Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emservatten - Emsfors - Emskongressen - Emspunktationerna - Emtervik - Emtio - Emtulwa - Emu - Emulgendum, Emulgens - Emulgera - Emulsin - Emulsion - Emulsionsbetong - Emulsor - Emund gamle - eMV - Emys - Emån, Emmån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Emservatten—Emån
644
Emservatten, ett varmt, koksalthaltigt,
alkaliskt vatten från flera mineralkällor i E m s
(Bad Ems). Det tillhör den grupp av s. k.
koksalthaltigt alkaliska mineralvatten, för vilken
seltersvattnet är en bekant representant. Som
invärtes medel användes förr uppvärmt e. vid
katarrer inom såväl respirations- som
digestionsorganen. Stundom begagnas konstgjort e.,
innehållande samma salter som det naturliga men i
dubbla koncentrationen (”dubbelt e.”).
Emsfors, industrisamhälle inom Döderhults
och Mönsterås kommuner i Kalmar län, vid fall
(3,5 m) i Emån strax s. om Påskallavik; c:a
500 inv. Här finnas pappersbruk, sulfitfabrik och
kraftverk (630 hk), tillhörande ab. Emsfors bruk.
Emskongressen, en sammankomst i Ems
sommaren 1786 mellan ombud för de tre andliga
kurfurstarna av Mainz, Trier och Köln samt
furstbiskopen av Salzburg för att hävda de tyska
ärkebiskoparnas ställning mot den påvliga
ku-rians ingrepp. E:s resultat blev de s. k.
Ems-punktationerna, i vilka krävdes
begränsning av påvens makt till vad den varit under
kristendomens tre första årh.
Emspunktationer-na blevo resultatlösa, då ingen världslig makt
gav dem sitt understöd.
Emspunktationerna, se Emskongressen.
Emtervik, socknar i Värmland, se Västra
Äm-tervik och östra Ämtervik.
E’mtio, se E’mptio.
Emtulwa, en Sv. kyrkans missionsstation i
Natal, Sydafrika, c:a 70 km n. v. om Durban.
Grundad 1890.
Emu’, arter av släktet Dromaeus bland de
strutsartade fåglarna (Ratites). Den viktigaste
arten (D.
novae-hollandiae) erinrar
till det yttre om
strutsen, ehuru den
ej blir så hög
(omkr. 1,7 m).
Framför allt äro
hals och ben
kortare. Tårna äro tre
och vingarna
förkrympta. Fjädrarna äro långa,
smala och mjuka.
Huvudets sidor och
övre delarna av
halsen äro nakna.
Näbben är rak och
platt. Tidigare
förekom e. rätt
all
mänt i nästan hela Australien men har nu trängts
tillbaka till det inre av världsdelen. Liksom hos
strutsen ruvas äggen av hanen.
Emulge’ndum, Emulge’ns (Mate’ria
emu’l-gens), se Emulsion.
Emulgera, bilda emulsion (se d. o.).
Emulsin, se Amygdalin.
Emulsion (av lat. emulgére, urmjölka), en
kol-loidal lösning, bestående av ett flytande (ibland
även fast) dispersionsmedel och ett flytande dis-
Emuhanne med kycklingar.
pergerat ämne, emulgendum. E:s bildning
förmedlas ofta av en emulgator
(emul-g e n s), ss. gummi arabicum, gelatin, äggvita,
el. av en s k y d d s k o 11 o i d, som förhindrar
aggregering av det dispergerade ämnets
småpar-tiklar. Som ex. på av naturen beredd e. kan
anföras mjölk, i vilken fettet hålles i fint
fördelat tillstånd av mjölkens äggvita. — E.
begagnas ofta för att göra feta och illasmakande
läkemedel lättare att intaga samt att mildra starkt
retande medels inverkan på tarmen. De vanligast
förekommande e. äro sådana, som beretts av
olivolja, mandelolja, torskleverolja, samt kamfer-e.
— Många kemisk-tekniska processer arbeta med
e., t. ex. gummi-, lim-, gelatin- och
färgindustrierna. Konstgjorda e. beredas vanl. så, att
emulgendum och emulgator först blandas,
varefter vattnet tillsättes i små portioner under
flitig omröring. — För tillverkning av fotografiska
plåtar och filmer användas e. av bromsilver i
en gelatinlösning. Även för tillverkning av
fotografiska papper, de s. k. e.-papperen,
användas e., varvid bindeämnet är kollodium, gelatin,
kasein m. m.
Emulsionsbetong, oegentlig benämning på ett
vägbeläggningsmaterial, bestående av grus med
asfalt- el. tjäremulsion som bindemedel.
Emu lsor, apparat, med vilken fett i smält
tillstånd finfördelas och blandas (emulgeras)
med skummjölk, varav ost skall beredas
(margarinost) .
Emund gamle, konung i Sverige vid mitten
av 1000-talet, oäkta son till Olof Skötkonung.
Han efterträdde sin yngre halvbroder Anund
Jakob, som var av äkta börd. E. hade en strid
med ärkebiskop Adalbert av Bremen, i det att
han gynnade en viss Osmund, som ville
lösgöra svenska kyrkan från de bremiska
ärkebiskoparnas primat. Under E:s tid ägde den
gränsreglering med Danmark rum, vilken omtalas i
äldre Västgötalagen. En till äldre
Västgötala-gen fogad kungalängd ger E. tillnamnet ”den
slemme” och skildrar honom som girig och ej
god att trotsa i det, som han ville främja. Med
E., som dog omkr. 1060, utslocknade den gamla
konungaätten i Sverige.
eMV, förk. för elektronmegavolt.
E’mys, se Kärrsköldpaddor.
Emån, Emmån, å i ö. Småland; flodområde
4,460 km2; längd 220 km; tillgänglig
medelvat-teneffekt 29,000 kW; utbyggd effekt 18,000 kW.
E. har två källarmar, som båda komma från
trakten av Nässjö. Den s., benämnd E., ehuru den
är något mindre än den n., avvattnar Storsjön
m. fl. sjöar, passerar nära Vetlanda och förenas
vid Holsby med den n. grenen. S k e d e å n,
som genomflyter sjöarna Nömmen och
Solgen. Efter sammanflödet flyter E. åt ö. i
den breda dalgången förbi Ädelfors, mottager
vid Jämforsen tillflödet Bellån från sjöarna
Mycklaflon och Bellen samt vid Målilla dels
Silverån—Brusan, som kommer från s.
Östergötland och genomflyter sjön Hulingen, dels
Gårdvedaån, vilken avvattnar Värnen och Saljen
m. fl. sjöar. E. fortsätter sedan först åt s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
