- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
617-618

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elverum - Elvestad, Sven - Elvius, Pehr - Ely - Ely, Richard - Elymus arenarius - Elyna - Elyria - Elyséepalatset - Elyseisk - Elysium - Elytron - Elzevierer, Elzevir - Eläköön - Em (kemi) - EM el. E.M. - Emajögi - Emalj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

617

Elvestad—Emalj

618

rikesminister Koht kravet. Beslutet, som av Koht
meddelades till ett 100-tal stortingsledamöter i
E., blev avgörande för Norges ställningstagande
under kriget.

Elvestad, Sven, norsk författare (1880—
1934). Han utgav under pseud. Stein
Riverton en mängd detektiv- och sensationsromaner
(de flesta i sv. övers.) samt under eget namn
några med större litterära anspråk: ”Ångsten”
(1910; sv. övers. 1911), ”De fortaptes hus”
(1912; sv. övers. 1914).

Elvius, Pehr, matematiker och astronom
(1710—49). Efter studier för bl. a. A. Celsius,
Klingenstj erna och Polhem anställdes han i
Bergskollegium 1738, blev led. av
Vetenskaps-akad. 1739, dess ständige sekr. 1744, höll som
sådan föreläsningar i matematik och
naturvetenskap samt genomdrev anläggandet av ett akad:s
observatorium (1748). Bland E:s skrifter
märkas ”Mathematisk tractat om effekter af
vatn-drifter” (1742), ”Dagbok öfver dess resa till
Trollhättan” (utg. av C. Hårleman, 1750), en
övers, av Clairauts geometri (1744) m. m.

Ely [fli], stad i Isle of E. i Cambridgeshire
i s. ö. England, vid floden Ouse; 8,000 inv.
Biskopssäte sedan 1109. Praktfull katedral, en av
de vackraste i England, uppförd 1083—1550.

Ely [i’li], Richard Theodore, amerikansk
nationalekonom (1854—1943), prof, vid Univ. of
Wisconsin 1892—1925, vid Northwestern Univ.
1925—33. E. var en av grundarna av American
Economic Association. Hans vetenskapliga
huvudintresse var jordbruksekonomi (”Elements of
land economics”, 1926), men mest känd är han
som läroboksförf. (”Outlines of economics”, 6:e
uppl. 1937; da. övers. ”Nationalökonomien i
grundtræk”, 1927). E. bröt med den
nyklassiska, abstrakta ekonomien och ville grundlägga en
ny skola med en mera realistisk teori på sitt
program. Självbiografisk är boken ”Ground
under our feet”, 1938.

E’lymus arenärius, se Strandråg.

Elyna, se Kobresia.

Elyria [ilfria], stad i n. Ohio, U.S.A., 40
km v. s. v. om Cleveland; 30,000 inv. Mångsidig
industri.

Elyséepalatset [elize’-] (fr. Palais national de
1’Élysée), palats i Paris, n. om nedre delen av
Avenue des Champs-Élysées. Det byggdes 1718,
beboddes en tid av madame de Pompadour och
har sedan 1873 (liksom förut 1848—51) varit
bostad för republikens president.

Elyséisk, se Elysium.

Ely^sium, lat. (äldre sv. Elysén, grek.
Ely’-sion), den ort, där de saligas skuggor vistades
enl. grek.-rom. mytologi; paradis, himmel,
lycksalighet. — Elyséisk, e 1 y s i s k, paradisisk,
himmelsk, lycksalig; ”Elyseiska fälten” (lat.
Campi elysii) = E.

E’lytron (plur. e’lytra\ benämning på
skalbaggarnas täckvingar.

Elzevierer [-vi’-], Elzevir, se Elsevier.

Eläköön, fi., ”leve!”, ”hurra!”.

Em, kemiskt tecken för emanation (radon).
EM el. E.M., förk. för europamästerskap.

Katedralen i Ely.

E’majögi [-jö-], ty. Embach, flod i s. Estland.
Man skiljer mellan Väike- (Lill-) och
Suur-(Stor-) E. Den förra är 79 km lång, avrinner
från s. delen av sjön Piihajärv och mynnar i
Vörtsjärv; flodområde 1,364 km2. Den senare,
104 km lång, bildar avlopp för Vörtsjärv och
mynnar i Peipus; flodområde 9,968 km2. Den
viktigaste flodhamnen är Dorpat.

Ema’lj (fr. émail). 1) En mer el. mindre
lättsmält, i de flesta fall ogenomskinlig, vit el.
färgad glasfluss, som oftast utgöres av bly-,
kalium- och natriumsilikat, ev. i blandning med
något borat. Vit, ogenomskinlig e. på urtavlor,
kakel o. dyl. innehåller även tennoxid. Färgad
e. fås genom tillsats av metalloxider. Gods, som
skall emalj eras, besprutas med el. doppas i en
vattenuppslamning av den finpulvriserade emalj
-massan. Godset upphettas härefter vanl. i en
muf felugn el. elektrisk ugn, tills emalj pulvret
smält. Man anbringar e. på bl. a. glas,
porslin, lervaror, järn (emaljerade kokkärl) och
ädla metaller. E. i kokkärl få icke innehålla
blyföreningar, detta på grund av dessas giftighet.

2) Den hårda vävnad, som bildar ett överdrag
på tandkronan hos människan och de flesta
ryggradsdjur.

3) Inom konsthantverket nyttjas e. för
utsmyckning av metallföremål samt av fajans,
porslin och glas. Emalj erat tegel förekom i de
assyriska och babyloniska byggnadernas
dekoration; konsten att emalj era metall stod högt i
Egypten. Emalj arbete på metall är i Europa
sedan medeltiden ett högt skattat konsthantverk;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free