- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
203-204

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falun - Falun—Rättvik—Mora järnväg, Falun—Västerdalarnas järnväg - Falu rundradiostation - Falu rödfärg - Falu yllefabriks ab. - Faluån - Fama - Famagusta - Famatina, Sierra - Familiares - Familistär - Familj - Familjeavdrag - Familjebeskattning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Falun—Rättvik—Mora järnväg—Familjebeskattning

203

hälle. — Till residensstaden F. äro, utöver alla
de direkt med länsstyret sammanhörande organen,
förlagda östra bergmästaredistriktet,
överjägmäs-tarexpeditionen för domänverkets Gävle-Dala
distrikt, fiskeriintendentskontoret för Nedre n.
distriktet, kansliet och ena tingsstället för Falu
domsaga, häradsskrivarkontoret för Falu fögderi,
Falu-Mora försvarsområdesstab och
Dalregementet. F. har därjämte sedan 1895 tullkammare,
sedan 1924 rundradiostation,
folkskollärarinnese-minarium, småskoleseminarium, högre allmänt
samlärov., kommunal flickskola, centralbibi.,
di-striktskontor för Lantbruksförbundets
byggnads-förening, länslasarett, Centralsjukkassan för
Dala-Gävleborg, gas-, vatten- och
elektricitetsverk, varjämte Högbo centralsanatorium är
beläget strax utanför staden. I F. utkommo två
dagliga tidn., Falu-Kuriren och
Dala-Demokraten samt Dala-Tidningen (3 ggr i veckan). —
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1950 134,400 kr och å annan
dyl. fastighet 91,889,900 kr, varav 25,406,700 kr
för svenska aktiebolag; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s. å. för
svenska aktiebolag till 8,412,920 kr och för andra
skattskyldiga till 49,621,330 kr. — Falu Kristine
församling, som nu omfattar hela F. stad, ingår
i Falu Kristine och St. Kopparbergs pastorat i
Västerås stift, Falu kontrakt. — Litt.: K. E.
Forsslund, ”Med Dalälven från källorna till
havet”, 3:5—6 (1936—39); E. Lyberg, ”Ur
gamla papper om F. och Dalarna” (2 bd, 1940
—44); B. Wendel, ”Beskrivning över F. med
omnejd” (1941); K.-G. Hildebrand, ”Falu stads
historia 1611—1687” (1946—47).

Falun—Rättvik—Mora järnväg,
Falun—Västerdalarnas järnväg, se Gävle—Dala järnvägar.

Falu rundradiostation, belägen c:a 15 km
s. s. v. om Falun, har i sitt nuv. skick varit i
bruk sedan 1939. Stationen har en antenneffekt
av 100 kW. — I Falun anlades redan 1924 en
privatbyggd rundradiosändare, en av de första i
Sverige.

Falu rödfärg, en god rödfärg, som tillverkas
av vittrad svavelkis (s. k. rödfärgsmull) från
Falu gruva och består av bränd järnoxid.

Falu yllefabriks ab., Sågmyra, gr. 1916
genom övertagande av den av firman Falu
yllefabrik, A. L. Tidstrand, sedan 1896 bedrivna
rörelsen, äger ullspinneri, ylleväveri, stamp- och
beredningsverk, färgeri, schoddyfabrik,
vaddfabrik och kemisk tvättanstalt i Sågmyra,
Kopparbergs län. Tillv., som till stor del utgöres av
sängfiltar, har ett årsvärde av c:a 8 mill. kr.
Aktiekap. 2,250,000 kr. Omkr. 650 arb. ,

Faluån, tillflöde till sjön Runn, avvattnar ett
flertal sjöar, bl. a. Rogsjön och Varpan, och
flyter nära mynningen genom Falun.
Vattenområde 570 km2.

Fäma, lat., rykte; hos romerska skalder
stundom = ryktets gudinna.

Famagusta [-go’-], stad på Cyperns ö. kust;
17,600 inv. F. var förr en rik och blomstrande
hamnstad men gick tillbaka under turkarnas välde
och lades fullständigt i ruiner av en jordbävning

204

1735. Bäst bibehållen av äldre byggnader är
katedralen Hagios Nikolaos (från 1300-talet), nu
moské, omgiven av ruiner efter ärkebiskopliga
palatset, kungl. slottet och flera kyrkor.
Stadsmurarna vid hamnen äro väl bibehållna. Järnväg
leder till Nicosia.

Famati’na, Sierra, bergskedja i n. v.
Argentina; når med toppen Nevado de F. 6,200 m
ö. h. Rik på silver och koppar.

Familiäres, lat., namn på de tjänare och
hantverkare, som bodde i medeltidens kloster.

Familistär (fr. familistere), ett slags
kooperativt företag vid staden Guise i dep. Aisne,
grundat 1859 av fabrikanten Godin efter förebild av
Fouriers falangstärer. Jfr Aug. Strindberg,
”Utopier i verkligheten” (1885).

Famidj (lat. fami’lia), en varaktig
gemenskap av föräldrar och barn. F. i en el. annan
form — fastare eller lösare — finner man hos
alla folk, på naturfolkens lägsta stadier mer
indi fferent, på något högre med antingen far eller
mor som huvudpersonen. Man talar om p a t r
o-n y m eller ma t ronym f., allteftersom far
eller mor ger namnet, patrilokal eller m
a-t r i 1 o k a 1 f. efter den av parterna, som vid
giftet i sitt hus mottar den andra. Månggifte
(po-lygami) är vanligt, mindre i den formen, att en
kvinna har flera män (polyandri), som man dock
möter i Tibet och annorstädes i Asien, än som
polygyni, en mans förening med flera kvinnor,
något som har gamla anor i Österlandet. S. k.
gruppäktenskap är knappast någon uråldrig
företeelse och torde ej — som man på sina håll trott
— visa, att mänskligheten genomlupit något
stadium av promiskuitet, d. v. s. fritt könsliv utan
verklig familj einstitution. Förhållandena hos
naturfolken göra det troligt, att f. i minst lika hög
grad är en ekonomisk institution (byggd på
arbetsfördelningen mellan könen) som en erotisk.

Inom botaniken och zoologien förstår man med
f. en grupp av släkten, som i vissa väsentliga
karaktärer överensstämma sinsemellan, varför de
anses vara befryndade med varandra och bilda
en från andra grupper av släkten väl avgränsad
systematisk enhet. En f. kan indelas i
underfamiljer och än mindre släktgrupper (”tribus”).
Flera f. bilda tillsammans serier (el. ordningar),
klasser o. s. v.

Familjeavdrag, se Familjebeskattning, Avdrag
och Inkomstskatt.

Familjebeskattning. En skattedifferentiering
efter familjeförhållanden, som var av någon
nämnvärd betydelse, infördes i Sverige först
1919 beträffande den statliga och 1920 beträffande
den kommunala inkomstbeskattningen. De skatt-’
skyldiga erhöllo ortsavdrag, vilka
utformades från synpunkten, att så stort belopp, som
svarade mot de oundgängligen nödvändiga
levnadskostnaderna för den skattskyldige och häns
familj, skulle undandras från beskattningen, enär
denna del av inkomsten ej kunde anses
representera någon skattekraft. Ortsavdraget uppdelades
dels i ett grundavdrag för den
skattskyldige själv, dels i familjeavdrag för hustru
och barn. Genom senare lagändringar ha
barnavdragen avskaffats och ersatts med
barn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free