Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ewald, Peter Paul - Ewald, Richard - Evalvera - Evander - Evangeliebok (evangeliarium el. evangelistarium) - Evangelieharmoni - Evangelier - Evangeliesida - Evangelii Härold - Evangelisation - Evangelisk - Evangeliska alliansen - Evangeliska brödraförsamlingen (Evangeliska brödrakyrkan, Den förnyade brödrauniteten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65 Ewald—Evangeliska brödraförsamlingen 66
Ewald [è’valt], Peter Paul, tysk fysiker
(f. 1888), prof, i Stuttgart 1922. E. har bl. a.
på basis av den klassiska elektromagnetiska
ljusteorien behandlat röntgenstrålarnas inter ferens
och funnit en exaktare matematisk relation
härför än den s. k. Braggska. E. har bl. a.
utgivit ”Kristalle und Röntgenstrahlen” (1923) och
”Aufbau der festen Materie und seine
Erfor-schung durch Röntgenstrahlen” (1927).
Ewald [è’valt], Richard Julius, tysk
fysiolog (1855—1921), prof, i Strassburg 1886.
Genom noggranna undersökningar över innerörat
bidrog han i hög grad att klargöra dettas
förrättningar. I sin teori för
hörselförnimmelserna (1899) undvek E. skickligt flera av de
svårigheter, som möta Helmholtz’ resonatorteori.
Evalvéra (fr. évaluer), uppskatta, beräkna i
pengar; omräkna en mynt-, mått-, mål- el.
viktsort till en annan sort.
Eva’nder, rom. myt., se Euander.
Evangeliebok (evangeliärium el. e v a
n-gelistärium), bok, som innehåller de delar
av de fyra evangelierna, vilka skola föreläsas
vid den offentliga kristna gudstjänsten. Motsv.
samling av stycken ur bibelns övriga innehåll
kallas epistolarium. Stundom
sammanfattas, t. ex. i Sverige, bägge delarna (jämte
bönen före episteln och bönen efter texterna samt
passionshistorien) under namnet e. Genom k. f.
1860 fick svenska kyrkan två år g. nya
prediko-texter. Urvalet av de nya texterna och
språkformen i bönerna reviderades genom k. f. 1921.
I den nu brukade e., som stadfästes 1942, ha
införts anvisningar om ingångs- och
gradualpsal-mer samt, vid högtidsdagarna, introitus och
hög-tidsbön. Den innehåller även en liten bönbok,
Luthers lilla katekes och utdrag ur den svenska
kyrkohandboken. — Litt.: E. Rodhe, ”Svenskt
gudstjänstliv” (1923).
Evangélieharmoni, samarbetning av de fyra
evangeliernas berättelser till en skildring. Den
äldsta är Tatianus’ arbete på syriska,
”Diatessa-ron” (från senare hälften av 2:a årh.). En
modern sammanställning av evangeliernas
parallelltexter kallas s y n o p s.
Evangelier, se Evangelium.
Evangèliesida, norra sidan av altaret, varifrån
evangeliet läses.
Evangélii Härold, veckotidning, gr. 1916,
organ för pingströrelsen.
Evangelisation. Ordet brukas numera i två
bemärkelser: 1) Spridande av kunskap om
evangelisk tro och sed i icke evangeliska länder. —
2) Religiöst väckelsearbete inom relativt
avkristnade folkgrupper, i synnerhet i större städer.
Wesley (d. 1791) och metodismen togo
initiativet. Ch. Finney (d. 1875) och D. L. Moody
(1837-—99) äro berömda amerikanska
efterföljare.
Evangelisk, överensstämmande med
evangelium, en i lära och fromhetstyp märkbar
betoning av evangeliets frälsningslöften i mots. till
en mera ”lagisk” inställning. E. är även
beteckning för de genom reformationen från Rom av-
NF VII - 3
söndrade delarna av kyrkan (”de evangeliska”,
d. v. s. de luterska och reformerta kyrkorna).
Evangeliska alliansen (eng. Evangelical
Al-liance), en 1846 i London bildad organisation till
protestantismens värn mot inre splittring och
yttre faror. Undanskjutande konfessionella
sär-meningarna ville man ena protestantiska kristna
från skilda länder och samfund kring ett fåtal
som fundamentala ansedda trossatser. Bakom
denna enhetssträvan låg ett särskilt i England
kännbart behov av praktiskt samarbete till
katolicismens och indifferentismens avvärjande.
Största betydelsen har E. haft där och i U.S.A.
Genom sitt energiska hävdande av
religionsfriheten och sin årliga internationella ”bönvecka”
har E. även i flera andra länder banat väg för
den engelska dissentervärldens fromhets- och
toleransideal. Den första svenska
alliansföreningen bildades 1852 i Hälsingborg. 1853 tillkom
E:s svenska centralavdelning i Stockholm, vars
baptistiskt sinnade medl. 1856 bildade Stockholms
missionsförening, medan en annan grupp med C.
O. Rosenius i spetsen s. å. grundade Evangeliska
fosterlandsstiftelsen (se d. o.). — Litt: E.
New-man, ”E.” (193 7).
Evangeliska brödraförsamlingen
(Evangeliska brödrakyrkan, Den förnyade
brödrauniteten) kallas den religiösa
sammanslutning, som grundades av greve N. L. von
Zinzendorf. I Sverige har E:s fromhetsliv och
verksamhet vanl. betecknats med termen
herrn-h u t i s m. I England och Amerika kallas
brödraförsamlingen the Moravian Church (den
mäh-riska kyrkan).
Till Zinzendorfs gods Berthelsdorf i
Ober-lausitz kommo 1722 flyktingar från Mähren,
ättlingar till Böhmiska bröderna. De erhöllo tillstånd
att där bilda ett litet samhälle, som de gåvo det
symboliska namnet Herrnhut (”under Herrens
beskydd” el. ”på vakt för Herren”). I början
anslöto de sig till den lutherska församlingen i
Berthelsdorf. Emellertid samlades där snart allehanda
pietister och separatister, så att kolonien syntes gå
en religiös söndersplittring till mötes. Då slog sig
Zinzendorf själv ned på platsen och lyckades
införa ordning och endräkt genom skapandet av
vissa religiösa statuter, som enhälligt antogos 12/s
1727. Detta yttre enhetsverk beseglades genom en
högtidlig nattvardsgång 13/s s. å., vilken dag
därför alltjämt firas som församlingens
grundlägg-ningsdag. Zinzendorf tvingades dels av motståndet
utifrån, dels av det begynnande missionsarbetet att
skapa ett fast kyrkosamfund. Biskopsämbetet
infördes 1735, och för att bevara sambandet med
den gamla brödrakyrkan antog samfundet namnet
”Den förnyade brödrakyrkan”. Zinzendorf var
under hela sin livstid den tongivande och
inspirerande ledaren och erhöll som sådan titeln
Ordi-narius. 1736 landsförvisades han ur Sachsen, men
sedan bröderna 1746 erkänts som augsburgska
re-ligionsförvanter, erhöll samfundet statligt
erkännande i Sachsen 1749. S. å. erkändes E. (kallad
Unitas fratrum) genom en parlamentsakt i
England och dess kolonier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
