Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fallskärm - Fallskärmstrupper - Fallstedt, Ingel - Fallström, Daniel - Fallverk - Falmouth - Fals - Falsarium - False Bay - Falsen, ätt - Falsen, 1. Enevold de - Falsen, 2. Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
F allskärmstrupper—F alsen
192
Flygare med påspända fallskärmar (t. v.) och fallskärmshoppare.
göres f. av en 40 m2 stor tygyta av bomull el.
silke, medelst bärlinor fästad vid en flygaren
på-spänd gördel. Fallhastigheten håller sig vid 6
—7 m/sek. Då f:s medförande å flygplan tager
visst utrymme, förpackas skärmdel och linor hårt
i ett särsk. hölje. Vid fallskärmsutsprång löses
höljet upp och skärmen utvecklas. F. säges vara
manuell, om flygaren själv måste utföra visst
handgrepp för att få höljet öppnat, automatisk,
om en till flygplanet fäst utdragningslina utför
höljets öppnande. För att säkerställa
skärmdelens säkra utveckling har denna i toppen oftast
en mindre, fjäder försedd hjälpskärm.
Fallskärmstrupper, se Lufttrupper.
Fallstedt, Ingel, skulptör (1848—99). Han
studerade skulptur vid Konstakademien i
Stockholm, i München och Paris, blev huvudsaki.
porträttskulptör och utförde ett antal byster i
marmor el. terrakotta, behandlade med överlägsen
teknisk bravur och livfullt karakteriserade. Ex.
härpå äro byster av Oskar II, kronprinsessan
(sedermera drottning) Louise av Danmark och flera
konstnärer (G. von Rosen, G. Cederström, A.
Hag-borg) i Nationalmuseum, Konstakademien och
Göteborgs museum. Han utförde även John
Ericssons staty i Göteborg, avtäckt 1899.
Fallström, Carl Daniel, skald (1858—1937).
Han var 1906—09 teateranmälare i Nya Dagligt
Allehanda och 1909—32 i Stockholms-Tidningen.
Han utg. bl. a. diktsamlingarna ”1 vinterqväll”
(1887), ”Chrysanthemum” (1890), ”Vildrosor”
(1892), de historiska diktcyklarna ”Gustaf II
Adolf” (1894) och ”Ur Gustaf Vasas saga”
(1896), ”Valda dikter” (1899), ”1 gyllenrödt”
(1902), ”Gyllene liljor” (1903—04), ”Hvita
syrener” (1905), ”Blåeld” (1907), ”Stockholm och
skärgården” (1908), ”Svalor” (1909), ”Fontänen
sjunger” (1912), ”Havet” (1917),
”Kärleksdikter” (1923) och ”Oktober” (1928). På prosa utgav
F. ”Novelletter” (1880),
”Man och hustru emellan”
(1902) och ”Svarta hjärtan
och röda” (1903); för
teatern skrev han bl. a.
prover-bet ”En förmiddagsvisit”
(uppfört 1886). — ’ F.
åtnjöt på sin tid stor
popularitet för sin lyriks
friskhet och entusiasm.
Fallverk, se Hejare.
Falmouth [fäümaj)], stad
i eng. grevsk. Cornwall, vid
floden Fals estuarium;
15,000 inv. Är en av
Englands bästa hamnar. Dockor
och skeppsvarv. Havsbad;
segelsportcentrum.
Fals, förbindning på bleck
el. annan plåt m. m. genom
kanternas omböjning, så att
de gripa in i varandra, samt
därpå följ ande hopslagning
el. tilltryckning. F. utföras
enkla, a el. dubbla b och c,
liggande el. stående.
Falsför
bindningar användas vid taktäckning med plåt
samt vid tillverkning av bleckvaror, rör och
behållare, som ej skola uthärda vätske- el. gastryck.
Falsarium, lat., förfalskning; förfalskat
dokument.
False Bay [fals beij, stor bukt vid Afrikas
sydspets, i v. begränsad av Goda Hoppsudden.
Falsen, norsk ätt.
— Litt.: C. Falsen,
”Slegten F.” (1915).
1) E n e v o 1 d
d e F.,
ämbetsman, skriftställare
(1755—1808). Han blev 1789 lagman i
Stegen och 1802 justitiarius i stiftsoverretten i Oslo.
1807—08 var han under kriget mot England och
Sverige medlem av den provisoriska
regerings-kommissionen. — Som skald intager F. en
framstående plats i sin tids dansk-norska litteratur.
Han var en av ledarna för Det dramatiske
sel-skab i Oslo, översatte och bearbetade
teaterpjäser samt författade själv sådana (t. ex.
lustspelet ”Dragedukken”, 1797). 1808 utgav han
den eldigt patriotiska tidningen Budstikken.
2) Christian Magnus F., den föreg:s son,
statsman (1782—-1830). Han blev 1807
höjeste-retsadvokat i Köpenhamn men återvände s. å.
till Norge. 1814 utarbetade F., tills, m. prins
Kristian Fredriks privatsekreterare J. G. Adler,
ett utkast till norsk grundlag, vilket togs till
utgångspunkt vid Eidsvollförsamlingens
rådplägningar. I denna församling var F. jämte Georg
Sverdrup majoritetens ledare samt arbetade
energiskt på att trygga Norges självständighet utan
förening med Sverige. Efter konventionen i Moss
(14 aug. 1814) lät F. utnämna sig till amtman i
Nordre Bergenhus amt. Han tillhörde flera
storting, bl. a. 1921, då han visade sig mycket
förändrad till sina tänkesätt. Sedan han 1819
Fals.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
