Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falköping - Falköping (kontrakt) - Falköping-Ranten - Falköpings revir - Falköpings östra landskommun - Falköping—Uddagårdens järnväg - Fall - Fall, Leo - Falla (falla av) - Falla, Manuel de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
F alköping—F alla
186
som öppnade en direkt förbindelse med
Halmstad. Industrien, som 1949 räknade 52 företag
med tills. 1,329 arb., är främst utvecklad inom
textilindustrien, särsk. trikåbranschen (bl. a. ab.
Karl G. Ottosson och S. Svaréns trikåfabriks ab.,
2 hattfabriker, J. A. Forss’ ab. och ab. Rantens
hattfabrik samt ab. Haglunds och söners
rullgardins fabrik), men är också ganska välutvecklad
i fråga om snickeriindustrien, där
likkisttillverk-ning dominerar (Bröderna Wahl ab.). F:s handel
är livlig tack vare det betydande bussnät, som
utbyggts från F. och nu räknar c:a 15 linjer. — F.
bestod länge av två helt skilda stadsdelar, Gamla
staden och det blott till hälften inom stadsområdet
belägna järnvägssamhället Ranten med
Mösse-bergsområdet, vilkas centra, Stortorget och dåv.
F.-Rantens station (nuv. F. centralstation), äro
belägna på nära 2 km avstånd från varandra.
Stadsdelarna äro dock numera helt sammanvuxna,
även om stora planteringar, främst
Planterings-förbundets park med den märkliga gånggriften
Kyrkerör, och enstaka obebyggda områden ännu
ange bebyggelseuppdelningen. Stadens huvudgata,
S:t Olofsgatan (”Rantavägen”), förbinder och
genomkorsar de båda huvuddelarna.
Samrealsko-lan och Stora hotellet äro belägna täml. i
centrum invid Stadsparken, men eljest är även det
ekonomiska livet koncentrerat huvudsaki. till
Gamla staden, som utöver den åt S:t Olof
helgade kyrkan från noo-talet, rådhuset (1911),
länslasarettet (1895) och epidemisjukhuset (1925)
även inrymmer huvuddelen av industrien.
Stortorget prydes sedan 1931 av en brunn, ritad av Ivar
Tengbom och med en skulptur av Ansgar
Almqvist (”Venus uppstiger ur badet”).
Rantenområ-det delas av bangården i det eg. Ranten och
Mössebergsområdet; invid det senare ligger
omedelbart utanför stadsgränsen Mössebergs
vatten-kuranstalt. — F., som kommer att läggas under
landsrätt, är kansliort för Vartofta och
Frökinds domsaga, och i F. finnas även Falköpings
fögderis häradsskrivarkontor, länslasarett,
sam-realskola med kommunalt gymnasium samt
kommunala gas- och vattenverk. I F. utkommer länets
enda dagliga tidning, Skaraborgaren, samt
Falköpings Tidning (3 ggr i veckan).
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1950 1,553,400 kr, å annan fastighet
50,196,900 kr, varav 4,796,800 för svenska ab.;
den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s. å. för svenska ab. till 1,586,190
och för andra skattskyldiga till 30,363,520 kr. F.
ingår i Falköpings stads- och landsförsamlingars,
Torbj örntorps, Friggeråkers och Luttra pastorat
i Falköpings kontrakt, Skara stift. — Litt.: B.
V:son Lundqvist & H. Wagnér, ”F. genom
tiderna” (4 bd, 1940—46).
Falköping, kontrakt i Skara stift; omfattar 7
pastorat: Falköpings stads- och
landsförsamlingar, Torbj örn torp, Friggeråker och Luttra;
Kinneved och Vårkumla; Börstig, Kärråkra och
Brismene; Grolanda och Jäla; Gudhem, Östra
Tunhem och Ugglum; Stenstorp, Brunnhem,
Södra Kyrketorp, Segerstad, Valtorp och
Håkan-torp; Dala, Borgunda och Högstena.
Falköping-Ranten, se Falköping.
Falköpings revir, adress Falköping, tillhör
Västra distriktet och omfattar av Skaraborgs län
Vilske, Frökinds och Kåkinds samt delar av
Laske, Barne, Gudhems, Vartofta och Vadsbo
härader samt av Älvsborgs län Redvigs och del
av Äs härad.
Falköpings östra landskommun, kommun i
Vartofta härad, i Västergötland, Skaraborgs län,
närmast ö. om Falköping; 9,41 km2, 140 inv.
(1951). F. är skoglös slätt. 630 har åker.
Egendomar : Agnestad och Viken. Förs, begagnar
stadens kyrka. F. är församling (Falköpings
landsförs am 1 i n g) i Falköpings stads- och
landsförsamlingars, Torbjörntorps, Friggeråkers
och Luttra pastorat i Skara stift, Falköpings
kontrakt, tillhör storkommunen Vartofta.
Falköping—Uddagårdens järnväg, F. U. J.,
längd 5 km, spårvidd 0,891 m, byggdes 1882—83
som hästbana men trafikeras från 1887 med
ångkraft; endast godstrafik (kalktransporter)
förekommer.
Fall. 1) (Fys.) Se Fallrörelse. — 2) (Sjöv.)
Tåg el. taljor, med vilka rår och segel samt
flaggor hissas el. nedfiras. Med en masts f. förstås
mastens lutning (i regel akteröver). — 3)
(Skogsh.’) Se Hy g ge. — 4) (Sportv.) Se
Brottning.
Fall, Leo, österrikisk operettkompositör (1873
—I925)i en tid kapellmästare i bl. a. Berlin,
sedan bosatt i Wien. Av F:s operetter äro
”Dollarprinsessan” (1907), ”Frånskilda frun” (1908),
”Stambuls ros” (1916), ”Kejsarinnan Maria
Teresia” (s. å.) och ”Mme Pompadour” (1922) mest
kända.
Falla. Ett fartyg säges falla el. falla av,
när dess förskepp avlägsnas från vindens riktning.
Falla [fa’lja], Manuel de, spansk tonsättare
(1876—1946). Efter att i Madrid ha vunnit pris
som nationell operakompositör reste han 1907 till
Paris, där han trädde
i förbindelse med
De-bussy, Ravel och
Dukas; 1914 återvände
han till Madrid och
intog där snart en
ledande ställning bland
de nationella
kompositörerna på folklig
grund. Från 1922 var
F. bosatt i Granada.
F:s första opera, ”La
vida breve” (1905),
gavs f. ggn i Nizza
1913 (i Paris 1914).
Den för F. i allm.
karakteristiska spanska, särskilt andalusiska
folktonen anslås, mer el. mindre stiliserad, i 7
”Can-ciones populäres espanolas” för en röst och piano,
”Pièces espagnoles” för piano och baletten ”El
sombrero de tres picos” (”Den trekantiga
hatten”, efter Alarcöns berättelse; i sin slutgiltiga
avfattning uppf. i London 1919. En med det
nationella grunddraget förenad impressionistisk
klangkolorit är särskilt framträdande i den
sym
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
