Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etiopien - Befolkning och bebyggelse - Näringar - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Etiopien
914
Befolkning och bebyggelse. Det ur politisk och
kulturell synpunkt dominerande skiktet utgöres av
amhara-tigréfolket (c:a 33% av den totala
befolkningen). Detta är avkomlingar av de semiter,
som, trol. under 1 :a årtusendet f. Kr. invandrade
från Sydarabien och sedermera uppblandats med
hamitiska stammar. De äro koptiska kristna.
Numeriskt torde de överträffas av gallafolket, som
inflyttat till de centrala delarna av det nuv. E.
omkr. 1300—1500 e. Kr. Galla, som till största
delen äro hedningar el. muhammedaner, idka
framför allt jordbruk och boskapsskötsel. Deras
språk är liksom somaliernas och danakilernas
(afar) hamitiskt, i mots. till amhara- och
tigréfol-ken, som äro semitiska. Somalierna bebo
huvudsaki. provinsen Ogaden i s. ö. E. De äro
nomader och till religionen muhammedaner. Sedan
900-talet finns i E. en koloni av judar, kallade
falascha, med starkt hamitiskt rasinslag och
am-harinja el. tigrinja som språk. E. bebos ytterligare
av ett stort antal, övervägande primitiva
stammar, talande olika språk och dialekter, till största
delen outforskade.
Nedanst. tab. torde ge den ungefärliga
uppdelningen av E :s befolkning i fråga om språk
och ras.
Språk
Amharinja .... 1,900,000
Tigrinja ......... 400,000
Oromo (galla) 2,000,000
Somali .......... 450,000
Sidamo ........... 200,000
Afar (danakil) 50,000
Andra språk . 1,000,000
6,000,000
Ras
Etiopisk ......... 2,100,000
Galla ............ 2,350,000
Somali ............. 450,000
Sidamo ............. 200,000
Danakil ............. 50,000
Negroida folk 850,000
6,000,000
Befolkningen i de kyliga och tempererade
regionerna, dega och vojna dega, består av bofasta
åkerbrukare och boskapsskötare, bosatta i byar el.
enstaka runda hyddor, tukul, med väggar av lera
och torkad kogödsel samt med grästak. Ibland
byggas hyddorna med stenväggar. Denna typ av
bebyggelse fortsätter i mindre utsträckning i den
heta regionen, qolla, där befolkningen är
övervägande nomadisk el. halvnomadisk.
Stadsbebyggelse av modern typ förekommer i huvudstaden
Addis Abeba (c:a 150,000 inv.), i Harrar (c:a
40,000 inv.) och i Dire Daua (c:a 30,000 inv.).
Övriga viktigare städer äro Gondar, Dessie och
Adua.
Näringar. Jordbruk och boskapsskötsel ge
uppehälle åt större delen av befolkningen. — Guld
Galla-flicka (t. v.) och ung etiopier från Addis Abeba.
Se även bild n å pl. vid Afrika.
Boskapen mjölkas.
och platina tillhöra landets viktigaste
exportprodukter, varjämte även andra värdefulla
mineral finnas, ehuru bearbetade i ringa utsträckning.
Det amerikanska oljebolaget Sinclair har
koncession på alla olj eförekomster i E. och prospekterar
sedan 1947 landets ö. delar. — Industrien är i
vardande. Textilfabriker och en cementfabrik
finnas i Dire Daua och en fiberfabrik i Addis Abeba.
— Utrikeshandeln har sedan 1941 tenderat till
ständig ökning. De viktigaste exportvarorna äro
kaffe (det berömda Harrar-Longberry), hudar,
skinn, spannmål, bivax och olj ef rön. Den största
importvaran är vitt bomullstyg för infödingarnas
schammor (mantlar). — Den viktigaste
kommunikationsleden är den 790 km långa smalspåriga
järnväg, som sedan 1917 förbinder Addis Abeba
med hamnstaden Djibouti i Franska Somaliland.
Större delen av exporten och importen begagnar
sig av denna väg. Under den italienska
ockupationen byggdes ett system av förträffliga vägar,
bl. a. vägen Addis Abeba—Dessie—Asmara i
Eritrea. Lastbils- och busstrafiken är omfattande.
Sedan 1946 trafikerar det etiopiska flygbolaget
Ethiopian Air Lines (med personal från det
amerikanska TWA) ett stort antal linjer inom
landet samt har dessutom linjer till Kairo,
Djibouti, Aden och Nairobi. — Den enda
affärsbanken i landet är State Bank of Ethiopia, som
grundades 1942. —* Sedan 1945 är 1 etiopisk
dollar = 100 cents officiell myntenhet. Maria
Te-resiatalern, som genom lag 1946 försattes ur
omlopp, är fortfarande betalningsmedel i landets
avlägsnare delar. — Metersystemet är icke officiellt
infört men användes jämte de gamla måtten.
Religiösa förhållanden. Urinvånarnas religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
