- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
601-602

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ellington, Duke - Elliot, Hugh - Elliot, 1. Hugo - Elliot, 2. Holger - Elliot, Knut - Elliot, Walter - Ellips - Ellipsoid - Elliptiska funktioner - Elliptisk polarisation - Ellis, Edward - Ellis (Olson), Elis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

€01

Elliot—Ellis

602

att bli känd som ”djungelstilen”. Under en följd
av år har E. i sin egenskap av
orkesterledare-kompositör-arrangör räknats som jazzens främste.
Han har komponerat en mängd dansstycken och
schlager (t. ex. ”Black and tan fantasy”, ”Mood
indigo”, ”Solitude”, ”The mooche”, ”1 let a song
go out of my heart”). Han har även skrivit
några längre verk (t. ex. ”Reminiscing in tempo”
och ”Black, brown and beige”), har gjort
tusentals grammofoninspelningar och medverkat i flera
filmer med sin orkester.

Elliot [e’ljat], Hugh, brittisk diplomat (1752
—1830). Han blev redan vid 21 års ålder
mi-nistre plénipotentiaire i München, var envoyé
1777—82 i Berlin och 1782—90 i Köpenhamn.
Han sökte, sedan svensk-ryska kriget 1788
utbrutit, förgäves förmå danska regeringen att ej
anfalla Sverige. I sept. 1788 for E. över till
Sverige och erbjöd Gustav HI engelsk-preussisk
medling. Dessutom tvang han, genom hot om
krig med England och Preussen, den mot
Göteborg med en dansk-norsk här anryckande prins
Karl av Hessen till vapenvila. Hans energiska
ingripande vid detta tillfälle var Sverige till
ovärderlig nytta. E. besökte 1791 i en hemlig
mission Paris, var därpå till 1803 minister i
Dresden och sedan i Neapel, där han 1806 sökte
kvarhålla en engelsk här för att försvara
Neapel för de av Napoleon avsatta Bourbonernas
räkning. Denna självrådighet medförde hans
återkallande. Han användes sedermera i
kolonialtjänst. — Litt.: Signe Carlsson, ”Sverige och
Storbritannien 1787—1790” (1944).

Elliot. 1) Hugo Isak E., ämbetsman (f. 1870
W12), jur. utr. kand, i Uppsala 1898, tjänsteman
i Kammarkollegiet 1901, t. f. kanslisekr. i
Jord-bruksdep. 1909, byråchef i Pensionsstyrelsen 1914
—36, generaldir :s ställföreträdare där 1924, t. f.
generaldir. 1933; generaldir :s titel 1937. E. har
varit fullmäktig för Pensions försäkringsfonden
och led. av 1928 års
pensionsförsäkringskom-mitté. Under många år var han ordf, i
Föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i
Stockholm och led. och kassaförvaltare i Svenska
vanföreanstalternas centralkommitté, vars
byråföreståndare han var 1937—45. E. var v. ordf,
i allmänna civilförvaltningens lönenämnd 1928—
35, styrelseled. i ab. Svenska tobaksmonopolet
1925—31 samt har deltagit i statliga utredningar
i olika frågor.

2) Erik Holger E., ämbetsman (f. 1887
3/n), jur. kand. 1910, assessor i Svea hovrätt
1919, hovrättsråd där 1926, revisionssekr. 1929,
suppleant för militieombudsmannen 1928,
militie-ombudsman 1930—33, ånyo hovrättsråd sistn. år,
president i den då nyinrättade Hovrätten för
övre Norrland 1936 och i den nyinrättade
Hovrätten för Västra Sverige 1948. E. har biträtt
inom dep. i frågor om krigslagstiftning,
arbetarskydd m. m.

Elliot, Knut Elis, ämbetsman (f. 1897 13/s),
jur. kand. 1919, assessor i Svea hovrätt 1930,
biträdde i Jordbruksdep. 1931, statssekr. där 1935,
i Handelsdep. 1937, häradshövding i Medelpads
ö. domsaga 1944 och president i den nyinrättade

av ett plan, d. v. s. sa,
i konen skäres av planet.

Hovrätten för Nedre Norrland 1948. E. var ordf,
i stadsplaneutredningen 1942—45.

Elliot [e’ljat], Walter Elliot, brittisk
politiker av skotsk börd (f. 1888), konservativ medl.
av underhuset 1918—45 och sedan 1946. E. var
understatssekr. i finansministeriet 1931—32,
jordbruksminister 1932—36, statssekr. för Skottland
1936—38, hälsovårdsminister 1938—40 och
överste och chef för krigsministeriets
informations-avd. 1941—42. 1947 blev han rektor för univ.
i Glasgow.

Elli’ps (grek. e’lleipsis, brist). 1) Ett formellt
ofullständigt ord el. uttryck med samma
betydelse som det fullständigare, varav det utgör
en förk., t. ex. kilo (av kilogram), (jag)
gratulerar. — Adj.: E 11 i’p t i s k.

2) En plan kurva, som uppstår, när en
cirkulär kon helt skär<
att varj e generatris
E. är alltså en k
o-nisk sektion.
För varje punkt på
e. gäller, att summan
av dess avstånd till
två fasta punkter, B
och Bi,
brännpunkterna, är
konstant. Den kan
därför uppritas, om

man fastgör en tråd i B och Bi och med
en blyertsspets i P spänner denna samt för
spetsen runt. Den diameter, som går genom de
båda brännpunkterna, kallas storaxeln och
den däremot vinkelräta 1 i 11 a x e 1 n. Kvoten
mellan brännpunktsavståndet och den större
axeln är e:s excentricitet. När denna är noll,
sammanfalla brännpunkterna, och e. övergår i
en cirkel.

Ellipsoid, i rymdgeometrien en buktig yta,
vars skärningslinje med ett plan alltid är en
ellips. E. är bestämd genom sina tre axlar. Om
två av dessa äro lika, är e. en rotationsellipsoid.
Äro alla tre axlarna lika, har e. övergått i en
sfär.

Elliptiska funktioner, se Periodiska funktioner.
Elliptisk polarisation, se Polarisation.

Ellis, Edward Sylvester, amerikansk
författare (1840—1916). E., som urspr. var lärare,
producerade sig inom olika genrer och vann stor
framgång med en lång rad ungdomsböcker med
motiv från striderna mellan vita och indianer.
Flera av hans böcker ha översatts till svenska.

E’llis (förut Olson), Carl Elis Ludvig,
skådespelare (f. 1879 24/s). Efter att ha tillhört
olika turnerande sällskap knöts E. till
stock-holmsscenen, som han tillhörde under ett
decennium, först 1900—01 vid Folkteatern, sedan hos
Ranft vid Södra teatern, men även ett spelår,
1905—06, vid Dramatiska teatern. Senare har
han omväxlande gästspelat i Stockholm och i
landsorten samt även i Norge. 1925—32 var
han dir. för Klippans friluftsteater i Stockholm.
E :s mest bekanta scengestalt är Sten Stensson
Stéen från Eslöv, som han spelat över 1,500
ggr, även i Amerika (1911—12). En stormande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free