Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Endodermis - Endogami - Endogen - Endokardit - Endokarp - Endokrina - Endokrinologi - Endolympha - Endometritis - Endor - Endoskop - Endosmos - Endosperm - Endospor - Endossat, Endossatarie - Endossement - Endossent, Endossera - Endotel - Endotermisk förening - Endothecium - Endotoxin - Endozoisk - Endre - Endymion - Endzelins, Janis - Eneby - Enebybergs villastad - Eneman, Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Endogami—Eneman
658
närmast centralcylindern, sådant det förekommer
i rötter och vissa stammar. E. består av långa,
smala, mer el. mindre förkorkade celler, förenade
utan luckor. Ofta sträcker sig förkorkningen
endast till de radiala väggarna, som därvid på
ett tvärsnitt visa tjocka, mörka punkter el.
strimmor (Casparys punkter). Äldre lager ha
ofta cellerna helt förtjockade och ha då här
och var korta celler med tunna väggar,
genom-gångsceller.
Endogami, se Exogami.
Endogen [-j-] (av grek. e’ndon, invärtes, och
genei’n, födas), uppkommen av inre orsaker;
motsats: exogen, uppkommen av yttre (på
ytan befintliga el. utifrån verkande) orsaker.
Inom botaniken talar man om endogena organ,
t. ex. rötterna, inom geologien om endogena
krafter, t. ex. de, som åstadkomma landhöjning
och -sänkning.
Endokardit, se Hjärtsjukdomar.
Endokarp, se Frukt.
Endokrina kallas de körtlar, vilka sakna
ut-försgång och äro organ för inre sekretion el.
”insöndring”.
Endokrinologi, läran om den inre sekretionen.
Endoly’mpha [-f-], innervätska, den klara,
äggvitehaltiga vätska, som fullständigt fyller
innerörats membranösa hålrum.
Endometritis, inflammation el. katarr i
livmoderns slemhinna, visande sig genom
oregelbundna blödningar el. flytning.
Endör, by i s. Galiléen, bekant genom Sauls
besök där hos en spåkvinna (”häxan” i E.; jfr
i Sam. 28).
Endoskop [-å’p], ett instrument, varmed man
upplyser och kan se in i trånga kanaler och
hå-ligheter i människokroppen, t. ex. i luftrör,
urinblåsa.
Endosmos [-a’s], se Elektrisk endosmos och
Osmos.
Endospe’rm, se FrÖvita.
Endospör, se Spor.
Endossät, Endossatärie, se Indossament.
Endossement [ädåsmä’], se Indossament.
Endosse’nt, Endossèra, se Indossament.
Endotel, se Epitelvävnad.
Endote’rmisk förening, se Termokemi.
Endothe’cium, se Ståndare.
Endotoxin, i bakterierna inneslutet gift, som
frigöres, om bakterierna upplösas.
Endozoisk [-så’-], se Frukt- och fröspridning.
Endre, socken på mellersta Gotland, Endre
ting, Gotlands läns norra härad; 23,68 km2,
327 inv. (1951). Sträcker sig österut från Visby
stadsgräns och består av en smalare och högre,
västlig och en lägre, östlig huvuddel. Allekvia
är tingsställe för Gotlands n. häradstingslag. 848
har åker. Bildar med Barlingbo, Ekeby och
Hejdeby ett pastorat i Visby stift, Norra
kontraktet; tillhör storkommunen Romakloster.
Kyrkan är en av öns tio, som bevarat delar
av 1000-talets arkitektur. Nuv. kor och långhus,
båda rektangulära, det senare tvåskeppigt, äro
från olika byggnadsperioder under 1200-talets
senare årtionden. Det till en f. ö. nedriven 1100-
Endre kyrka. Se även bild 5 å pl. vid Dopfunt.
talskyrka hörande tornet påbyggdes omkr. 1330.
I altarfönstret medeltida glasmålningar av stort
värde; muralmålningar från 1400-talet.
Interiören hör med sina pittoreska tornbågar och sin
färgrika inredning till öns bästa. 1915—16
restaurerades kyrkan på ett pietetsfullt sätt.
Endy’mion (grek. Endy mi’on), urspr. en eolisk
stamheros, betecknas i grek. myt. vanl. som son
till Zeus. Enl. den mest gängse sagan älskades
han av mångudinnan Selene, som för att ostörd
kunna kyssa honom försänkte honom i en evig
slummer, under vilken hans kropp behöll sin
friskhet och ungdomliga fägring. Den bildande konsten
framställer E. som en skön sovande yngling.
E’ndzelins, J ä n i s, lettisk språkforskare (f.
1873). Han var 1908—20 prof, i Charkov och
kallades 1920 till prof, i Riga. E. har utövat
ett mycket stort, normerande inflytande på det
lettiska språkets ortografi och grammatik. Hans
främsta arbeten äro ”Lettisches Lesebuch” (1922),
”Lettische Grammatik” (1923) och ”Altpreussische
Grammatik” (1944). Sedan 1923 utger E. tills,
m. K. Mühlenbach ”Lettisch-deutsches
Wörter-buch”. E. blev fil. hedersdr i Uppsala 1932.
Eneby. 1) Socknar i Östergötlands län, se
Västra Eneby och östra Eneby. — 2)
Stadsdel i Bromma förs., Stockholm.
Enebybergs villastad, se Danderyd.
Eneman, M i c h a e 1 Olofsson, orientalist
(1676—1714). Han blev 1703 fil. mag. i Uppsala
och prästvigdes 1706. S. å. reste han
utomlands och studerade ett år vid Greifswalds univ.,
varefter han utnämndes till hov- och
fältkonsistorienotarie. Sedermera följde han Karl XII till
Bender (1709), varifrån han inom kort avgick
som legationspredikant till Konstantinopel. Han
anträdde på konungens befallning 1711 en resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
