Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Evviva - Ex - ex. - Exacerbation - Ex actis - Exakt - Exaltados - Exaltation - Examen - Examensbetyg - Examensnämnd - Examensvittne - Examen till rättegångsverken (hovrättsexamen) - Examinand - Examinera - Ex analogia - Exantem - Exaration - Exark - Exarkat - Exartikulation - Ex auditorio - exc. - Ex cathedra (Petri) - Excedent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Evviva—Excedent
80
Evvi’va, it. (lat. vwat), leve!
Ex, grek, och lat., av, ur, från. — Framför
titlar betyder ex- före detta, t. ex. exkonung.
ex., förk. för exempel och exemplar.
Exacerbatiön, övervägande stegring av en
sj ukdoms symtom.
Ex actis (lat.), förk. e. a., ur handlingarna;
om protokollsutdrag o. dyl.
Exa’kt (lat. exa’ctus), noggrann; fullkomligt
överensstämmande (med verkligheten). —
Exakta vetenskaper kallas matematiken
och på denna grundade vetenskaper, särsk.
mekanik, astronomi och fysik. — Subst.: E x a k t
i-t y d (fr. exactitude), exakthet, noggrannhet.
Exalta’dos [-Öås] sp., ”exalterade”, från 1820
en tid framåt använt namn på sp. radikala
partiet ; motsats: moder a’d o s.
Exaltatiön (lat. exaltätioj, överspändhet,
hänförelse. — E x a 11 è r a, hänföra, göra
överspänd.
Examen (plur. exämina), lat., prövning,
förhör. E förekommer vid svenska offentliga
läroanstalter såväl vid inträde i dem (inträdes-e.)
som efter avslutande av den föreskrivna
lärokursen (avgångs-e.), varvid e.-betyg utfärdas
över måttet av inhämtade insikter. Prövningen
omfattar ofta både muntliga och skriftliga förhör
(t. ex. real-e., student-e.). Vid svenska univ. och
högsk. förekommer numera icke e. i ovannämnda
betydelse av förhör; detta har den, som till
vederbörande fakultet inlagt ansökan om e., förut
undergått vid de inför ämneslärarna (vanl.
professorer) förrättade ”tentamina”, och själva e.
(inom teol. fakulteten teol.-fil.-e. [avlägges inom
fil. fakulteten som en förberedelse för den teol.
utbildningen], teol. kand.- och teol. lic.-e.; inom
jur. fakulteten jur. kand.-, jur. lic.- samt
stats-vetenskaplig-jur.-e.; inom med. fakulteten med.
kand.- och med. lic.-e.; inom fil. fakulteten fil.
kand.-, fil. ämbets-, statsvetenskaplig-fil.- och
fil. lic.-e.) har ”avlagts i och med
vederbörande fakultets godkännande av tentamentsbetygen.
Av de förberedande el. preliminära
univ.-e. återstår numera endast teol.-fil.-e.. — E.
rigorosum (rigidum) (lat., eg. sträng e.), ett av
de prov, som förr jämte e. theolo’gicum, e. stili
pro exercitio och e. stili pro gradu måste
avläggas för magistergraden. E. artium,
studentexamen i Danmark och Norge. — E. benämnes även
de vid vissa läroanstalter vid läsårets slut
anordnade offentliga avslutningarna med förhör.
Examensbetyg, se Betyg.
Examensnämnd, nämnd, inför vilken den
muntliga prövningen för studentexamen av
lärjungar från enskild undervisning (s. k.
privatis-ter) äger rum.
Examensvittne, person, som särskilt
tillkallats att närvara vid en examen. Vid
studentexamen utses två e. av eforus och ett av
lokalstyrelse. Vid realexamen fungera lokalstyrelsens
medl. som e.
Examen till rättegångsverken, i dagligt tal
kallad hovrättsexamen, en 1749 och 1750
införd examen inom jur. fakulteten vid de
svenska univ. E. var den ordinära ämbetsexamen
för blivande jurister i statens tjänst. Den
avskaffades 1904, då den nya jur. kand.-examen
trädde i dess ställe, men fick avläggas t. o. m.
1909.
Examina’nd (lat. examina’ndus), person, som
undergår el. skall undergå examen.
Examinera (lat. examinäre), förhöra, anställa
examen med; undersöka naturföremål (för att
bestämma dess art). — Examinätor, person,
som anställer examen. — Examinatörium,
vid. univ. o. s. v. anställt förhör på förut given
f ö r eläsningskur s.
Ex analo’gia, lat., genom analogi.
Exantém, utslag, sammanfattande benämning
på hudförändringar i form av fläckar, utbredda
över större delen av hudytan. E. av
karakteristiskt utseende åtföljer en rad
infektionssjukdomar.
Exaratiön (av lat. ex, ur, och aräre, plöja),
glaciärisens eroderande verkan.
Exa’rk (grek. e’xarchos, anförare) var under
romerska kejsartiden först en officerstitel; i
Östrom och Bysans närmast metropolitens titel
som patriarkens vikarie; även inspektorn över
klosterdisciplinen i Konstantinopel; politiskt från
6:e årh. kejsarens vikarie, särsk. i Ravenna. E.
är numera titeln på den bulgariska kyrkans
främste man.
Exarkät, en exarks förvaltningsområde (jfr
Exark), särskilt de bysantinska besittningar,
som återstodo i Italien efter langobardernas
erövring 568 och voro organiserade under exarken
i Ravenna. Detta e. omfattade mot slutet av
500-talet Istrien, Venedig och det egentliga
exarka-tet, d. v. s. landet kring Ravenna, samt Kalabrien,
Pentapolis, Neapel, Rom med område och
Ligu-rien. E. minskades undan för undan genom
lango-bardiska erövringar. 751 erövrade
langobarder-na Ravenna och gjorde därvid slut på detta e.
Exartikulatiön (av lat. ex, från, och arti’culus,
led), en form av amputation av en extremitet el.
en del därav, varvid man som slutmoment icke
genomsågar benpiporna utan genomgår en ledgång.
Ex auditörio, lat., ur åhörarekretsen;
opponera e. vid doktorsdisputation, se Disputation.
exc., förk. för excellens och för excudit.
Ex ca’thedra (Petri), lat, ”från
lärostolen”, ”från Petri stol”. Enl. den på
Vatikankon-siliet 18 juli 1870 utfärdade konstitutionen
”Pastor æternus” äger påven, då han talar ”ex
cathedra” — d. v. s. under utövning av sitt värv
som alla kristnas herde och lärare fastställer en
lära rörande tron eller sedelivet som bindande
för hela kyrkan —, den ofelbarhet, varmed
Frälsaren ville, att kyrkan i fråga om tros- och
sedelärans bestämmande skulle vara utrustad.
Excede’nt (av lat. excèdere, överskrida), en
inom återförsäkringen hävdvunnen beteckning för
den del av ansvarigheten på grund av viss
försäkring, som försäkringsgivaren icke håller på
egen risk. Anser sig t. ex. ett
brandförsäkringsbolag icke böra hålla mer än 30,000 kr. av
ansvarigheten å hus av viss beskaffenhet, skaffar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
