530. I Genève vann lian
stadens råd för reformationen 1535. Det var F.,
som förmådde Calvin, vilken på genomresa
uppehöll sig i staden, att slå sig ned där. Själv
verkade F. därefter i Neuchåtel. ■—• Litt.: Biogr.
av A. Stucki (1942).

Fa’rensbach [-bal^L 1) Jürgen F., baltisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free