Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fahlcrantz, 5. Gustaf - Fahlcrantz, 6. Axel - Fahlcrantz, 7. Carl Johan - Fahlman, Erik - Fahlman, Louise - Fahlström, 1. Alma - Fahlström, 2. Johan - Fahnehielm, ätt - Fahnehielm, 1. Per Georg - Fahnehielm, 2. Anton Ludvig - Fahnehielm, 3. Otto - Fahrende Leute - Fahrenheit, Gabriel Daniel - F. A. I. - Falaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
F ahlman—F aiaker
152
elementets användande och ställning inom
civilprocessen i skilda länder” (1922).
6) Axel Erik Valerius F., son till F. 3),
målare (1851—1925). Han var elev vid
Konstakademien och av P. D. Holm, målade från 1881
landskap, till en början kraftigt hållna, sedermera
mestadels lyriska stämningar av skymning, natt,
månsken, sovande sjöar och vidsträckta horisonter.
I sina senaste arbeten sökte han företrädesvis
atmosfärisk verkan, uttryckt i brett, dekorativt
förenklat behandlingssätt.
7) Carl Johan Theofron F., son till
F. 4) skådespelare, bokförläggare (f. 1892 23/4).
F. ägnade sig först åt bokhandelsverksamhet.
Han var 1919—21 och 1925—27 knuten till
Dramatiska teatern och spelade 1921—25 på Svenska
teatern i Helsingfors. Bland F :s roller må
nämnas Romeo i ”Romeo och Julia”, Gunnar Hede
i ”En herrgårdssägen” och Bengt i ”Herr Bengts
hustru”. Efter teateråren övergick F. till
bok-förläggarverksamhet och var 1925—39
föreståndare för Fahlcrantz & co :s bokförlag, i vilket
han fortfarande kvarstår som medarbetare.
Fahlman, Erik, pseud. för förf. Sigurd
Dahlbäck.
Fahlman, Johanna Lovisa (Louise), f.
Jen-sen, skådespelerska (1856—1918). Hon debuterade
på Nya teatern 1878, var anställd där 1878—79
och 1881—87, vid Stora teatern i Göteborg 1879
-—81, Dramatiska teatern 1887—1901 och Svenska
(f. d. Nya) teatern från 1901. Bland F :s roller
märkas Messalina i ”Arria och Messalina”,
Paulina i ”En vintersaga”, drottningen i ”Hamlet”,
Magda i ”Hemmet”, Cyprienne i ”Vi skiljas”,
Adelaide i ”Johan Ulfstjerna”, Herodias i
”Johannes”, Lona Hessel i ”Samhällets pelare”
och mrs Warren i ”Mrs Warrens yrke”. Bäst
var F. i det borgerliga skådespelet och komedien,
men även i det stora dramat vann hon med sitt
starka temperament, sin fantasi och sina sköna
uttrycksmedel vackra segrar.
Fahlström. 1) Alma Isabella F., f. Bosse
norsk skådespelerska (1863—1946), syster till
Harriet Bosse. Hon var 1879—95 anställd vid
Kristiania teater, ledde därefter tills, m. sin man
olika teatrar i Oslo och gjorde sig känd främst
som skicklig instruktris samt teateradministrativ
talang. Hennes fält som skådespelerska var det
komiska: Holbergs Pernillor, Mette i ”Kärlek
utan strumpor”, Ane i ”Geografi och kärlek”
m. fl. roller.
2) Johan Peter Broust F., den för eg :s make,
skådespelare och teaterledare (1867—1938). F.
debuterade 1887 på Kristiania teater, slog efter
några motiga år plötsligt igenom och stannade
där till 1897. Hans giftermål 1889 med F. 1)
fick stor betydelse för hans utveckling, och tills,
m. henne ledde han 1897—99 Centralteatret, 1903
—11 Fahlströms teater och därjämte några år
från 1906 Folkteatret, alla i Oslo. F. ledde 1915
och 1916 friluftsspelen vid Frogner och ägnade
sig f. ö. åt turnéer. Han var 1899—1903 anställd
vid Nationalteatret. Bland F :s roller märkas
Cy-rano de Bergerac, Osvald i ”Gengångare”, Skule
i ”Kungsämnena”, Krogstad i ”Ett dockhem”,
Eystein i ”Sigurd Jorsalfar”, Herodes i
”Salo-me”, Shylock i ”Köpmannen i Venedig” och
Fal-staff i ”Muntra fruarna”. Lyrisk värme, manlig
kraft, humor och träffsäker
karakteriseringsför-måga kännetecknade F :s konst.
Fahnehielm, ätt härstammande från kaptenen
Peder Jönsson Kempe, adlad 1647 med namnet F.
Dennes sonsons son var F.i).
1) Per Georg F., ämbetsman (1735—1816).
Han blev kammarrevisionsråd 1781,
kammarrättsråd 1798 och v. president i Kammarrätten 1809.
Under kriget med Ryssland 1788—90 ledde F.
krigskommissariatet. Härvid lät han för att
stärka fältkassan utgiva anvisningar på denna, vilka,
försedda med F :s kontrasignerade
namnteckning (därav namnet ”f a h n e h i e 1 m a r e”),
förklarades gångbara som riksgäldssedlar. De
utsläpptes i 12 valörer upp till 2 rdr sp. Vid
fredsslutet befanns en summa av 1,307,460 rdr
vara utelöpande på detta sätt. Beslut om
indragning och inlösen av F :s ”sedlar” fattades av
stats- och krigskostnadsdeputationen vid 1792 års
riksdag. F :s kreditsystem beräknades ha tillfört
statskassan ett belopp på 170,000 rdr i ren vinst,
beroende på mängden av förkomna sedlar.
2) Anton Ludvig, F., den föreg :s son,
ingenjör (1807—75). Han blev 1837 löjtnant och
1854 major vid flottans mekaniska kår, uppfann
sj älvantändande minor, dykardräkter av
kautschuk m. m. samt var föregångsman inom
landet beträffande den elektriska strömmens
galva-niska användning. F. konstruerade (1846) jämte
majoren von Heland den första svenska elektriska
telegrafapparaten. Som intendent över elektriska
telegrafverket i n. distriktet anlade han en mängd
telegraflinjer inom landet. Han förestod även
arbetet på svenska sidan vid nedläggandet av
un-dervattenstelegrafkabeln mellan Skåne och
Själland (1854).
3) Bernhard Otto, F., den föreg :s son,
ingenjör (1846—1911), utexaminerades från dåv.
Teknologiska institutet 1868 och verkade sedan
1874 i Stockholm som konsulterande ingenjör och
innehavare av en entreprenörfirma inom
rörled-ningsfacket. F. var en av banbrytarna för den
svenska cementindustrien. Hans på sin tid bekanta
uppfinning, Fahnehjelmska ljuset,
bestod av en glödkropp av krita i en vattengaslåga.
Fahrende Leute [fä’rønda låTta], ty., ”farande
folk”, under medeltiden kringresande band av
spelmän, gycklare, sångare o. dyl.
Fährenheit [-hait], Gabriel Daniel,
fysiker av tysk börd (1686—1736), f. i Danzig.
Han levde mest i Holland och England. F.
förbättrade termometern genom att använda
kvicksilver i st. f. sprit och införde en ny
termometerskala (se Termometer).
F. A. I., förk. för Fédération aéronautique
Internationale, Internationella luftfartsförbundet.
Fäiäker, ett sagofolk, vilket enl. Homeros,
urspr. bodde i Hypereia (upplandet) men
utvandrade till ön Scheria. Hos deras konung Alkinoos
rönte Odysseus välvilligt mottagande och stöd,
sedan han, skeppsbruten och i fullkomligt
utblot-tat tillstånd, av Alkinoos’ dotter Nausikaa anträf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
