Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europa - Religiösa förhållanden - Litt. - Europaarmén - Europa film, ab. - Europahjälpen - Europakommissionen - Europamästerskap (EM) - Europarådet - Europas förenta stater - Europeiska konserten - Europeiska unionen - Europium - Europos - Eurotas - Eurus - Euryale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Europaarmén—Euryale
60
och till dem hörande minoriteter, c:a V3 av
tyskarna, större delen av österrikarna, inemot V2
av schweizarna, flamländare, en del holländare, av
de slaviska folken polacker, tjecker, slovaker och
slovener, av balterna litauer, c:a 2A av ungrarna
och en stor del irländare. Grekiska katoliker äro
ryssar, ukrainare, greker, serber, bulgarer,
rumäner, en del albaner och de uralska folken.
Protestanter äro skandinaver, engelsmän,
skottar, inemot 2/s av tyskarna, inemot V2 av
holländarna, ester, finnar och lappar. Antalet
ickekristna uppgick före 2:a världskriget till
sammanlagt 18 mill. Av dessa voro c:a 9,7 mill. judar
och 8 mill. muhammedaner. Genom den
nazistiska rasförföljelsen inom och utom Tyskland har
antalet judar nedgått till c:a 3,5 mill.
Litt.: F. Mackatschek, ”E. als Ganzes” (i
”En-cyklopädie der Erdkunde”, 1929); E. Rübel,
”Pflanzengesellschaften der Erde” (1930); R.
F. Scharff, ”European animals” (1907); N.
Rosén, ”Djurgeografi” (1914); A. Lombard, ”E:s
och den vita rasens språk” (1926).
Europaarmén, en för gemensamt
västeuropeiskt försvar planerad armé, enhetligt
organiserad och under samfälld ledning. Upprättandet
av E. beslöts principiellt vid Atlantpaktsrådets
möte i Lissabon i febr. 1952. Enl. den
uppgjorda planen skall E. till en början bestå av
14 franska, 12 tyska, 12 italienska, 3 belgiska
och 2 nederländska divisioner, d. v. s. inalles
43 divisioner om c:a 13,000 (i krigstid 15,000)
man vardera, vartill komma underhållstrupper.
Armén kommer att räkna över 1,5 mill. man,
varav 300,000—400,000 tyskar. Brittiska trupper
deltaga ej i E.
Europa film, ab., filmbolag i Stockholm,
grundat 1930, aktiekapital 1 mkr. Bolaget producerar
och distribuerar underhållningsfilmer, kortfilmer,
skol- och vetenskapliga filmer, industri- och
reklamfilmer. Det bedriver även distribution av
utländska filmer samt biografrörelse i Stockholm
och landsorten. Bolagets inspelningsatelj éer äro
belägna i Stockholm och Sundbyberg.
Europahjälpen, se Svenska Europahjälpen.
Europakommissionen, en under FN lydande
organisation med uppgift att verka för Europas
ekonomiska återuppbyggnad. Medl. äro alla
europeiska stater, som tillhöra FN, samt U.S.A.
Europamästerskap, förk. EM,
mästerskaps-tävlingar, öppna för deltagare från alla
europeiska länder samt anordnade på uppdrag av de
internationella organisationerna för vissa
idrottsgrenar. De äga rum antingen varje år (t. ex.
i brottning) el. med jämna mellanrum (t. ex. i
fri idrott och simning vart 4:e år).
Professionell idrott har EM endast i boxning.
Europarådet bildades 1949 i London med
uppgift att organisera samarbetet mellan Europas
demokratiska stater. Storbritannien, Frankrike,
Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Sverige,
Norge, Danmark, Island, Irländska republiken,
Italien, Grekland och Turkiet deltaga i E:s
arbete. Västtyskland invaldes 1950 i E. E. består
av ett ministerutskott, i vilket de anslutna
ländernas utrikesministrar sitta, en rådgivande
för
samling samt ett sekretariat. Säte för E. är
Strasbourg.
Europas förenta stater, benämning på en
tänkt europeisk union. Främst på initiativ av
greve R. Coudenhove-Kalergi bildades 1923 i
Wien en europeisk enhetsrörelse,
Paneurope-iska unionen, vilken snart fick filialer i de
flesta europeiska länder. I Frankrike m. fl.
länder verkade samtidigt en liknande organisation,
L i g u e d’u nion européenne.
Paneurope-iska unionen ivrade för en enhetlig ekonomisk
politik och ett försvarsförbund samt uppställde
som slutmål Europas fullständiga enande. Efter
2:a världskriget ha enhetssträvandena kommit till
uttryck med ökad styrka i flera nya
samlings-rörelser, bl. a. Europeiska
federalistis-ka unionen, som höll konferenser i
Amsterdam i april 1947 och i Montreux i aug. s. å.
Winston Churchill har framträtt som energisk
och vältalig förkämpe för E. I sept. 1946 höll
han vid Zürichs univ. ett mycket uppmärksammat
tal, i vilket han föreslog en kontinental
federation med Frankrike och Tyskland som kärna. Han
ställde sig i jan. 1947 i spetsen för en av
partier obunden brittisk kommitté för ett enat
Europa (United Europé). I Frankrike bildades en
liknande kommitté. — En inofficiell konferens
om bildande av E. hölls i maj 1948 i Haag.
Huvudanförandet hölls av Churchill, som nu
närmast förordade ett utbyggande av västunionen
i anslutning till Brysselpakten men samtidigt
förklarade, att man på längre sikt måste se fram
mot en ”union av Europa i dess helhet”.
Haag-konferensen antog en politisk, en ekonomisk och
en kulturell resolution. Man krävde bl. a.
inkallande av en ”europeisk församling” för att
förbereda en union, öppen för alla demokratiska
stater i Europa. Planerna i fråga om E. ha
ännu icke fått någon ingående auktoritativ
utformning.
Europeiska konserten, gängse benämning på
den genom fördragen i Chaumont 1814 och
Paris 1815 åvägabragta gemenskapen mellan de
europeiska staterna för att förhindra krig.
Europeiska unionen bildades 16A 1948 på
initiativ av brittiske utrikesminister Bevin av de
sexton s. k. Marshall-länderna samt
Västtyskland. Dess uppgift är att främja det
ekonomiska samarbete, som förutses i Marshallplanen.
Europium [-rå’-], Eu, grundämne,
tillhörande de sällsynta jordartsmetallerna; atomvikt
152,0; ordningsnummer 63. E. upptäcktes 1896
spektrografiskt av Demarcay i ett
magnesium-nitratdubbelsalt och isolerades 1904 av Urbain
och Lacombe över
magnesiumvismutnitratdubbel-saltet. E. förekommer i monazitsand, som
innehåller 0,002 °/o europiumoxid. Oxiden EU2O3 är
en svag bas och dess salter svagt rosafärgade.
Euröpos, forntida stad, se Karkemisj.
Eurötas, flod på s. Peloponnesos (Grekland).
Utfaller i Lakoniska viken; 100 km lång. Vid
E. ligger Sparta.
Eu’rus, lat., sydöstvinden (urspr. östanvinden).
Eury’ale, växtsläkte av fam. Nymphaeaceae.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
