Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eneroth, Olof - Enervera - Eneström, Gustaf - En face - En famille - Enfant - Enfantin, Prosper - Enfants de France - Enfants sans souci - Enfasström - Enfield - Enfilerbatteri - Enfin - Enfleurage - Engadin - Engagemang - Engagera - Engagerad kolonn - Engallmygga - En garde - Engberg, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Enervera—Engberg
662
■övat ett väsentligt inflytande. Bland dem märkas
”Trädgårdsbok för allmogen” (1857; 4:e uppl.
1867), ”Om skolträdgårdar och
seminariiträd-gårdar” (1862; 3;e uppl. 1864). E:s
betydelsefullaste verk är det stora, för den svenska
po-mologien grundläggande arbetet ”Handbok i
svensk pomologi” (2 bd, 1864-—66; omarb. av
A. Smirnoff 1896—1902).
Enervera (lat. enervärè), oroa, göra nervös.
Eneström, Gustaf Hjalmar, matematiker
(1852—1923), fil. kand, i Uppsala 1871, fil.
hedersdr i Lund 1918. E. ägnade sina krafter
åt ett djupgående kritiskt studium av
matematikens historia. Resultaten härav, ett femtiotal
avhandlingar och uppsatser, återfinnas till största
delen i den av E. grundade och utgivna
internationella tidskriften Bibliotheca Mathematica.
Vid sidan av dessa forskningar bidrog E. även
med undersökningar av statistiska och
försäk-ringstekniska spörsmål.
En face [ä fa’s], fr., rakt framifrån (t. ex.
om en porträttbild).
En famille [ä fami’j], fr., i familjekretsen,
förtroligt.
Enfant [äfä’], fr., barn. — E. per du [-[pärdy’],-] {+[pär-
dy’],+} ”förlorat barn”, sorgebarn, avsigkommen
ung familjemedlem. -—E. terrible [-täri’bl],
”förskräckligt barn”, olycksfågel; barn (person),
som alltid ställer till förargelse (genom odygd,
lösmynthet o. s. v.).
Enfantin [afäta’], Barthélemy P r o s p e r,
fransk socialreformator (1796—1864). E. var en
av Saint-Simons ivrigaste lärjungar och gav
dennes lära en egendomlig prägel av religiös
mystik. E. framkom med en teori om den fria
kärleken, som f. ö. bidrog till upplösningen av
Saint-Simons skola (1832).
Enfants de France [äfä’ da frä’s],
”Frankrikes barn”, kallades de franska konungarnas
barn och barnbarn.
Enfants sans souci [äfä’ sä sosi’l. fr., ”de
bekymmerslösa barnen”, ett glatt sällskap unga
klerker i Paris; det verkade på 1400- och
1500-talen. Medlemmarna kallades även sots (narrar).
Under fastlagen ställde sällskapet till med
komiska upptåg och utförde korta dramatiska
narrspel, soties, fulla av aktuell satir.
Enfasström, se Växelström.
Enfield [e’nfild], stad i eng. grevsk.
Middle-sex, 15 km n. om Londons city; 92,000 inv. I
E. en statens gevärsfabrik.
Enfilérbatteri, förr ett under belägring anlagt
batteri, vars bestyckning var avsedd att längs
efter bestryka en försvarslinje.
Enfin [äfä’], fr., äntligen, nog av.
Enfleurage [fr. utt. äflörä’^], ett sätt att
extrahera friska blommors välluktande ämnen.
Engadin, rätorom. Engiadina, alpdal i ö.
Schweiz, kantonen Graubünden, genomflytes av
övre Inn och begränsas i n. v. av Albula- och
Silvrettaalperna, i s. ö. av Berninaalperna m. fl.
övre E. har en bred, flat dalbotten (flera sjöar),
där byarna ligga tätt. Nedre E. är trång och
smal; byarna ligga här på terrasser högt över
floden. Klimatet är milt och torrt. Besökta kli-
By i Engadin.
matiska kurorter och vintersportplatser äro S :t
Moritz (1,778 m), Pontresina och Samaden i
övre E., Schuls (1,244 m) och Tarasp i Nedre
E. E. förbindes genom Rätiska banan med Chur,
genom Berninabanan med Val Tellina. Med
sidodalar har E. c:a 12,000 inv., de flesta
talande rätoromanska.
Engagemang, se Engagera.
Engagera [apga/è’ra] (fr. engager), anställa
i tjänst; inlåta i, inveckla. — Engagemang
[aQgaJama’tj] (fr. engagemenf), anställning
(särskilt vid teater o. dyl.), överenskommelse;
(ansvars-) förbindelse(r). Term i fäktning (se
d. o.).
Engagerad kolonn [aoga/é’-], murpelare,
formad som en med muren sammanvuxen och
däri mer eller mindre inbäddad kolonn.
Engallmygga, se Gallmyggor.
En garde [ä ga’rd], fr., utgångsställning i
fäktning, boxning m. m., i vilken man är beredd
till både försvar och anfall.
Engberg, Jonas, Arthur, politiker, och
tidningsman (1888—1944), fil- kand, i Uppsala
1913, fil. hedersdr vid Uppsala univ. 1936. E.
intog redan tidigt en
framskjuten ställning
inom det
socialdemokratiska partiet. Han
tillhörde 1917—40
A. K. och invaldes
1941 i F. K., som han
tillhörde till sin död.
Han var en av
riksdagens mest
uppmärksammade debattörer.
Som chefred, för
Arbetet (1918—24) och
Socialdemokraten
(1924—32, 36)
utövade E. ett betydande
inflytande på den politiska opinionen i vårt land.
E. var ecklesiastikminister under Per Albin
Hansson 24/g 1932—19/e 1936 och 28/g 1936—13/i2
1939. Som ecklesiastikminister visade E.
betydande handlingskraft och initiativrikedom. Han
genomförde den praktiska realskolelinjen 1933.
Gymnastiska centralinst. omorganiserades 1934.
Hans starkt omstridda läroverksstadga, som
tillkom 1933, syftade till en stärkt ställning för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
