Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estrup, Jacob - E-sträng - Estuarium - Estuna - Esztergom - Eta - Etablera - Etablissemang - Etage - Étagère - Etah - Étalon - Etamin - Étampes (stad) - Étampes, Anne de Pisseleu - Etan - Étang - Étang de Berre - Etanol - Etapp - Etappväsen - État (tillstånd, stat) - État (grafik) - Etatism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
E-sträng—Etatism
904
1900 led. av landstinget, tillhörde ständigt yttersta
högern och var 1908 och 1912—13 motståndare
till valrätts- och grundlagsändringarna. Som en
stark och ren karaktär och en klok och myndig
realpolitiker står E. mycket högt bland danska
statsmän. Men det kan icke förnekas, att han
saknade större politiska idéer och att han icke
målmedvetet och statsklokt fullföljde sin strävan
att samla jordbrukarna. — Litt.: Biogr. av K. G.
Bröndsted (1925) och T. Thaulow (1940).
E-sträng, på violinen den första (högsta)
strängen, även kallad ”kvinten”; på kontrabasen
den fjärde (djupaste) strängen.
Estuärium (lat. aestuärium av aè’stus,
bränning), bred, nästan trattformig, mot havet öppen
flodmynning. E. förekomma på kuster, där
tidvattnet genom sitt in- och utströmmande i
mynningen förhindrar avsättningen av flodsediment
och eroderar flodstränderna (jfr Delta). Exempel
på e. i Europa äro Elbes, Wesers, Seines,
Ga-ronnes och Thames’ e.
Estuna, socken i ö. Uppland (Roslagen),
Ly-hundra härad, Stockholms län, 7 km n. v. om
Norrtälje; 58,18 km2, 920 inv. (1951). Är
omväxlande slätt och skogsbygd. Till socknen hör
större delen av sjön Erken. 2,357 har åker.
Egendomar: Vittsjö (statens), Stjärnholm, Uddebo ö
och Vämblinge. Järnåldersgravfält och runstenar.
Kyrkan, sannol. från tidig medeltid, anses som
den äldsta i Uppland. Pastorat i Ärkestiftet,
Lyhundra kontrakt; tillhör storkommunen
Ly-hundra.
Esztergom [ä’stergåm], slov. Hron, ty. Gran,
huvudstad i komitatet Esztergom (1,121 km2,
115,000 inv.) i Ungern, vid Donau 40 km n. v.
om Budapests centrum; 22,000 inv. E. är en av
Ungerns äldsta städer, fordom landets huvudstad
och alltjämt dess kyrkliga medelpunkt. Med
undantag av borgen (nu en ruin) förstördes E. av
tatarerna 1241; det var i turkisk besittning 1543
—95 och 1604—83. Den högt belägna katedralen,
uppförd 1821—70 efter mönster av Peterskyrkan
i Rom, är den största och vackraste i Ungern.
Eta, en pariakast i Japan, urspr. en
yrkesgrupp, som slaktade, flådde och begravde djur,
var skarprättare o. s. v. Dessa som skymfliga
betraktade sysselsättningar föranledde en
ostra-cism, som gav upphov åt en av det övriga folket
avskydd sluten klass. Skillnaden i lag mellan e.
och det övriga folket upphävdes 1871, men e.
kvarstår ännu i sin gamla avskildhet.
Etablera (fr. établir), anlägga, inrätta; sätta
i gång; e. sig, öppna rörelse, bli sin egen.
Etablissema’ng (fr. établissement},
inrättning, anläggning (även militär), affärshus,
fabrik.
Etage [etä71 (fr. étage), våning; fransk term
för stratigrafisk enhet, närmast underordnad
serie; motsv. tidsbegrepp är ålder.
Étagère [-15ä’r], fr. (av étage, våning), ibland
försvenskat till etagär 1-Jä’r], hyllbord med
flera avsatser för uppställning av prydnadssaker.
Etah, eskimåboplats på n. v. Grönland vid
Smiths sund på ung. 78° 20’ n. br.
Étalon [-lå’l, fr., rikslikare, normalmått el.
-vikt, efter vilka andra skola justeras för att vara
laggilla. •
Etamin (fr. étamine}, siktduk, hårduksvävnad.
Étampes [etä’p], stad i fr. dep. Seine-et-Oise,
vid Juine, 50 km s. s. v. om Paris; 10,000 inv.
Trädgårdsodling; kvarnar. Efter en ståtlig
feodalborg kvarstår tornet Guinette. Kyrkan
Notre-Dame har en med statyer och reliefer smyckad
portal från 1100-talets början, ett av de tidigaste
monumentala skulpturverken inom nordfranska
skolan.
Étampes [etä’p], Anne de Pisseleu,
hertiginna av É. (1508—omkr. 1580). Hon var
älskarinna åt Frans I av Frankrike från 1526 till hans
död 1547; hon äktade 1533 Jean de Brosse, som
upphöjdes till hertig av É. Hon var skön och
bildad samt hade även politiskt inflytande.
Etän, se Kolväten.
Étang [etä’], fr., fiskdamm; strandsjöar i s.
och v. Frankrike. De stå i förbindelse med havet
genom en flodmynning el. en kanal; ha ofta salt
vatten.
Étang de Berre [etä’-d-bä’r], se Berre.
Etanol [-å’l], se Etylalkohol.
Eta’pp (fr. étape}, krigsv., den sträcka, som
ligger emellan två ansatspunkter. Framrycka i e.
innebär förflyttning från en ansatspunkt till en
annan; även bildligt: punkt, från vilken man kan
räkna ett nytt utvecklingsskede.
Etappväsen. En opererande armés underhåll
kräver ett härför organiserat underhållsväsen.
Inom ramen därav ha etappförband till
uppgift att upprätta och betjäna olika slag av
anstalter, vilka erfordras för att säkerställa
un-derhållstj änsten för truppförbanden. Innan det
större begreppet underhållstjänst (se d. o.) blivit
reglementerat, användes härför ordet e., som dock
i huvudsak hade samma uppgift som nu. E.
disponerade då ett etappområde, som var avdelat
mellan krigsort och hemort. Numera grupperas
etappanstalterna inom bakre delar av kårområden
(förutv. krigsort).
État [eta’], fr. (av lat. sta’tus}, tillstånd;
stat; stånd. — États généraux, allmänna ständer,
i Frankrike benämning på riksständerna, adeln
och prästerskapets ombud samt representanter för
le tiers é., det tredje ståndet (”de ofrälse”). —
États provinciaux, provinsialständer. — É. civil,
civilstånd.
État [eta’], fr., beteckning inom grafiken för
plåtens, träsnittstockens, linoleumplattans eller
stenens olika tillstånd under arbetets gång; även
namn på de avtryck, som man tager för att
kunna se resultatet av gjorda förändringar. De
provtryck, som göras, innan konstnären avslutar
arbetet, t. ex. före signeringen eller graverandet
av titel och förläggarnamn, bli ofta synnerligen
lyckade.
Etati’sm (fr. étatisme, av état, stat), politiskt
slagord, som först torde ha lanserats av den
schweiziske politikern Numa Droz 1896 som
beteckning för Edsförbundets av honom
bekämpade försök att utvidga sin makt på bekostnad av
kantonernas självständighet. Numera användes
det vanl. som beteckning för statssocialism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
