Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europa - Ekonomisk-geografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Europa
50
Europas stater.
Stater, besittningar m. m. Areal km2 Folkmängd
tusental år
Albanien 27.529 1,121 1946
Andorra 452 6 1950
Belgien 30,507 8,512 1947
Brittiska samväldet (i Europa): Storbritannien och Nordirland med Man och
Kanalöarna 242,602 48,028 1937
Irländska republ. . 68,894 2,955 1946
Gibraltar 5 21 1947
Malta 316 307 1948
Bulgarien 110,842 7,022 1947
Danmark: Egentl. Danmark 42,932 4,045 1945
Färöarna b 399 29 1945
Finland 337,113 4,033 1950
Frankrike 550,986 40,519 1946
Grekland 129,976 7,482 1950
Island 102,846 133 1947
Italien1) 310,108 45,681 1943
Jugoslavien1) 249,226 15,920 1940
Liechtenstein 157 12 1945
Luxemburg 2,586 282 1945
Monaco I 19 1946
Nederländerna 33,367 9,543 1947
Norge:
Egentliga Norge .. 322,599 3,123 1946
Svalbard 62,920 I 1946
Jan Mayen 372 —
Polen .... 3", 730 24,976 1950
Portugal2) 88,620 7,185 1940
Rumänien 237,427 15,873 1948
San Marino 98 12 1947
Schweiz 41,295 4,700 1950
Sovjetunionen
(europeiska delen) .... c:a 5,550,000 c:a 141,000
Spanien (utom
Kanarieöarna) 496,830 26,775 1947
Sverige 449,092 7,047 1951
Tjeckoslovakien .... 127,823 12,165 1947
Turkiet (europeiska delen) 23,975 1,494 1945
Tyskland 355,934 66,004 1946
Ungern 93,073 9 »207 1949
Vatikanstaten 0,4 1 1948
Österrike 83,897 7,017 1946
9 Före förändringarna genom 2:a världskriget.
2) Härtill Azorerna och Madeira, 3,102 km2, 537,000
inv. (1940).
Frankrike (42 °/o). Lägst ligga Sverige, Finland
och Norge (9,3, resp. 6,7 och 2,6%). Den mest
intensiva uppodlingen finner man i mell. E:s
slättområden och i n. Frankrike, i Sovjetunionens
svartjordsbälte, på ungerska slätten och
slättområdena kring Po. Av sädesslagen frambringas
numera mest vete, varav hela skörden utgj ort
något över 80 mill. ton, varvid Sovjetunionen
lämnat nära hälften (här och i det följ, avses
medeltal för åren 1936—38, de sista år, som för
E. i dess helhet kunna tagas till utgångspunkt
för en jämförelse), varefter kommo Frankrike
(8 mill. ton), Italien (7,4 mill. ton) och Tyskland
(4,8 mill. ton). Trots den mycket betydande
odlingen föreligger emellertid ett konstant ganska stort
underskott (för de ovan nämnda åren på 900,000
ton, varav för Storbritanniens del 500,000 ton
och för Belgien drygt 100,000 ton). Råg, som i
hela E. representerade c:a 45 mill. ton, d. v. s. en
mängd, som motsvarar ung. hälften av det fram-
bragta vetet, är ett utpräglat europeiskt
sädesslag, i det att 95 ®/o av hela världsproduktionen
falla på denna kontinent. Av de olika länderna
hade Sovjetunionen (22,7 mill. ton), Tyskland
(7,6 mill. ton), Polen (6,4 mill. ton) och
Tjeckoslovakien (1,6 mill. ton) de största skördarna;
Sovjetunionen ensam skördar m. a. o. mer råg
än samtliga andra rågproducerande länder i
världen. Av korn odlas i E. mestadels det
sex-radiga (i de n. delarna) och det tvåradiga (i det
övriga E.). Hela skörden var c:a 25 mill. ton;
Sovjetunionen hade världens över huvud taget
största skörd (9,4 mill. ton), varefter följde
Tyskland (3,5 mill. ton), Polen (1,4 mill. ton) och
Spanien (1,2 mill. ton). Av havre och blandsäd
producerades c:a 40 mill. ton, d. v. s. endast något
mindre än av råg. Största havreskörd hade
Sovjetunionen (17,4 mill. ton), varpå följde
Tyskland, Frankrike och Polen (5,9 mill. ton, resp.
4,6 mill. ton och 2,5 mill. ton). Blandsäd,
vanl. bestående av havre och korn, odlas mest i
Tyskland (1,1 mill. ton), Danmark (730,000 ton)
och Sverige (560,000 ton). Majs, som framför
allt är de kring nedre Donau belägna ländernas
speciella sädesslag, frambragtes till något över
20 mill. ton, varav de största mängderna erhöllos
i Rumänien (5,2 mill. ton), Jugoslavien (5 mill.
ton), Sovjetunionen (3,5 mill. ton) och Italien
(3,1 mill. ton). Ris odlades i E. endast i mindre
utsträckning med en sammanlagd mängd av
1,1 mill. ton, vartill kommer Sovjetunionens
produktion på 360,000 ton, vilken dock helt föll inom
väldets asiatiska delar. Störst var denna odling
i Italien (780,000 ton), Spanien (290,000 ton) och
Portugal (70,000 ton), vartill även kom något i
Bulgarien, Rumänien, Jugoslavien och Grekland.
H i r s odlas av gammalt i Sydryssland, där det
användes i form av gröt el. bakas till bröd.
Avkastningen har under senare år legat kring
360,000 ton. I övrigt äger en mindre odling
av detta sädesslag rum i Polen, Rumänien,
Jugoslavien och i Ungern. Potatisskörden i
E. omfattade med c:a 200 mill. ton större delen
av hela världsproduktionen. Potatis är ett
synnerligen viktigt livsmedel för en mycket stor
del av E:s befolkning och användes dessutom
för tillverkning av stärkelse och brännvin; en
betydande del åtgår även till svinfoder, t. ex.
i Tyskland och Danmark. Den största skörden
hade Tyskland (50,9 mill. ton), Sovjetunionen
(42 mill. ton), Polen (34,6 mill. ton), Frankrike
(17,3 mill. ton), Tjeckoslovakien (9,8 mill. ton)
och Storbritannien (5,2 mill. ton). I s. E. odlas
potatis över huvud mycket litet. Sockerbetan
hör till de yngre av E:s viktigare kulturväxter.
Först genom ett intensivt förädlingsarbete har
man kunnat komma fram till nutidens sorter
med 16—20 och ännu högre procenthalt socker.
För E:s del baserar sig sockerproduktionen
nästan enbart på denna växt; endast Spanien har
en mindre rörsockerproduktion. Liksom för
potatisen gäller också, att odlingen av sockerbetan
i största utsträckning är bunden till E., i det
att av en världsproduktion av 9,7 mill. ton 8,2
mill. ton komma på detta jämte Sovjetunionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
