Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fantasi - Fantasia - Fantasmagori - Fantasos - Fantast - Fantin-Latour, Théodore - Fantisera - Fantom - Fantomupplevelse - Fanvakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
F antasia—F anvakt
216
Théodore Fantin-Latour: Ett bordshörn, 1872. (Sittande längst t. v. Paul Verlaine och Arthur Rimbaud.)
Louvren, Paris.
om religionen därjämte sugit näring ur
reflexionens fordran på att finna orsaker och ändamål. —
Litt.: F. behandlas i de flesta utförligare
psykologiska och psykiatriska samt estetiska arbeten
och studeras bäst i dessa. Bland
specialframställningar kunna nämnas: Th. Ribot, ”Essai sur
1’imagination créatrice” (1900, senaste uppl.
1926); G. Brandell, ”Fantasien” (1914); B.
Ham-mer, ”Fantasien” (1916); W. Wundt,
”Völker-psychologie”, 4 (3 :e uppl. 1920); O. Holmberg,
"Inbillningens värld”, 1 (1927); B. Gade-
lius, ”Skapande f. och sjuka skalder” (s. å.).
(Mus.) Fantasistycke, improvisation utan
anslutning till fastställda former; under
1500-talet även ett konstmässigt polyfont
instrumentalstycke i fugato. Hos S. Bach även ett
inledningsstycke till en fuga.
Fantasi’a, it. 1) se Fantasi. — 2) En i
Orienten och Medelhavsländerna förekommande
benämning på olika slags fester och nöjen; i
Nordafrika ryttarspel, skenstrid.
Fantasmagori, bländverk, gyckelbild.
Fa’ntasos (lat. Pha’ntasus), en senantik
drömgud.
Fanta’st, verklighetsfrämmande svärmare,
vur-mig människa. — Fantasteri, meningslöst
fantiserande. — F a n t a’s t i s k, överspänd;
sällsam; vidunderlig; fabelaktig; overklig.
Fantin-Latour [fätä-latö’r], Ignace Henri Jean
Théodore, fransk målare (1836—1904). Han
var elev av Courbet m. fl., stod impressionisterna
nära men offrade deras koloristiska sökande för
enkla tonharmonier i känsligt valda, kalla,
dämpade färger. Hans intima porträtt och grupper
intaga en hög plats i det samtida måleriet.
Ryktbar är gruppen ”Hyllning åt Delacroix”
(konstnärer, samlade framför Delacroix’ porträtt,
Louv-re), likaså ”En ateljé i Batignolles” (Manet,
omgiven av en krets konstnärer,
Luxembourgmu-séet) och ”Ett bordshörn” (Verlaine m. fl.). F.
målade el. litograferade fantasier över
Wagner-operor. Företrädd i Göteborgs museum (ett
stilleben), i Köpenhamn (självporträtt m. m.). —
Litt.: Monogr. av L. Bénédite (1902).
Fantisera, hängiva sig åt fantasier, svärma;
yra; uppdikta; musicera efter stundens ingivelse.
Fantom [-Ym], (fr. fantöme),
inbillnings-foster; gyckelbild; spöke; med., avgjutning av
organ eller kroppsdel för undervisning i anatomi.
Fantomupplevelse, benämning på det
fenomen, som uppkommer, när en människa med
amputerat ben el. amputerad arm upplever den
saknade lemmen som verklig. Man brukar anse, att
en f. utlöses av retningar i de nervändar, som
finnas i stumpen till fantombenet el.
fantomarmen, och av den bild, som därifrån
förmedlas till centrala nervsystemet. F. brukar vara
starkast kort tid efter amputationen, men
fantomlemmen visar sedan benägenhet att
skrumpna.
Fanvakt, organiseras då fana skall föras
blottad. F. består av en subalternof ficer som 1 :e och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
