Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eucyklisk el. holocyklisk - Eudemonism - Eudes, Eudo - Eudes, Jean - Eudialyt - Eudiometer - Eudokia (östromerska kejsarinnor) - Eudoxia (östromersk kejsarinna) - Eudoxia (Eodokija Fjodorovna) - Eudoxos - Eufemia - Eufemia Eriksdotter - Eufemiavisorna - Eufemism - Eufon - Eufoni - Euforbiacéer - Eufori - Euforion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Eucyklisk—Euforion
938
Eucy’klisk el. holocyklisk säges en
blomma vara, när alla däri ingående blad äro
krans-ställda.
Eudemoni’sm (av grek. éudaimoni’a, lycka
lycksalighet), se Etik.
Eudes [öd], Eudo, frankiska furstar, se Odo.
Eudes [öd], Jean, fransk präst (1601—80).
Han stiftade 1643 Samfundet av Jesu och Marias
präster, vars syfte var att utbilda goda
folkpredikanter. Medlemmarna bruka kallas e u d i s t e r.
E. kanoniserades 1925.
Eudialyt, rött till rödbrunt silikozirkoniat av
natrium, kalcium och järn. Förekommer som
väsentlig beståndsdel i alkalibergarter, t. ex. vid
Norra Kärr i Småland.
Eudiomèter (av grek. éudi’a, lugnt väder,
och metrefn, mäta), instrument, använt inom
gasanalysen och bestående av ett graderat, i ena
ändan tillsmält glasrör.
Eudo’kia, östromerska kejsarinnor. 1) E.,
gemål till Teodosius II (d. 460), dotter till
Leon-tios, en lärare vid Atens univ. E., som förut hette
A t h e n a i s, utsågs, sedan hon låtit döpa sig,
på gr. av sina personliga egenskaper till
kejsarinna (421). Snart kom hon i spänt förhållande
till kejsarens syster, den bigotta Pulcheria.
Anklagad för otrohet i äktenskapet, gick E. 443
i landsflykt till Jerusalem. E. har även
framträtt som skaldinna. — 2) E.
Makremboli-tissa (d. 1096), kejsar Konstantin X:s andra
gemål, berömd för sin skönhet och sina litterära
intressen. Kort efter makens död (1067) äktade
hon en framstående krigare men tillfångatogs av
seldsjukerna (1071), varpå hon av sin styvson
Mikael sändes i kloster.
Eudo’xia, östromersk kejsarinna (d.404),
gemål till kejsar Arcadius, som hon genom intriger
med eunucken Eutropius helt behärskade. E.
genomdrev två gånger patriarken Chrysostomos’
landsförvisning.
Eudo’xia (Eodokija Fjodorovna),
rysk kejsarinna (1669—1731). Hon var dotter
till bojaren Fjodor Lopuchin, förmäldes
1689 med tsar Peter I och födde honom sonen
Aleksej. Äktenskapet blev mycket olyckligt, och
E. inspärrades 1698 i kloster; först 1727 fick
hon tillåtelse att vistas i Moskva.
Eudo’xos (grek. Eu’doxos), grekisk
matematiker och astronom (sannol. 408—355 f. Kr.),
född i Knidos. Han studerade bl. a. hos
matematikern Archytas i Tarentum, i Egypten och hos
Platon i Aten, där han senare samlade en skola
omkring sig. E. anses ha upptäckt de flesta satser
i femte boken av Euklides’ ”Elementa”
(propor-tionsläran). Dessutom behandlade han det deliska
problemet och härledde formeln för en prismas
volym.
Eufemia, norsk drottning 1299—1312, Håkon
Magnussons gemål, bördig från Rügen och
moder till prinsessan Ingeborg, med vilken den
svenske hertigen Erik blev förmäld 1312. Jfr
Eufemiavisorna.
Eufemia Eriksdotter, hertiginna av
Mecklenburg (d. 1370), dotter till sv. hertigen Erik
Magnusson och den norska prinsessan Ingeborg. Hon
blev 1336 förmäld med hertig Albrekt I av
Mecklenburg. Deras son Albrekt (d. y.)
uppsattes 1363 på Sveriges tron i st. f. hennes broder
konung Magnus Eriksson.
Eufemiavisorna, tre i början av 1300-talet
till sv. (knittelvers) översatta riddardikter:
”Ivan Lejonriddaren” (övers. 1303), ”Hertig
Fredrik av Normandie” (övers. 1308 el. 1301)
samt ”Flores och Blanzeflor” (övers. 1312?).
Översättningen skedde på föranstaltande av
drottning Eufemia (se d. o.), vars dotter Ingeborg
i sept. 1302 blev förlovad och 1312 förmäld med
den sv. hertigen Erik. Möjl. får därvid undantag
göras för ”Hertig Fredrik”. De utländska
originalen till ”Flores och Blanzeflor” samt ”Hertig
Fredrik” äro okända. ”Ivan Lejonriddaren”
återgår på en förlorad redaktion av Chrestien de
Troyes’ dikt ”Li romans du chevalier au lyon”.
Samtliga dikter återspegla tidens chevalereska
riddarideal, sådant det mest karakteristiskt
utbildats i de s. k. bretonska romanerna. Handlingen
utgöres av en serie underbara äventyr, löst
fogade till varandra och ägnade att ställa den
ridderliga tapperheten, höviskheten och troheten i
tydligaste dager. Dikterna visa, att riddaridealet från
medeltidens glansperiod börjat intränga även i
Sverige.
De tre dikterna, först utg. i Sv.
fornskrift-sällskzs saml. 1844—53, sedan i nya kritiska uppl.
av E. Olson (”Flores”, 1921) och E. Noreen
(”Fredrik”, 1927, ”Ivan”, 1930—32), är sannol.
översatta av samma person. — Litt.: R. Geete,
”Fornsvensk bibliografi” (1903) med suppl.
(1919); E. Noreen, ”Studier rörande E.”, 1—3
(1923—29) och ”Undersökningar rörande det
inbördes förhållandet mellan de s. k. E.” (i
Samlaren, 1930) ; V. Jansson ”E.” (1945).
Eufemi’sm (av grek, eu, väl, och féme, tal),
döljande, förmildrande, förskönande omskrivning
av uttryck, vilka man undviker som stötande,
obehagliga o. dyl., t. ex. oegentligheter i st. f.
förskingringar, yppig i st. f. tjock, jöklar för
djävlar.
Eufon [-ä’n], en 8-fots (el. 16-fots)
tungstämma i orgeln; tonen påminner om klarinettens.
Eufoni (grek, éufonra), välljud, harmoni. —
Adj.: Eufönisk.
Euforbiacéer, se Euphorbiaceae.
Éufori (av grek, éu, väl, och fe’rein, bära),
välbefinnande, i synnerhet sjukas subjektiva
välbefinnande el. lyckokänsla trots sjukdomen.
Eufo’rion (grek. Eufori’on). 1) Enl. sagan son
till Akilles och Helena. Han dödades av Zeus’
blixt. I andra delen av ”Faust” kallade Goethe
Fausts och Helenas son E. — 2) E. från
Chal-kis på Euba, lärd och författare omkr. 300
f. Kr., bibliotekarie hos Antiochos den store av
Syrien. Behandlade mytologiska ämnen i
alexandrinska skolans maner. Av E :s skrifter återstå
blott obetydliga fragment.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
