Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fakir - Fakse - Faksekalk - Faksimile - Fakta - Faktion - Faktis - Faktisk - Faktitiv - Faktor - Faktoranalys - Faktori - Faktorihjälpen - Faktotum - Faktum - Faktur - Faktura
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Fakse—F aktura
160
ligiös sekt. Ordet nyttjas emellertid — i grund
och botten alldeles oriktigt — som en allmän
beteckning för tiggare och asketer, tillhörande
olika hinduiska sekter, och även för att
beteckna indiska jonglörer, akrobater, trollkonstnärer
o. s. v. — Jfr R. Schmidt, ”Fakire und
Fakir-tum” (1908).
Fakse, industrisamhälle på s. Själland, 5 km
innanför Fakse bug t, en vik av Östersjön
mellan halvön Stevns och Möen; 2,000 inv. F.,
som är ett stadsliknande samhälle, har Danmarks
största kalkstensbrott. F :s hamnort är Fakse
ladeplads (c:a 1,700 inv.) med havsbad.
Faksekalk, en till danien hörande kalksten,
bildad som ett korallrev i den finkornigare
kok-kolitkalken; rik på fossil. F. förekommer vid
Fakse i Sydsjälland och Limhamn i Skåne.
Faksi’mile [även -simi’1] (av lat. fac si’mile,
gör lika!), i minsta detalj trogen avbildning av
skrift, teckning, tryck o. dyl. — Verb’.
Faksimil é r a.
Fakta, plur. av faktum (se d. o.).
Faktiön (lat. faGtio), parti; upprorsparti.
Fa’ktis, en gummiliknande massa, som
erhål-les genom upphettning av linolja och svavel;
användes som tillsatsämne till kautschuk.
Fa’ktisk, se Faktum.
Faktitiv [el. fa’k-], se Kausativ.
Fa’ktor (lat. fa’ctor), teknisk ledare av ett
tryckeri; verkmästare, arbetsledare,
brädgårds-förman; förr även om kommissionärer,
fabriksledare, vissa finansämbetsmän (jfr nedan 1);
viktig beståndsdel, medverkande omständighet.
1) En i Sverige åtm. sedan 1600-talet (i
utlandet långt tidigare) använd beteckning för en
stor köpmans ombud på en främmande
handelsplats. Också en furste kunde anställa en sådan
kommissionär för att sköta hans privataffärer
på någon viktig ort. En stat kunde göra
detsamma och därmed grundlägga en
handelsrepre-sentation, i viss mån motsv. senare tiders
konsulatväsen, i främmande land. Redan före mitten
av 1600-talet ägde sålunda Sverige
”kommer-siefaktorer” i Amsterdam, Danzig, Moskva,
Nov-gorod och Pskov. Dessa voro samtidigt
”korrespondenter”, som hade att inberätta vad som
kunde äga intresse för svensk handel. Om en
f. befordrades till ”kommissarie”, underströks
den mot diplomatien vettande delen av hans
uppgift.
2) Inom matematiken en storhet, som i ett
algebraiskt uttryck är multiplicerad med en
annan storhet. Så är t. ex. 7 faktor till talet
42 och a faktor till uttrycket
3) Inom ärftlighetsforskningen, se Ärftlighet.
Fa’ktoranalys. 1) En gren inom psykologien,
som söker reducera fram de olika faktorer, som
betinga intelligensen, och genom att uppbygga
särskilda testskalor bli i stånd att med
ma-tematisk-statistiska metoder påvisa olika arter
av begåvning. — Banbrytare för det
faktorpsykologiska betraktelsesättet var den engelske
psykologen C. Spearman, vilken med hjälp av
tetrad-analys noga bearbetade sitt intelligenstestmaterial.
Därvid ansåg han sig kunna fastslå, att
intelli
gensen är uppbyggd av en allmän g-(general-)
faktor och en mängd speciella s- (specifika)
faktorer, av vilka någon medverkar vid varje slag
av intelligensprestation. Denna s. k. t v å f
ak-t o r t e o r i har med förfinade
matematisk-sta-tistiska metoder (multipel f.) kritiskt prövats
av den svensk-födde amerikanen L. L. Thurstone,
vilken icke ansett sig kunna verifiera Spearmans
resultat utan hävdar, att intelligensen är uppbyggd
av en mängd gruppfaktorer, olika för
skilda förmågor, ss. språklig, matematisk,
analytisk o. s. v. I den stora debatten kring dessa båda
teorier ha särsk. de båda engelska forskarna C.
Burt och G. H. Thomson, fastän med något olika
motivering, intagit en förmedlande ståndpunkt
genom att påvisa, att åtskilliga faktorer till
sådan grad överensstämma, att det finns skäl
för antagandet, att de ha en gemensam bakgrund,
närmast av samma karaktär som Spearmans
g-faktor. F. har varit av stort värde för
intelligensforskningens teori och
intelligensmätningens praxis därigenom, att den skapat
möjligheter för undersökning, i vad mån ett test
prövar allmänintelligensen el. mera speciella
be-gåvningsfaktorer. — Burt o. a. forskare ha även
försökt tillämpa de faktoranalytiska metoderna
på karakterologiska test, men med ganska liten
framgång. — Litt.: J. Elmgren, ”Den multipla
f. och begåvningsstudiet” (i ”Norsk pedag. årsb.”,
1942—43), ”Den psykologiska f.” (i Tidskr. för
psykologi och pedagogik, 1946); G. Ekman,
”Några faktorpsykologiska reflexioner” (i
”Stu-dia psychologica et paedagogica”, 1, s. å.),
”Re-liabilitet och konstans” (1947); U. Kragh.
”Faktorbegreppets psykologiska innebörd” (i
”Studia psychologica et paedagogica”, 2, 1948);
A. Nyman, ”Nya vägar inom psykologien” (g:e
uppl. 1951).
2) Ärftl. Faktorsanalys, genanalys,
påvisande av enskilda arvsanlag (faktorer el.
gener) och deras verkningar.
Faktori (jfr Faktor), större filialaffär med
varunederlag, i synnerhet europeisk firmas
handelskontor på utomeuropeisk ort; handelskoloni;
fabrik el. verkstad (särskilt för gevär och annan
krigsmateriel).
Faktorihjälpen, se Grundskatter.
Faktötum (lat. fac tö tum, gör allt!), allt i
allom, ”högra hand”, oumbärlig hjälpreda.
Fa’ktum (lat. fa’ctum), plur. fakta, något,
som (bevisligen) skett; ådagalagt
sakförhållande. — Fa’ktisk, verklig; saklig; reell.
Faktur (fr. facture, av lat. fa’cere, göra),
tekniken, utföringssättet av ett konstverk; ett
musikverks sammansättning och inre byggnad.
Faktura, räkning, som vid försäljning
tillställes köparen och anger, vad denne har att betala
samt varans art, kvantitet, beteckning,
enhets-pris o. s. v. samt vanl. även övriga
konditioner, ss. transporträtt och betalningsvillkor. —
Konsignationsfaktura, p r o
formafaktura, översändes till kommissionären vid
konsignationer för att underrätta honom om
priserna men medför ingen debitering. — Ang.
konsulatfaktura se d. o. —
Faktura
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
